The purpose of this study was to see how Luke depicted the Roman Empire and in particularits people through his gospel. Around the time of the gospels? composition, 70-80 A.D., tensions were high between the Jewish people and their Roman occupants. However, it was during this period of high tension that a small group of Jews distinguished themselves not only by claiming that the promised savior, the Messiah, had arrived but also by including non-Jewish members into their ranks. The stated question is how this group of Christians reasoned both among themselves but also with their surroundings.

The purpose of this study is to investigate how the authors of Matthew and Luke describe Joseph; The main aim is to see how the picture of him is drawn in the infancy narratives of their respectiveGospels; what unites, and what distinguishes the pictures of the two evangelists' account of Joseph,as a character and as a father.With the help of both textual and grammatical criticism, this study investigates - pericope bypericope - different aspects of Joseph's participation in the infancy narratives of Matthew and Luke; his relationship to the child and the mother, the terms used to describe him, and his overall modusoperandi. This essay builds its structure upon the individual study of each pericope, with the aim of painting a general and summarized picture.From the outset of already formulated uniting characteristics of the two gospels, as stated in Raymond E Brown's The Birth of the Messiah this study proposes that more can be said about the common features of Matthew and Luke, especially concerning Joseph's both character and relationto the child. First, this study suggests that both Matthew and Luke describe Joseph as the legal father of Jesus; second, both evangelists seems to describe Joseph as observant of Jewish law andcustom.The main impression of the two evangelists' birth narratives is however the differencesconcerning the description of Joseph. This study shows that there is one major common feature: the ambivalence evident in the evangelists' way of describing Joseph. On the one hand, both Matthew and Luke prescribe Joseph some importance; Matthew by describing Joseph and letting him act,Luke by calling him father and parent.

Denna uppsats ämnar, att med bakgrund i den analytiska psykologin, analysera jag-utvecklingen hos Luke Rhinehart, huvudkaraktär i George Cockcrofts berättelse Tärningsspelaren. Uppsatsen redogör för protagonistens psyke med hänvsning till citat ur berättelsen, och diskuterar dessa citat med bakgrund i den analytiska psykologin. Målet är att förstå protagonistens förhållande till tärningen, och däri finna vilka psykiska krafter som är aktiva och som bidrar till den underkastelse berättelsens protagonist företar sig i kombination med tärningen..

Denna rapport redovisar för design- och utvecklingsprocessen i byggandet av en responsiv webbsida. Webbsidan skapades för användning av den blivande spelstudion Rocket Luncher Studios. Wordpress som CMS (Content Management System) har används som innehålls-hanteringssystem för att förenkla uppdatering av webbsidan av uppdragsgivaren själva. Webbsidan är kodad utifrån Luke Wroblewskis ?mobile-first?-tänk, vilket börjar med att fokusera designen på mindre skärmar för att sedan anpassa innehållet mot större skärmstorlekar.

This thesis explores how public art is received by the general public in Borås, Sweden. As a point of departure it was assumed that a study of the local papers would offer an accurate insight in to the debate of public art. Hence, press clippings were chosen as primary source material together with the works of art. The questions addressed in the study are: what is written in the local daily press about public art? Who writes in or makes statements to the local dailies about public art? Textual analysis is the predominant method employed while hermeneutics is the underlying theory.

I den här uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstås utifrån Lukasevangeliet. Att närstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebär en mycket tydlig avgränsning. Värdet i att försöka förstå vad Jesus säger utifrån denna enskilda sammanhängande källa är att den kan ha ett större djup än en bild som sätts ihop av ett godtyckligt antal fragment från olika källor.I Lukasevangeliet nämner Jesus ordet rike med syftning på Guds rike över 20 gånger fördelat på 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa ställen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

The purpose of this paper is to examine teachers' approach to popular culture in preschool. The questions we want answered are: What approach do educators have to popular culture in preschool and what underlies that approach? Is there a high - and low culture in preschool? If educators bring popular culture into the preschool, how then is it used? Do children?s culture influence everyday life in preschool? We have employed qualitative methods to seek answers to our questions. We conducted seven interviews with educators from four different preschools. The starting point for our study was the socio-cultural perspective because we examined people's cultures and how the meeting between them unfolds. We concluded that educators have a very ambivalent attitude towards popular culture in preschool.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Att behöva fylla i namn, telefonnummer och andra uppgifter för att få ta del av en tjänst och börja använda den kallas registreringsformulär, och kan anses vara en utav de mindre roliga företeelserna på internet. Många tjänster använder sig dock av dessa vilket gör att besökare måste gå igenom ett extra steg för att få börja använda tjänsten i fråga. Registrering till tjänster är dock många gånger nödvändigt vilket leder fram till problemet som undersöks i denna rapport: Hur ska registreringsprocessen till en tjänst utformas för att få besökare att vilja registrera sig?I denna rapport har två prototyper av en webbaserad tjänst undersökts. En som baserar sig på Luke Wroblewskis (2008) teori om gradvist engagemang, vilket innebär att registreringen blandas in i användandet av tjänsten.

Syftet med vår text- och innehållsanalys är att närmre undersöka det kostnadsfria materialet En läsande klass (2014) ur ett literacyperspektiv. En läsande klass (2014) utger sig för att vara ett verktyg för yrkesverksamma lärare att arbeta med läsförståelse genom olika strategier, dock har materialet (ELK, 2014) mötts av en del kritik från framstående forskare inom området för läsförståelse (Damber & Nilsson, 2014; i Larsson, 2014). Vår uppsats utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där individen, i sociala aktiviteter med kollektivet, utvecklar sitt lärande (Vygotskij, 1978). Vidare fördjupas denna teori ur ett literacyperspektiv som beskrivs som den förmåga och kunnighet en individ innehar inom läsning och skrivning och hur denna praktiseras genom varierande skriftspråkliga aktiviteter (Fast, 2007). Insamlandet av empirin sker genom ett strategiskt urval där vi fokuserar på den inledande höstterminens arbete med materialet En läsande klass (2014) i årskurs 1.