Datum:         2008-11-13 Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 Högskolepoäng Författare:  Amina Ahmed Ibrahim                 Carol Nakajugo Basudde Handledare: Mats Viimne Titel:             Communities ? en marknadsföringskanal med effekt? Syfte:            Att beskriva communities som marknadsföringskanal och dess kommunikationseffekt. Metod:          Primärdatainsamlingen för denna uppsats har skett via intervjuer som utförts på tre olika sätt, personligt möte, telefonintervjun samt e-post intervju. Uppsatsen har baserats på fältstudier av fyra communities i Sverige, nämligen Lunarstorm, Glife, Nightlife och Nattstad. Sekundärdata har använts i form av böcker, artiklar och Internet. Slutsats:        Fördelen av att företag använder sig av communities är bl.a. träffsäkerheten och att företag ska enklare kunna nå ut till målgruppen som deras reklamannonser riktar sig till.

Nowadays, the world around us is changing faster and faster, the globalization is increasing and harder competition puts extra pressure on companies to be more innovative than ever before. One of the fastest changing industries is the IT industry where the actors always have to be up to date to keep their competitive advantage. The authors want to find out what makes some companies in this industry more innovative than others by examining what internal elements that are necessary for innovation. Much research has already been carried out within the field of innovation and especially about innovation management, although less research exists about smaller, non high tech service companies. Therefore the authors also tries to find out how applicable today?s theories are on this special field and thereby fill a smaller gap in today?s research.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen klass.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att definiera fenomenet elektronisk mobbning, att utreda ansvarsfrågan samt att kartlägga organisationernas arbete och eventuella samverkan. Resultatet baseras på intervjuer med BRIS, Friends, Lunarstorm och Playahead som analyserades utifrån symbolisk interaktionism. Studien visar på hur liten skillnaden är mellan traditionell och elektronisk mobbning i hur den kommer till uttryck och vem den drabbar. Utmärkande för e-mobbning är spridningseffekten samt hur språket hårdnat i kommunikationen på Internet och andra elektroniska källor. Föräldrarna, skolan och barnen själva borde enligt organisationerna ta ansvar för att motverka e-mobbningen och de anser att lagstiftningen på området är bristfällig.

The social network services (SNS) on the Internet are becoming more common, and are starting to have a higher range of users, which is affecting Internet marketing. We (the authors) have a feelingthat a growing online marketing within social networks could interrupt the order of social standards. That is why we in this paper have tried to figure out what position marketing has ? and might have ? within SNS, and what impact it will have on social relations.During qualitative interviews along with both representatives of public relation offices as well as with SNS users, we became aware of the occurring strategies of online marketing, and the usersunderstanding of it. In the information from the interviews, we found some interesting contradictions on which this paper underlies.

Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data.

De sociala nätverken på Internet blir allt fler och får allt fler användare, något som i sin tur även påverkar marknadsföringen på Internet. Genom att marknadsföringen tar allt större plats på de sociala nätverken, anar vi att det kan störa relationers sociala ordning. Därför undersöker vi i den här uppsatsen vilken roll marknadsföring har, och kan få, inom sociala nätverk på Internet, och vilken konsekvens det kan få för sociala relationer.Genom kvalitativa intervjuer med representanter från PR-byråer och användare av sociala forum på Internet, tog vi del av de förekommande strategierna och användarnas uppfattning av dessa. I intervjumaterialet hittade vi intressanta motsägelser, och det är det som uppsatsen är byggd på. Som verktyg för att reda ut intervjumaterialet har vi tittat närmre på vad nätverk egentligen är och vad det har för betydelse för både relationer och marknadsföring, eftersom det är lite av ett nyckelord båda parter.

Upptakten till vår studie var den artikelserie i Göteborgsposten 2005/2006 som trumpetade ut rubriker om det nya fenomenet bötning. Detta sades främst vara ett Göteborgsfenomen där ungdomar sysslade med utpressning, hot om våld etc. men bötning beskrevs samtidigt som ett utbrett problem bland ungdomar i hela landet och man menade i artiklarna vi granskat att nästan varannan ungdom kommit i kontakt med bötning. Resultatet var baserat på en studie från juridiska institutionen/Handels, Göteborg där två studenter genomfört en enkät på Lunarstorm där de fick runt 80 000 svar. Detta kändes inte rimligt tyckte vi utan bestämde oss för att studera om medias rapportering stämde överens med bilden som de som arbetar professionellt med barn och ungdomar i Göteborg har.