Sök:

Sökresultat:

2596 Uppsatser om Luleć tekniska förvaltning - Sida 12 av 174

Inkodningens pÄverkan pÄ minnet för mekaniska funktioner

MÀnniskan minns hÀndelser och rörelser som hon sjÀlv genomfört bÀttre Àn de hon fÄtt berÀttade för sig. Minnet för hÀndelser och rörelser behandlas i det episodiska minnet. Multimodal memory theory Àr en teori om det episodiska minnet vilket bland annat behandlar förkunskapernas och modaliteternas betydelse för minneskapaciteten. DÄ mÀnniskan genomför nÄgot anvÀnds den motoriska modaliteten och dÄ hon fÄr höra nÄgot berÀttas anvÀnds den verbala modaliteten. Det som har undersökts Àr om minnet och förstÄelsen för komplexa och tekniska lösningar pÄverkas av vilket modalitet som anvÀnds vid inkodningen.

"Man har ju alltid att lÀra frÄn varandra pÄ nÄgot sÀtt": om
möjligheterna att utveckla ett samarbete mellan
inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ
tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ

Denna studie syftar till att undersöka hur ett samarbete mellan inriktningarna Idrott och hÀlsa med friluftsprofil vid LuleÄ tekniska universitet och Friluftsgymnasiet i LuleÄ skulle kunna se ut. En kvalitativ metod anvÀndes dÀr rektorer, inriktningsansvariga, studenter och elever intervjuades för att söka perspektiv pÄ hur ett samarbete mellan inriktningarna kan utformas. Vidare analyserades intervjuerna och olika teman skapades som vi ansÄg relevanta för undersökningen. Resultatet visar att de vi intervjuade har en likartad syn pÄ samarbete och dess former. De menade att genom ett samarbete kan kunskap byggas.

Klassificering av örlogsfartyg, ett bidrag till den militÀra nyttan?

Detta arbete i militÀrteknik undersöker den militÀra nyttan med anvÀndandet av klassificeringssÀllskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk pÄ örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet Àr att utifrÄn klassificeringssÀllskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utstrÀckning samt inom vilka omrÄden regelverket kan anses bidra till militÀr nytta. Den militÀra nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmÄgan utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen Àr vidare att redogöra för inom vilka tekniska omrÄden dÀr klassificeringssÀllskapet bidrar till den militÀra nyttan frÀmst med avseende pÄ fartygssystem som ombord stödjer förmÄgorna. Studien kommer fram till att klassificeringssÀllskapet sÀtter fokus pÄ ett örlogsfartygs överlevnad.

AnvÀndaranpassning av AutoCad 2002 LT för Tekniska ByrÄn, Vetlanda

Metodbeskrivning och arbetsgÄng för införande av fÀrdiga menykoncept i AutoCad 2002 Lt. Uppbyggnad av block, ikoner, samt programkod för anrop av kommandon och in/ avinstallation..

AnvÀndaranpassning av AutoCad 2002 LT för Tekniska ByrÄn, Vetlanda

Metodbeskrivning och arbetsgÄng för införande av fÀrdiga menykoncept i AutoCad 2002 Lt. Uppbyggnad av block, ikoner, samt programkod för anrop av kommandon och in/ avinstallation..

ChalmersAppen - en Androidbaserad mobilapplikation för studenter vid Chalmers tekniska högskola

Denna rapport beskriver utvecklingen av ChalmersAppen, en applikation för smarttelefoner med operativsystemet Android. Studenter pÄ Chalmers tekniska högskola har behov av att nÄ flera olika webbsidor pÄ Internet. Med tanke pÄ att smarttelefoner ökar bland studenter kan studietiden underlÀttas med hjÀlp av en applikation som samlar den viktigaste informationen frÄn de mest anvÀnda webbsidorna pÄ ett stÀlle. MÄlet med ChalmersAppen var att den skulle utföra denna uppgift och vara anvÀndarvÀnlig.Som underlag till framtagandet av applikationen genomfördes en enkÀtundersökning bland studenterna. Undersökningen visade att det fanns intresse för en sÄdan applikation och vilka funktioner som var viktigast att ha med.

Hur pÄverkas fortbildning av olika aktörer?

I uppsatsen analyseras tvÄ tekniska manualer och deras översÀttningar. I fokusstÄr texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sÀttet pÄ vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som anvÀnds i manualerna samt vad som hÀnder i översÀttningenav dessa och vilka följderna blir..

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Fakturaskanning : Effektiviserande eller inte?

Elektronisk fakturahantering Àr ett arbetssÀtt som pÄ senare tid har börjat bli allt mer populÀrt. Teknik för att underlÀtta företags redovisningsarbete förbÀttras stÀndigt. Ett moment som kan ingÄ i den elektroniska fakturahanteringen Àr fakturaskanning. Det Àr detta moment som uppsatsen fokuserat pÄ.Syftet med uppsatsen var att undersöka hur skanning effektiviserar för företag. Detta har besvarats med hjÀlp av dessa tre frÄgestÀllningar:Hur fungerar processen skanning av fakturor?Vilka fördelar och nackdelar finns med fakturaskanning?Effektiviserar fakturaskanning redovisningsarbetet för företag? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har en kvalitativ metod anvÀnts.

MörbylÄnga sockerbruksomrÄde : historik, nulÀge och tre framtidsbilder

Detta har varit ett examensarbete om 20 poÀng pÄ programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit frÄn tvÄ handledare pÄ Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 pÄ Blekinge Tekniska Högskola i nÀrvaro av handledaren, opponenten och andra Ähörare. Ett avsnitt berÀttar kort historik om MörbylÄngas framvÀxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns pÄ orten 1908-1991. Det avsnittet Àr tÀnkt för att introducera lÀsaren i MörbylÄnga och i det aktuella planomrÄdet.

Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning

Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences and knowledge of how they make their composting work.

Metoder och strategier för utveckling av Webb-baserade informationssystem

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

En vÀrld av ljudlÀggning

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid pÄ Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat bestÄr av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudlÀggning Mitt syfte har varit att ta reda pÄ skillnader mellan atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver ocksÄ ljudlÀggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och lÄngfilmer samt undersöker om det finns nÄgot generellt sÀtt att ljudlÀgga pÄ med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har faststÀllts genom att intervjua personer pÄ Ljudligan med flera Ärs erfarenhet inom ljudlÀggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudlÀggning som genomförts. Mina slutsatser Àr att man kan utgÄ frÄn de definitioner som finns för termerna: atmosfÀrer, ljudeffekter och tramp och sedan sjÀlv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och lÄngfilm Àr bl.a.

Olika metoder och tekniska hjÀlpmedel för att bestÀmma bevattningstidpunkt :

This examination work on studies and research in articles is mostly from other countries. The purpose of the examination work have been to find out if there are any means you can work with to find out when its time to start irrigation, how they works and if they are credible. In Sweden there is not many means for decide when it?s time to irrigate and how much water you should appear. Swedish farmers think they have so much experience that they don?t need techniques like this.

Resurseffektivare energi- och vÀxthusföretag genom industriell symbios

Syftet med examensarbetet Àr att utreda vilken potential det finns för en samverkan mellan Tekniska Verken och vÀxthus. MÄlet Àr att genom industriell symbios skapa en resurseffektiv systemlösning dÀr Tekniska Verkens produktionsanlÀggningars miljöprestanda förbÀttras samtidigt som vÀxthusets klimatpÄverkan minskas.Tekniska Verken har överskottsvÀrme i sina produktionsanlÀggningar. Under 2007 hade GÀrstad- och KraftvÀrmeverket 54 GWh överskottsvÀrme. Största delen av överskottsvÀrmen fanns pÄ sommaren, dÄ vÀrmebehovet i fjÀrrvÀrmesystemet var som lÀgst. Effekten som kyldes bort under sommaren uppgick till 25 MW.Om ett par Är kommer Svensk Biogas anlÀggning i Linköping ha överskottsvÀrme pÄ 26 GWh per Är.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->