Examensarbete för avläggande av filosofie masterexamen iKulturvård,30 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:29.

Den här studien avser att undersöka i vilken utsträckning befintliga riktlinjer för datorstött samarbete är tillämpbara för asynkrona, geografiskt distribuerade system i syfte om att minska det socio-tekniska glappet. Det är ett glapp mellan vad användare efterfrågar socialt och vad som är tekniskt möjligt att stödja, där medvetenhet om andra användare är en central utmaning som påvisar ett glapp. Som praktiskt fall studeras Intercopy.net som är ett system för dokumenthantering via Internet. Resultaten visar att det verkar finnas få riktlinjer specifikt avsedda för asynkrona, distribuerade system och de som avser datorstött samarbete generellt kan vara svåra att tillämpa. Riktlinjer för enskilda användare och för datorstött samarbete kan därför med fördel kombineras vid utveckling och utvärdering av datorstött samarbete för att öka användbarheten på individ- och gruppnivå.

Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå.

Bakgrund: Teknikens utveckling har gått oerhört fort fram och fått en stor betydelse i dagens samhälle. Detta gör att man i framtiden räknar med att en allt större integrering av tekniska verktyg kommer att ske i klassundervisningen. Den interaktiva skrivtavlan (IWB) är ett av de tekniska verktyg som är aktuell då den bedöms få en allt mer betydande roll i klassrummet. För att kunna optimera användandet av skrivtavlans funktioner måste det ske en förändring i skolans och lärares förhållningssätt till tekniska verktyg.Syfte:Fallstudiens syfte var att undersöka de hinder och möjligheter som upplevs vid införandet av IWB, samt undersöka förekomsten av olika lärartyper vid användningen av IWB.Metod:För att få svar på våra frågeställningar använder vi oss av semistrukturerade intervjuer och strukturerade observationer.Resultat:Resultaten analyseras utifrån Glover och Millers teori baserad på tre olika lärarkategorier som beskriver lärares olika inställningar till den interaktiva skrivtavlan. Vi använder även Prestridges teori som behandlar "First och Second order barriers".

En trend i den teknologiska utvecklingen på senare tid har varit att skapa en ökad rörlighet hos användaren. En bidragande faktor till detta är den snabba förbättringstakten hos de smartphones som i större utsträckning har funktionalitet som tidigare endast datorer hade. Detta har i sin tur förändrat de förväntningar slutanvändarna har på tjänsters tillgänglighet, vilket har lett till att produktiva mobila applikationer, appar, har funnit sin plats i vardagen.Denna studie är genomförd på Scanias Fleet Management-avdelning som erbjuder en webbaserad tjänst där åkerier kan administrera, övervaka och följa upp sina fordonsflottor. Syftet med studien var att undersöka om en förlängning av Scanias existerande webbtjänst till den mobila sfären är rätt steg att ta och vilka organisatoriska och tekniska utmaningar en ingång inom apputveckling ger upphov till. För att bemöta denna problematik har en omfattande kvalitativ undersökning genomförts där tre huvudgrupper av respondenter har intervjuats: jämförbara företag som har ställts inför liknande utmaningar, apputvecklingsföretag som har förståelse för appområdet samt Fleet Management-tjänstens existerande användare.

Fossila bränslen är ändliga resurser och FMV menar i sin Tekniska Prognos 2013 att Försvarsmakten redan nu bör planera för en omställning till alternativa tekniker till dagens förbränningsmotor. Den teknik som verkar mest lämplig som interimslösning mellan framtidens vision om ren eldrift och förbränningsmotorn är elhybridteknik. Uppsatsen undersöker hur Försvarsmaktens logistikfunktion påverkas om bandvagnssystemet skulle övergå till seriehybridteknik. Uppsatsens ansats är kvalitativ med en kombination av textstudier, intervjuer samt ett frågeformulär som besvaras av totalt tre personer fördelat på Amf1, FMTS och I19 där samtliga innehar mångårig erfarenhet av bandvagnssystemet. Formulären kompletteras med intervjuer med dessa personer samt personer på BAE Systems som bidrar med teknisk expertis.

Denna uppsats undersöker hur svenska musikjournalisters roll gentemot sina läsare påverkats av internets utbredning och den ökande fildelningen i samband med den digitala och tekniska utvecklingen. Genom fem kvalitativa intervjuer med musikjournalister från de fyra största tidningarna i Sverige: Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Aftonbladet och Expressen, under-söks hur musikjournalisterna själva uppfattar denna utveckling. Med utgångspunkt i teorin om agenda-setting har resultatet sedan analyserats och diskuterats. Slutsatsen är att musikjourna-listernas makt gentemot sina läsare har minskat det senaste decenniet. Läsarna ser inte längre musiksidorna i dagspressen som lika viktiga för deras musikkonsumtion.

Syftet med denna studie var att undersöka hur imitation påverkar elevers sångutveckling tekniskt och musikaliskt. Mina frågeställningar behandlade elevers imitation av idoler och artister samt imitation i förhållande till sångpedagogens förebildande och konsekvenserna av dessa. Jag valde att göra intervjuer med tre verksamma pedagoger som oberoende av varandra undervisar på olika orter i Sverige. Resultatet visar att imitation är en viktig del av en sångares musikaliska och tekniska utveckling, men att det även finns risker som man bör vara medveten om. Att en sångpedagog förebildar i arbetet med sina elever är av betydelse för undervisningen och mycket vanligt förekommande, vilket ställer krav på pedagogen.

Undersöknings mål har varit att utreda utmaningarna med skrubbers för marint bruk, med avseende på de nya svavelkraven som träder i kraft år 2015. Utmaningarna har och kommer att påverkar de berörda rederiers beslut om vilken metod de ska välja för att nå de nya kraven. För att inhämta information genomfördes intervjuer med två rederier som har eftermonterat skrubbers för att nå de nya målen. Båda rederierna har valt att genomföra ett så kallat pilotprojekt på ett av fartygen i sin flotta för att testa och undersöka skrubbertekniken. Genomförandet av intervjuer valdes för att få fram information om hur rederierna upplevde eftermonteringen av skrubberanläggningen.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Radiofrekvensidentifiering (RFID) är en teknik som har funnits en längre tid men aldrig fått något riktigt genombrott på marknaden. Intresset för tekniken finns, men användandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete är att ta reda på vad detta beror på.Uppsatsen har två syften där huvudsyftet är att undersöka vilka faktorer som har påverkat utvecklingen av RFID negativt, därefter ett bisyfte som är att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjälp av litteratur samt intervjuer av två respondenter, som använder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jämför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or Luleå University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

I dagens sjukvård ökar den tekniska utvecklingen i snabb takt. Detta i kombination med en ofta hög arbetsbelastning, ställer krav på sjuksköterskans tekniska kompetens och kunnande. Det är därför viktigt för sjuksköterskan att känna till grunderna för den medicintekniska säkerheten. Utvecklingen av medicinsk teknik har skapat nya möjligheter för vård och behandling, men samtidigt lett till att allt högre krav ställs på arbetsgivaren att hålla sjuksköterskans kompetens aktuell. Det är även viktigt att sjuksköterskan har rätt utbildning för den verksamhet hon/han arbetar inom.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.