Denna uppsats söker förstå beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstås med hjälp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen består av fyra flöden, som innehåller beslutstillfällen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman då möjlighetsfönster uppstår, vilket sker vid opinions- eller känsloförändringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstås som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfällen såsom Öresundskommittén. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency.Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency.

Examensarbetet har gått ut på att ta reda på varför en del skolor i Karlstads kommun, använder olika mycket el under kvällar, helger och nätter. Skillnaderna är stora och på grund av det har ett nytt begrepp, kallat elbasnivå, definierats. I princip är elbasnivån den effekt som används under de tider som lokalerna inte nyttjas.Efter genomförd rangordning av elbasnivån med hjälp av en egenutvecklad excelkalkyl, för ett urval på 15 skolor i Karlstads kommun, valdes två av dessa ut för vidare utredning. En skola med låg elbasnivå och en skola med hög elbasnivå valdes. Frödingskolan är den skola som har lägst elbasnivå och valdes att fungera som en referensbyggnad.

Rapporten är ett examensarbete på 20 poäng och utgör avslutningen på min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/våren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart samhälle, men ofta framställs landsbygden med sina mindre tätorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta små kommuner kämpar hårt mot stagnation. För den breda allmänheten är dessa kommuner främst en temporär rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stärka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmänhet och Torsås kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen Torsås kan uppnå en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden är även tillämpbar för andra kommuner. Arbetet belyser även den krassa verklighet som idag råder vid nya detaljhandelsetableringar, där marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och där resultatet ofta blir stagnerande stadskärnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsättningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i Torsås kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krävs för att nå en positiv handels- och samhällsutveckling.

Under den senaste tiden har människans syn på omvärlden förändrats radikalt. Plötsligt är våra resurser ändliga och vår påverkan på klimat och natur större än vi någonsin kunnat ana. En del politiker uppmanar till krafttag. Men vad innebär egentligen miljöarbete?Syftet med denna studie är att undersöka hur kostchefer och arbetsledare inom offentliga storhushåll i Borås kommun värderar och tillämpar miljöarbete.

Syftet med denna studie har varit att utvärdera och jämföra vårdplaneringsarbetet och de stödinsatser som har gjorts utifrån de målstyrda insatsplanerna på två trapphusboenden inom Eskilstuna kommun. Underlaget till studien har baserats på innehållet i skriftliga vårdplaner tillsammans med data från 14 stycken intervjuer med vårdpersonalen. Behovsområdena i Camberwells behovsskattningsskala (CAN; Camberwells Assessment of Need) har används som gemensamma kriterier att jämföra intervjuerna och de två trapphusboendenas vårdplaner mot. Studien visar att personalen på det ena trapphusboendet täcker av fler behovsområden enligt CAN i de skriftliga vårdplanerna, lyckas förmedla sin syn på brukarnas behov i dem samt använder sig av evidensbaserade metoder i vårdarbetet i större utsträckning jämfört med personalen på det andra boendet. Även synpunkter och tillvägagångssätt skiljer sig åt mellan de två personalgrupperna med avseende på hur de går tillväga vid upprättandet av en skriftlig vårdplan, hur de tolkar begreppet brukardelaktighet samt vilket stöd personalen anser sig få i arbetet.

Metod/Method: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med kommunchefen, personalchefen, fyra medarbetare och en facklig representant i Sala kommun. Materialet från intervjuerna analyserades sedan bland annat med hjälp av två av Morgans organisationsmetaforer, Kotters 8 steg, agil projektledning och Derbys tidigare forskning inom området./ Semi-structured interviews have been conducted with the local head of government, the human resource manager, four employees and a union member in Sala kommun. The material from the interviews was then analyzed with help from Morgans organizational metaphors, Kotters 8 step, agile project management and Derbys earlier research on the area. Slutsatser/Results: En organisationsförändring enligt agil projektledning innebar att de teoretiska rekommendationerna för hur en organisationsförändring ska genomföras följdes. Att personalen gjordes delaktig i förändringen gjorde att motståndet mot organisationsförändringen kunde minimeras vilket var den största fördelen. De nackdelar som fanns med en agil projektledning vid organisationsförändringen var i princip obefintliga i jämförelse med fördelarna./ Organizational change according to agile project management made sure that the presented theoretical recommendations on how to succeed with organizational change were followed.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden.Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut.Frågeställningarna är följande:- När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna?För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2.

Denna studie av den specialpedagogiska organisationen i Strömstad kommun bygger på litteratur, dokument och intervjuer av föräldrar, politiker och personal på Resurscentrum. Resurscentrum startades 1990 med ett projekt mellan socialförvaltning och skola och har under tiden utvecklats till att bli kommunens centrum för alla barn i behov av stöd och deras familjer. Under det senaste året har även Mödravård, Barnavårdscentral och Öppna förskolan flyttat in i samma lokaler som Resurscentrum och socialförvaltning. Alla är samlade under samma tak i Familjehuset. Inom Resurscentrum samverkar förvaltningarna och har en gemensam budget.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen.

Runt om i världen ökar produktionen av elektricitet från solenergi och Sverige är inget undantag. Här uppnår däremot solelens andel av totala elproduktionen mindre änen promille. I denna rapport har vi därför utvärderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgå i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fältstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun där företag och kommunala byggnader undersökts. Därifrån har takytors area, lutning och väderstreckdokumenterats för att med vår egenkonstruerade beräkningsmodell uträknalämpligheten för platsen.

Syftet med vårt examensarbete var att beskriva vilket innehåll inom ämnet Idrott och hälsa som kan bidra till ett fortsatt fysiskt aktivt liv sett ur elevernas perspektiv. Arbetet utformades utifrån dessa fyra frågeställningar: Vilka fysiska aktiviteter utför eleverna på fritiden idag? Vilka föreställningar har eleverna om sin fysiska aktivitet om 20 år? Finns det någon likhet mellan de fysiska aktiviteterna personerna utövar idag och de föreställningar de har om vilka aktiviteter de kommer att utöva om 20år? Finns det några samband mellan elevernas fysiskt aktiva liv på fritiden idag och om 20 år och det innehåll som erbjuds i ämnet Idrott och hälsa i skolan? Vi utförde en enkätstudie i två årskurser på gymnasiet i Luleå kommun och en årskurs 9 i Bodens kommun. Resultatet visar att de flesta av eleverna är aktiva på fritiden och under idrottslektionerna. Det visar även att de flesta av eleverna har en föreställning om att de kommer att vara fysiskt aktiva om 20 år.

Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och utvärderingsbara mål. Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola. Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade målstyrning i sin verksamhet.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.