Molnet är en ny revolution inom IT- världen. På senare år har teknologin kring molnbaserade tjänster utvecklats väsentligt och allt fler företag väljer att lägga hela eller delar av sitt affärssystem på molnet. Den grundläggande idén bakom molnet är att beräkningarna utförs på servrar och att informationen därefter strömmas vidare till användaren. De senaste tre åren har investeringarna gällande molnbaserade affärssystem börjat accelerera i allt högre takt. I dagsläget riktar sig molnbaserade affärssystem mot mindre företag som är i ett behov utav ett standardiserat affärssystem som inte kostar multum.

Problem: De minsta butiksformerna inom ICA är ICA Nära, vars syfte är att vara lättillgängliga nära konsumentens bostad. ICA Närabutiker marknadsförs genom centralt samt Lokalt styrd marknadsföring. Författarna har sedan tidigare ingen kunskap om den Lokalt styrda marknadsföringen och skall därför via ett antal frågeställningar, som grundar sig i den teoretiska referensramen, skildra denna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva två ICA Närabutikers marknadsföringsarbete samt om, och i så fall på vilket sätt, arbetet skiljer sig mellan de två butikerna.Metod: Författarna har använt sig av en kvalitativ insamlingsmetod i form av personliga intervjuer i sin undersökning av två ICA Närabutiker i Västerås. Den teoretiska referensramen uppsatsen bygger på är marknadsföring av mindre företag, konkurrensmedelsynsättet och relationsmarknadsföring. Utifrån denna referensram har intervjufrågorna utformats och den insamlade primärdatan sedan analyserats.Slutsats: I slutsatsen framkom tydligt att de båda butikerna till stor del använder sig av marknadsföring såsom beskrivs i teorin att mindre företag och mindre återförsäljare bör göra.

Svensk naturvård har bedrivits genom ett ovanifrånperspektiv där politiska beslut utformats utan lokal förankring. Genom samhällsförändringar och teknisk utveckling har det skapats ett större fritidsutrymme för befolkningen, vilket i sin tur resulterat på krav om ökat skydd för naturen. När Unesco:s världsarvskommitté år 1996 tog beslutet att inrätta Laponia till ett världsarv, underströks betydelsen av en interaktion mellan människa och natur. Förutom att Laponia utgörs av ett rikt djurliv innefattar området även ett unikt geologiskt värde och naturrikedom, till detta kommer ytterligare faktorer som att området brukas sedan lång tid tillbaks av en etnisk minoritet, samerna. När det är många intressenter som skall samverka i och kring ett område uppstår det ofta intressekonflikter, inte minst om det som i Laponia handlar om att bevara och nyttja mellan olika brukargrupper.

Denna uppsats är en studie av hur en samhällsplaneringsfråga hanteras statligt, kommunalt och Lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett Lokalt exempel. Skepparpinan är en framtida bro över Motalaviken som ska underlätta den tunga trafiken i centrala Motala, där genomfartstrafiken idag går längs riksväg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igång redan 1941 och den har ännu inte fullföljts. Vägverket har beslutat att genomföra projektet mellan år 2012-2015 men den kan komma att tidigareläggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

Vi lever i ett informationssamhälle. Idag hittar vi fakta om vad som helst, var vi än är, genom de gigantiska och otroliga resurser som nås via ICT idag. Med ökad teknisk kapacitet har informationsinsamlingen ökat drastiskt i mängd. Hur vi lagrar data är dock mindre diskuterat. Det nya skifte som kommit fram i datalagring är en flytt från Lokalt förvaltade servrar till lagring i molnet.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Mälardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vårterminen 2008.Datum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mäta människor ? en fallstudie på ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital är svårt att mäta eftersom företaget varken kan äga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstår vid bestämmandet av vad som är relevant att mäta och hur man ska mäta det för att uppnå högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte är att genom en fallstudie fördjupa förståelsen av hur organisationer internt mäter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen på företaget NCC.Slutsats:Humankapital är svårt att mäta men med hjälp av mätinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mätningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis Lokalt i vissa fall p.g.a negativa mätningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort Lokalt påverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mäta, kunskap, kompetens, immateriella tillgångar..

Denna uppsats är en problematiserande studie av fredsbyggandet i Somaliland efter självständighetsutropet 1991, där fokus läggs på att undersöka huruvida detta fredsarbete var så Lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?självständighetsutropande-fred-demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta på vilka strukturer som rådde gällande fredsarbetet, bland annat utifrån kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida fredsbyggandet i efterhand kan sägas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkänd kvasistat gällande fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat på Lederachs tankar om fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrån en kvalitativ litteraturstudie där begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

A third party access to district heating networks has been proposed in Sweden, to increase the competition on the district heating market. Such third party access could create opportunities for the agricultural sector as an energy producer. This study describes the technical, economical and environmental prerequisites for a farmer cluster to build and run a heating plant, fueled with local wood fuel. The heating plant in the described scenario is 8 MW and will supply a village of 1000 houses, and is fueled with wood chips exclusively. Supplying a heating plant with fuel puts high demands on the logistics, since there need to be a continuous flow of fuel. In the scenario, wood residues from felling and thinning is stored in stacks in the forest, and a few times a year chipped and transported to a storage area at the heating plant. In the study, an estimation of the profitability has been made by estimating the cost of the investment, personnel, operating and maintenance costs and costs for the fuel and ash handling.

Uppsatsens titel: Varumärkesbyggande - Små företags varumärkesbyggande på en lokalmarknad.Problemformulering: Hur kan ett litet Lokalt företag med begränsade resurser bygga sittvarumärke för att på en lokal marknad konkurrera med globala storföretag?Syfte: Syftet med vår uppsats är att analyserar varumärkesbyggandeprocessen för ett litet, Lokalt företag i konkurrens med globala storföretag, och därigenom dentifiera kritiska faktorer för ett framgångsrikt varumärkesbyggande. Vi vill komplettera existerande teori medatt utveckla en modell som illustrerar varumärkets grundläggande roll för företagensstrategiska beslut.Metod: Uppsatsens metod är kvalitativ, där djupintervjuer genomförts med identifieradenyckelperson i fallföretagen. Valet av fallföretagen Wokie Dokie och Stantons Pizzeria är gjorda med tanke på att de agerar inom samma branch men med olika produkter.Teori: Valet av teoretisk referensram är gjort med avsikt att beskriva ledande teorier inom områdena varumärkesbyggande och marknadskommunikation och dess mest väsentliga komponenter.Empiri: Empirin består av fyra individuellt genomförda invervjuer med 2 personer på vardera fallföretag. Dessa intervjuer har genomförts med en intervjuguide som baserats på vald teoretisk referensram.Slutsats: Slutsaterna visar att små företag ofta saknar kunskap om vilken rollvarumärkesbyggandet måste ha i företagets övergripande strategi.

Avsikten med uppsatsen har utifrån ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att få en bibana byggd och bekostad av staten mellan Piteå och norra stambanan under åren 1891-1911. Metoden är komparativ och kvalitativ vilket innebär att studien grundar sig på de argument aktörerna framhåller när det gäller att motivera de olika sträckningsförslagen inför varandra, Lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet är till en del av lokalhistorisk karaktär, verk i teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur Piteå kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) Där finns protokoll, brev, räkningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck från riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer är uppsatsen skriven helt kronologiskt för förståelsens skull.

Studiens syfte är att undersöka om, och i sådana fall hur, företag anpassar sina marknadsföringsinstrument på en Lokalt etniskt diversifierad marknad. Vidare ämnas studera om företag, på central nivå, tillvaratar lokala butikers/kontors erfarenheter och kunskaper av en etniskt diversifierad marknad. En kvalitativ metod valdes eftersom vi ämnade skapa en djupgående förståelse och helhetsuppfattning av den undersöka företeelsen. Djupintervjuer genomfördes med företagsrepresentanter från fallföretagen samt med experter på den studerande företeelsen. Dessa intervjuer utgjorde empirin som sedan var grunden för analysen och slutsatserna.

Säsongsbegreppet används flitigt i dagens kommunikation. Säsong har gått från att vara en självklarhet till att bli en av de starkast växande trenderna i Sverige. I detta arbete undersöks inställningen till säsong hos aktörer (producenter, detaljister, grossister och övriga parter), längs den svenska värdekedjan för frukt och grönsaker. Skillnader i definitioner och användning av begreppet kan leda till missförstånd och misstolkningar mellan de olika leden i värdekedjan. Begreppet säsong används i dagens samhälle i flera olika sammanhang, både med miljö, hälsa och i marknadsföringssyfte. Det är tydligt att säsong har en central plats i kommunikationen men vad som är mindre tydligt är att samma ord används i flera sammanhang men innebörden kan skilja sig markant åt. Undersökningen bygger på Critical Incident Technique som ger respondenten möjlighet att uttrycka sig med sina egna ord vilket ger innehållsrika svar där både svaren och berättelserna ger information. Resultatet bygger på enkäter som skickades ut via e-­?post till representanter för alla led i värdekedjan.

Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

Flertalet av de bostadsområden, vilka vi idag kallar för ?utsatta?, uppkom som ett resultat av den bostadspolitik som tog sin början efter andra världskrigets slut och kan sägas ha nått sin kulm i det vi känner igen som miljonprogrammet. Målet med, den relativt nya, storstads- och den urbana politiken är att bryta mönster av det utanförskap som existerar inom dessa områden. Den senaste reinkarnationen av denna politik är det lokala utvecklingsavtalet (LUA). Kommuner ingår avtal med staten utifrån ett ramverk vilket säger att kommunerna åtager sig att genom samverkan och tvärsektoriella partnerskap arbeta med urbant utvecklingsarbete.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun.