Detta har varit ett examensarbete om 20 poäng på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Det har varit ett enskild arbete och handledning har kommit från två handledare på Blekinge Tekniska Högskola. Mittseminarium för arbetet hölls 29 januari 2004 på Blekinge Tekniska Högskola i närvaro av handledaren, opponenten och andra åhörare. Ett avsnitt berättar kort historik om Mörbylångas framväxt, om ortens hamn och om sockerbruket som fanns på orten 1908-1991. Det avsnittet är tänkt för att introducera läsaren i Mörbylånga och i det aktuella planområdet. Åldersbestämningen som finns på befintliga byggnader är endast ungefärlig, då de exakta årtalen har varit synnerligen svåra att få tag på. Nulägesbeskrivningen består i kartor som visar hur Mörbylånga försörjs trafikmässigt via ett större omland.

Participation, public art and participatory public art as phenomenons and subjects have been studied and discussed. With interviews and observations as a base, we have studied projects and discussed participation, effect and quality in relation to these. Furthermore we have looked at how the participatory art processes work in Sweden and England. This essay seeks to discuss the process of participatory public art and to emphasize the elements contributing to the quality of this process. It is up to us as planners to recognize the possibilities for a qualitative place. To mediate between different interests, for example between politicians and stakeholders, between economics and quality, between the place and its users, between individuals and the community, and in our case between artists, users and the municipality. Public art has gone from being about the product, an art piece, to becoming more of a process, from non interactive to interactive. Participation ranges from receiving information to play an active part in the process. Four cases have been studied, taken both from Sweden and England, showing the diversity of processes connected to Participatory Public Art. From interviews conducted in Sweden and England information and thoughts have been received and they show a higher degree of use of participatory public art in England, and also a higher consciousness.

Examensarbete tar avstamp i programhandlingen för fördjupningen av översiktsplanen för Eslöv - öster om järnvägen. Den har blandstaden som förebild för stadsutveckling för ett stationsnära område som idag består till merparten av industriverksamheter med en viss blandning av bostadsbebyggelse. I kontrast mot denna finns en fördjupning för östra Eslöv som pekar ut bebyggelseexploatering i stadens periferi på god åkermark. Syftet med examensarbetet är att studera, beskriva och definiera stadsbyggnadsbegreppet blandstad samt hur den kan gestaltas i den fysiska miljön. Begreppet sätts i kontrast till funktionsseparering, zonering och stadsutglesning. En blandning av funktioner innebär konflikter.

Kostnaden för nyproduktion av hus i Sverige har ökat markant under de senaste åren. Byggföretag har svårt att hålla både projektens löptid och kostnader nere, vilket resulterat i ett ökat marknadspris och ett växande missnöje bland slutkunder. De ökade kostnaderna beror enligt forskning på vanligt förekommande slöseri i form av såväl material som arbetskraft. I försöken att eliminera slöseri har många företag anpassat sin verksamhet efter Lean Thinking, ett system som härstammar från den japanska bilindustrin, bestående av verktyg och metoder med huvudsyfte att identifiera och eliminera slöseri. Ur detta har även nya former av byggnation fångat marknadens intresse.

Ett samhällsproblem i Sverige under de senaste åren har varit antalet studentbostäder på landets lärosäten. Idag kan enbart fyra studieorter erbjuda bostadsgaranti för sina nytillkomna studenter, där bostadsgaranti innebär bostad inom 30 dagar. Byggandet av studentbostäder stannade av helt år 2010 då endast 125 stycken blev byggda. Från 2012 och framåt har trenden börjat vända och framtiden ser bättre ut men det är inte i närheten av att kunna mätta det behov som finns. Idag bor cirka 25-30 procent av Sveriges studenter i studentbostäder.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt. En förnyelse skall stärka samt komplettera stadens centrum och attraktivitet. Inre Hamnområdet utgör med andra ord ett högintressant område med ett centralt läge med möjligheter till bra kommunikationsmöjligheter, service och attraktivt boende.

Syftet med detta arbete är att undersöka problematiken i strukturerna mellan bostadsbyggandets aktörer och deras förhållande till individen. Syftet är även att undersöka förutsättningar för bostadsbyggande där individen själv ges möjlighet att planera och bygga sin bostad. Utgångspunkten i arbetet är att undersöka individens möjligheter att skapa sitt eget boende i ett flerbostadshus. Vi ställer oss frågan och utforskar i arbetes första del varför detta inte sker i större grad i dagsläget och vad det kan bero på. Utifrån ett teoretiskt angreppssätt som utgår ifrån strukturers påverkan och aktörers handlingar i samhället undersöker vi strukturerna fysisk planering och bostadsbyggande. Här presenteras även olika ämnen som behandlar individen och dess förhållande till boendet och påverkan inom stadsbyggande. I arbetets empiriska del undersöks byggemenskaper, vilket innebär att individer tillsammans går ihop och i egen regi planerar, bygger och förvaltar en bostad.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten. Ibland planeras förtätning i grönområden, på parkeringsplatser och fotbollsplaner som människor gärna vill behålla. Både Mölndal och Mölnlycke präglas av närheten till Göteborg, många pendlar till arbeten i storstan. Men båda dessa samhällen har vuxit upp runt industrier och näringslivet blomstrar även i dag.

Abstrakt Denna studie är ett examensarbete i mastersprogrammet inom fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Studien handlar om vilka möjligheter det finns för att planera bebyggelse i områden som riskerar att drabbas av översvämningar. Examensarbetet belyser den problematik som finns gällande osäkerheten kring hur mycket havsnivån stiger och hur kommunerna ska förhålla sig till det i sin planering. Utifrån en fallstudie av två svenska kustkommuner, Helsingborg och Nacka, belyses deras strategier och åtgärder för att hanterar den osäkerhet kring stigande havsnivåer genom fysisk planering. I fallstudien diskuteras två planeringstjänstemäns syn på den egna kommunens hantering av översvämningsrisken och vilken kunskap de besitter om den aktuella frågan.

Due to an increased population in cities the need of densification of cities increases. This means that the amount of ecological elements in the city is at risk of decreasing. Ecological services contribute to the city?s climate by softening the negative impacts that densification of cities means. Thus increases the will and ambition in city planning in to preserve greenery.This is an interdisciplinary thesis within the subject of geography that studies Biotope Area Factor (BAF), a planning tool that is used in city planning with the purpose of compensating for lost ecological services associated with new housing estate.

The purpose of this study is to illustrate and analyze what the socializing process of the Finn­ ish woman looks like ant to discuss what contributes to the feeling of inclusion, or the feeling of exclusion. The questions asked in the study aim to classify what influenced the decision to move to Sweden. Furthermore they aim to describe what the life in Sweden has been like and what the socialization process for the Finnish woman  looks like. Finally I will study what kind of impact the change of life has had for the feeling of inclusion and for social identity. Initially the Finnish immigration to Sweden, through time, is described and then earlier stud­ ies relation to this study is accounted for. Then the role of social pedagogy in this study is presented.

Background: The most energy efficient houses today are so called passive houses. These houses achieve high energy-efficiency partly by having well insulated walls. U-value describes the amount of heat transfered through a building element, the more insulation, the smaller U-value. A typical passive house wall have a U-value of 0.10 W/m2,°C. The passive houses are primarily made as small family houses and not as a block of apartments.

The Swedish ostrich production started about thirteen years ago and still there are no Swedish recommendations regarding ostriches? space requirements. The European Council give recommendations and the Swedish Board of Agriculture (SJV) has a proposal, but so far the producers follow Danish regulations regarding space requirements. The Swedish Animal Welfare Agency are about to set standards for the ostriches? space requirements, and therefore the Swedish ostrich producers, together with The Federation of Swedish Farmers (LRF) ask for a scientific background to these decisions. This thesis is a preliminary study at the prospect of a future experiment on which factors important for ostriches? space requirements and welfare will be examined more thouroughly.

Sammanfattning En stad och dess stadsdelar kan planeras på olika sätt, mycket beroende på tidens ideal och politik. Stadens planering kan ses som ett skelett, den struktur som ska vara stadens ryggrad. Utan ett skelett växer staden som ett ryggradslöst djur, en amöba. Ett skelett kan ha olika utseenden och strukturer beroende på hur det ska användas, fågel, fisk eller mitt emellan. På samma sätt kan stadsplanering fungera med olika strukturer och utseende. Tanken med detta arbete är att på ett område i Karlskrona kommun, göra olika planförslag enligt mitt sätt att se på de olika planeringsidealen.

Syfte: Syftet med vår studie är att utreda och analysera hur två kommunala bostadsföretag arbetar med kundorientering idag jämfört med för tio år sedan. Vårt mål är att utifrån en uppföljande studie redogöra för hur kundorienteringstankarna har utvecklats under den senaste tioårsperioden. Arbetar de kommunala bostadsföretagen mer kundorienterat idag jämfört med för tio år sedan? Vi vill även öka kunskapen kring kundorientering och belysa vilka fördelar som finns att vinna hos de kommunala bostadsföretag som väljer att arbeta kundorienterat. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information från litteratur och från två intervjuer. Intervjuerna har utförts personligt på respektive respondents kontor.