Sök:

Sökresultat:

99 Uppsatser om Luftad damm - Sida 4 av 7

Hur väl lämpad är Moraån som livsmiljö för havsöring?

En meandrande å är en miljötyp som bidrar till hög biologisk mångfald. I många fall har dessapåverkats av människan genom uträtning och uppdämning av det flödande vattnet, vilket harsänkt de biologiska värdena. Sedan 1980-talet har det funnits planer på att göra en del av denmeandrande Moraån i Södertälje till ett naturreservat. Då samlad, detaljerad dokumentationom området saknades och ån är utpekad som ett särskilt känsligt område med hänsyn tillhavsöring och dess reproduktion i Stockholms län, gjordes därför i maj 2010 enbiotopkartering. Utifrån beräkningar och bedömningar om vattendragets fysiska egenskapergjordes sedan bedömningar om öringbiotoperna lekområden, uppväxtområden samtståndplatser.

Dammbrottsberäkningar - Känslighetsanalys av ingående parametrar

Dammbrottsberäkningar har stor betydelse i dagens samhälle, eftersom de utförs för att kunna förutspå vad som sker då en damm går till brott. Detta ger bland annat underlag till att kunna ha en så bra beredskap som möjligt. Många undersökningar har tidigare gjorts i syfte att förstå hur dammbrottsprocessen ser ut samt att bestämma rimliga värden för parametrar som används. Flertalet parametrar är dock fortfarande väldigt osäkra och beror på er rad olika faktorer. Olika värden antas ofta vid olika dammbrottsberäkningar.

Kyrkogården: begravningsplats eller rekreationsområde? : en fallstudie av två kyrkogårdar i Växjö kommun

Sen långt tillbaka i tiden har begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.

Lokal påverkan av torvtäktsverksamhet vid Anttjärnmyren

I Sverige finns totalt ca 10 miljoner hektar våtmark och av dessa är ca 6.3 miljoner hektar torvmark med ett djup på mer än 30 cm. På ca 0.2 % av denna yta bedrivs torvbrytning inom landet. Torvbrytning har sedan 1970-talet ökat eftersom behov av andra alternativ för energiändamål behövdes än det allsidiga nyttjandet av olja. Vid exploatering av torv sker miljöpåverkan på olika sätt. Torvmarkernas egenskaper förändras och landskapet förändras drastiskt Tvärån och Sandsjärv är byar som ligger invid Anttjärnmyren, en torvproducerande myr i Överkalix kommun, Norrbottens län.

Gynna nyttodjuren i hemträdgården

Biologisk bekämpning innebär reglering av oönskade växt- och djurpopulationer med hjälp av naturliga fiender. Det finns fyra grenar inom biologisk bekämpning och en av dessa är gynnande av naturliga fiender. Det innebär att förutsättningarna i trädgården anpassas så att önskvärda invånare gynnas och på så sätt minska populationen av skadedjur. En viktig skillnad mellan gynnande av naturliga fiender och de andra formerna av biologisk bekämpning är att inga organismer sätts ut utan de naturligt förekommande används. Det finns många olika nyttodjur som bör eftersträvas att ha i trädgården. Dessa brukar delas in i predatorer, som jagar och äter upp bytesdjuret, och parasitoider, som parasiterar genom att lägga sina ägg i eller i närheten av sitt byte. Genom att skapa en mångfald av olika sorters växter i sin trädgård kan en mängd olika insekter och andra djur lockas dit.

Sköldpaddsdammen som en naturlig oas på Mallorca : en fallstudie

This study shows how to plan a pond with an ecosystem which although it will have turtles living in it will not need to be cared. I will also demonstrate how this pond would be designed to work in the natural landscape on Mallorca. The background to the study is that I am interested to investigate how plants that we in Sweden are using as indoor plants are growing in their natural landscape and how to build a land-scape with them. The study highlights different cleaning-systems that can be used to clean a pond in a natural way. A comparison will be made between the conditions of an exterminated turtle-species which will live in this environment and a species that is easier to care for.

Förekomst av ultra-fina partiklar och partiklar ?10µm vid diatermianvändning med mobilt rökutsug : Jämförelse av partikelnivåer centralt och perifert på operationssal

Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ? 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ? 10µm).Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ? 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug.

Kartläggning av inomhusklimat på förskolor i Växjö

Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att många skolor och förskolor har allvarliga brister med luftkvalitet och nedskräpning. Vöfab, som är ett förvaltningsföretag för Växjö kommun, vill utreda situationen på deras förskolor. Med hjälp av enkäter som lämnas ut till personal på 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjälpa till att få en överblick över personalens åsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat.Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig på inomhusklimatets temperatur, buller och luftkvalitet. Men även andra faktorer så som belysningens inverkan har undersökts.

Dagvattendammars reningseffekt : en diskussion om utvärderingsmetoder med exempel från Västervik

Dagvatten kan innehålla höga halter föroreningar. Vattnet leds från asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk får en hög belastning när det gäller vattenflöden och mängden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bärkraft försämras på grund av en sänkning av grundvattenytan. Västerviks kommun har beslutat för att ställa om dagvattenhanteringen i Västervik genom att använda sig av Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD).

Solcellsanläggningar - Ett kandidatexamensarbete för Stockholms Hamnar

Detta projekt görs på uppdrag av Stockholms Hamnar.  Företaget har ett mål att fram till år 2020 reducera sitt beroende av elnätet med 50 procent. Ett led i denna utveckling är den solcellsanläggning som sedan juni 2013 är i bruk på taket till fastigheten Magasin 6 i Frihamnen i Stockholm. Stockholms Hamnar ska nu uppföra två nya anläggningar i Stockholm och Kapellskär.Rapportens syfte är att rekommendera möjliga placeringar av de nya anläggningarna samt att utvärdera den befintliga anläggningen på Magasin 6. Dessutom undersöks optimal lutning på solcellsmoduler och vilken påverkan nedsmutsning har på solcellers effekt.Rapportens första del redogör för begreppet solinstrålning, solcellens princip samt hur nedsmutsning och modullutning inverkar på effektleverans.

Upprättande av insatsbeskrivning för kritiska händelser såsom läckage i fyllningsdammar

Sverige har uppskattningsvis 10000 dammar varav 1000 av dessa används inom vattenkraften. För att en damm ska kategoriseras som hög krävs det att den är 15 m eller högre, vilket innebär att det ungefär finns 200 dammar i landet som är 15 m eller högre. Enbart några få dammar i Sverige är över 100 m höga. När det gäller fyllningsdammar finns det två olika typer av dammar och dessa är:1. Homogena fyllningsdammar och 2.

Sambandet mellan inställningen till arbetet och hälsa i arbetslivet

Skoghalls Bruk fick i juni 2005 tillstånd av miljödomstolen att öka kartongproduktionen från 665 000 till 800 000 ton kartong per år. Villkoren för tillståndet var att under en prövotidsperiod bl.a. utreda möjligheten att minska utsläpp till omkringliggande vatten.Syftet med examensarbetet var att kartlägga Skoghalls Bruks avloppssystem med avseende på komplexbildarna EDTA (etylendiamintetraättiksyra) och DTPA (dietylentriaminpentaättiksyra), kväve samt fosfor.Dessutom genomfördes nedbrytningsförsök i luftade dammar i laboratorieskala.För att få en klarare bild av nedbrytningen i Skoghalls Bruks luftade damm gjordes även en molekylviktsfraktionering på inkommande och utgående avloppsvatten.Komplexbildare används inom pappers- och massaindustrin för sin förmåga att binda till sig metalljoner som kan vara skadliga i processen. Metalljoner katalyserar nedbrytningen av väteperoxid i blekningen och påskyndar bildandet av aldehyder i kartongen vilket kan leda till lukt- och smakpåverkan.EDTA och DTPA anses vara stabila ämnen, vilket innebär att de är biologiskt svårnedbrytbara. Under den litteraturstudie som genomfördes fanns motsägande uppgifter angående nedbrytningen av komplexbildare, där vissa menade att de genomgår biologisk nedbrytning, men att det sker mycket långsamt.

Erosion vid dagvattendammar : litteraturstudie med inventering av 13 dagvattendammar

Vatten har alltid haft en stark dragningskraft på människan. De flesta uppfattar vatten som avkopplande och rogivande. I alla tider har dammar, fontäner och vattendrag utgjort en väsentlig del av landskapsarkitekturen. I våra dagar utgör dagvattendammarna ett tillskott i vår miljö, där syftet i första hand är att fördröja dagvatten. Denna funktion kombineras i många fall av önskan om att skapa rekreativa våtmarksområden som kan utgöra ett positivt inslag, särskilt i urban eller halvurban miljö, där tillgången till naturen saknas.

Olika systemlösningar vid utbyte eller förnyelse av enskilt avlopp : En jämförelse mellan biologisk och kemisk vattenrening

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra enskilda avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom enskilda avlopp.

Dammet, vår minsta gemensamma nämnare : En känsla av tillhörighet

Dust, our smallest common denominator                                                                                                                                                                 Charlotta Lindvall ABSTRACT  I find it fascinating to know that we are all made of the same material as the stars and that everything is connected to each other and in a constant movement and transformation, a recycle of material. We are all made of stardust. In fact all life is sprung out of dust.In my essay I investigate the dust and ask the question if there are any traces in the dust. I look at the history of the dust and how it has affected us and our world through the decades. What does this small and airy but oh so unappreciated dust tell us? Why do we want to get rid of it? Is it possible to find a sense of belonging in the big context by investigating the dust and its origin and could I transform such a low material as dust into something magic that makes people reflect on our origin and belonging and how everything is connected? In my work I use dust as a material and in the essay I compare my work with other artists who have worked with dust as a material.Dust is everywhere because its source is from everything.

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->