SAMMANFATTNINGStudien var en jämförande longitudinell studie där syftet var att undersöka om den självskattade hälsan förbättrades för personer (n=14) som deltagit i hälsokurs inom arbetsmarknadsprojektet Romano Zor. Frågeställningen var: förändras självskattad hälsa över tid för deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt? Datainsamlingsmetod var Hälsoenkät SF-36 som mäter självrapporterad fysisk och psykisk hälsa, med åtta delskalor. Resultatet visar att romerna, i basmätningen (n=28), skattade sin hälsa sämre än personerna i normdata grupperna, i samtliga skalor. I fem delskalor skattar deltagarna (n=14), som svarade på enkäten även vid andra mätningen, sin hälsa sämre efter att de genomgått projektet (mätning över tid).

This study highlights the differences in articulation, nasality and intelligibility between twenty 16-year-olds and thirteen 19-year-olds born with isolated cleft palate and control groups. The test groups are compared in a longitudinal perspective and based on earlier evaluations of velopharyngeal impairment. Significant differences were found between test groups and control groups using quantitative comparisons based on SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst and NasometerTM. The longitudinal comparison also showed a positive but not significant development of the speech. Differences emerged in the comparisons based on velopharyngeal impairment but no significance analysis was made.

Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa studie var att beskriva vad som påverkar sömnen hos personer 60 år och äldre och undersöka om det fanns skillnader avseende sömn och sömnproblem mellan män och kvinnor samt skillnader i åldersgrupper.Baslinjedata från en individ och populationsbaserad longitudinell studie i Nordanstigs kommun har använts för analysen. 730 personer 60 år och äldre, boende i Nordanstigs kommun har intervjuats under åren 2001-2003. Frågorna om sömn och sömnproblem har analyserats i denna studie.Resultatet visade att av de 717 personerna som svarade på sömnfrågorna var det 244 personer (34%) som hade problem med sömnen. Det var övervägande kvinnor som angav sömnproblem.  Av de som angav sömnproblem var det 47,2 % som använde sömntablett och 35,3 % angav att de använde eller var beroende av läkemedel för att kunna sova. Vanligaste sömnproblemen var att vakna under natten( 79,5 %), svårighet att somna (62,7 %) och vakna tidigt (47,5 %).

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.´s (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mättillfällen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska färdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mätningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 män fyllde i enkäten (se bilaga 1). Modellen baserades på de 47 deltagare som fyllt i enkäten vid samtliga tre tillfällen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stämmer, vilket innebär att mindfulnessträning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd även ger främjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering är en central del i påverkansprocessen av mindfulness för att nå de idrottspsykologiska färdigheterna.

Kanturgrävning är en förstärkningsmetod som används för att förstärka vägar med skador på endast en sida av vägen. Då endast den skadade sidan förstärks är åtgången på material och arbete mindre, detta gör det möjligt att spara pengar jämfört med en traditionell urgrävning av hela vägen. Detta examensarbete initierades av Vägverket och syftar till att utreda varför kanturgrävningar har skiftande resultat. Målet med detta examensarbete är att skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkar resultatet vid förstärkning med kanturgrävning samt ge förslag och rekommendationer inför användandet av kanturgrävning. Som underlag för detta arbete genomfördes inventering och provtagning på 6 objekt i närheten av Luleå.

Ett sätt att nå mer bränsleeektiva, mer miljövänliga och användarvänligatunga fordon är att utveckla ny styrfunktionalitet. Många av dessa funktionerbygger på att fordonsmassan är känd hos fordonets styrsystem. Att ta reda påaktuell fordonsmassa kan genomföras på många olika sätt, bland annat olikametoder som kräver användarinteraktion eller manuell vägning av fordonet.Dessa bör dock undvikas då de är ineektiva och tillför arbetsmoment förföraren. En annan alternativ metod för masskattning är estimering med hjälpav adaptiva lter.Detta examensarbete bygger på denna metod och förutsätter att väglutningenär känd. Metoden som utvecklas består främst av en rekursiv minstakvadratmetodsom estimerar mot en fordonsmodell i longitudinell led.

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna.

Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och säljer produkter till fordonsindustrin. När en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötålighetstester. Dessa miljötålighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter på under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas är mekaniska, kemiska, elektriska och termiska.De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. När vibration och stöttest utförs används en vibrator.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid.Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid.Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata.Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid.

Syfte: Att studera prevalensen av samsynsproblem hos förstaårselever på optikerprogrammet, och jämföra med förstaårselever från ekonomihögskolan. Denna studie är tänkt att ligga till grund för en longitudinell studie av samsynsproblem hos optikerstudenter samt ekonomistudenter vid Linnéuniversitetet i Kalmar.Metod: I studien deltog 15 optikerstudenter samt 15 ekonomistudenter, som läser första året vid Linneuniversitetet i Kalmar. Undersökningen inleddes med en anamnesenkät och sedan utfördes en binokulär synundersökning innehållandes tester av samsynen. Resultaten analyserades och jämfördes med normalvärden för att bestämma studentens eventuella vergens- eller ackommodationssyndrom.Resultat: Bland optikerstudenterna hade 6 studenter av 15 tendens till något av vergens- eller ackommodationssyndromen, och bland ekonomistudenterna hade 9 studenter av 15 tendens till något av vergens- eller ackommodationssyndromen.Slutsats: Denna studie visade en prevalens av samsynsproblem hos optikerstudenter på 40 % och hos ekonomistudenter på 60 %, vilket är något högre än tidigare studier. Att optikerstudenter skulle vara mer utsatta för samsynsproblem än andra studenter är något denna studie inte tyder på.

Titel: Ersättningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos näringslivet efter ett antal uppmärksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden är att den ska vara självreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrätta ett ersättningsutskott i styrelsen som ska hantera ersättningen till ledningen. Kritik har dock väckts gällande självreglering då det framförallt gynnar bolagets anseende snarare än samhället.Syfte: Syftet med den här studien är att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

SAMMANFATTNINGBakgrundMålet med neurointensivvården idag är att förebygga sekundära ischemiska skador på hjärnanoch därigenom förbättra patienternas outcome. Evidensbaserade riktlinjer, god utbildning ochmultifaktoriellövervakning hjälper intensivvårdspersonalen att utföra en god omvårdnad somligger till grund för prioritering och planering av det dagliga arbetet.SyfteAtt undersöka hur stor andel av utförda omvårdnadsåtgärder som ledde till sekundära insulter.MetodPå en neurointensivvårdsavdelning registrerades tidpunkten för sju olika omvårdnadsåtgärderpå 18 patienter som vårdades i respirator med intrakraniell tryckmätare. Tidpunkten förregistreringen korrelerades med insamlade övervakningsdata för att bedöma om en sekundärinsult förorsakades i form av ICP>20 mm Hg, CPP<60 mm Hg eller systoliskt BT<100 mmHg.Resultat7,9 % av de 1766 registrerade omvårdnadsåtgärder förorsakade en sekundär insult. Ingetsamband mellan ålder och sekundära eller mellan medvetandegrad vid inkomst och sekundärainsulter kunde påvisas. Vid analys av enskilda omvårdnadsåtgärder gentemot övrigaomvårdnadsåtgärder föll sugning ut som statistiskt signifikant (p = 0,0285) genom att orsakafärre insulter av ICP >20 mmHg än förväntat.SlutsatsDet är av stor vikt att intensivvårdsjuksköterskan är medveten om och tydlig i sin ansvarsrollgenom att aktivt planera, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet, så att varjeomvårdnadssituation bedöms utifrån patientens individuella behov för att förhindrauppkomsten av sekundära insulter..