Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trä som bärande system tillåtits i upp till två våningar, vilket var en följd av att bränder orsakat stora problem i flera svenska städer. Dagens byggande strävar mer och mer mot att bygga så effektivt som möjligt med så kort byggtid som möjligt. Ett sätt att bygga effektivt och få kort tid på byggarbetsplatsen är att använda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervåningshus på byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrågan på flervåningshus i trä högre än fyra våningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemål.

Traditionellt sett har gurkmeja använts för medicinskt bruk i många olika länder och kulturer för en rad olika besvär på både djur och människor. Användningen idag är framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrämjande medel och för att lindra ledbesvär. I Sverige idag är Galexir det enda godkända traditionellt växtbaserade läkemedlet innehållande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha låg biotillgänglighet, men höga koncentrationer uppnås lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvär till en bra indikation för användandet av gurkmeja. Den här litteraturstudien syftar till att ta reda på om gurkmeja kan ha potential att användas på hundar med gastrointestinala besvär. Sjukdomar såsom gastrit, magsår, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Detta examensarbete har gjorts åt Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja är att förbättra brytningen och förädlingen av järngenom hela processen. Ett sätt är att få en effektivare malmproduktion är att få en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete är spillet från Kirunas anrikningsverk, då nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket är ett av tre förädlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs från gråberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

Översvämningar blir allt vanligare och händelserna kan kopplas till den ökade andelen hårdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebär att större ytor hårdgörs och tillsammans med en förväntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvämningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hårdgörning av mark som indikerar att hårdgörningen är ett rådande problem i Europa. Det finns idag flera sätt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem är användningen av genomsläppliga markbeläggningar. Forskning visar att användandet av genomsläppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

I dagens samhälle är hållbar utveckling ett mycket aktuellt ämne som diskuteras såväl nationellt som lokalt. Till följd av växande klimathot och ökande urbanisering har den hållbara staden blivit en vision att sträva mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hållbara städer, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hållbara städer, samhällen och tätorter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hållbara städer. I denna uppsats läggs fokus på hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hållbara städer genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hållbara städers regeringsuppdrag resulterat i. Syftet är att ta reda på hur arbetet med hållbar stadsutveckling definieras, vilka omställningar som krävs i samhället och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka de kontroverser som uppstått vid vindkraftsetableringar på Västkusten. Detta syfte innefattar frågeställningar om vilka argument och aktörer som är inblandade och vad som formar en aktörs åsikter.Anledningen till att vi valde detta område var på grund av ett förslag vi fick från en konsult inom området. När vi studerat ämnet närmare insåg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och även runt de som endast är i planeringsstadiet. Dessutom insåg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom området.Studien är baserad på material som har insamlats i form av samrådsredogörelser, artiklar, insändare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrån en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhållandet mellan utbildningspolitiska frågor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera på förstelärarreformen och att undersöka vilka av de från regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielärare ansåg att förstelärarna på skolan utförde, samt om de ansåg att arbetsuppgifterna förbättrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lärarna på ett mer generellt plan uppfattade tjänstens implementering på skolan, samt vad lärarna ansåg om förstelärarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lärargrupper användes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras på data insamlat via enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Den här studien är grundad på intervjuer med personer som arbetar med miljömål, både de nationella och de miljömål som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter från Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, Länsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag på att få svar på de frågor som är underställda mitt syfte. Vilka är:- Når all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som är berörda och får de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala gränserna med att göra handlings- och åtgärdsplaner? -Och har då Sverige större möjlighet att nå upp till de miljömål vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte är att se hur Vattendirektivet påverkar arbetet med att nå de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning på nationell, regional och lokal nivå.Genom att analysera resultaten både ur implementeringsteorin och ur ett rättsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat på länsstyrelsenivå och har ej gått ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.

I denna framställning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlätta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utländska finansiella tillgångar. FATCA förmår utländska finansiella institut världen över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och ägare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i världen eftersom FATCA är en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte är därför att utreda hur FATCA påverkar svenska finansiella institut.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mängder snö, fukt och kyla, från mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tågtrafiken, både nationellt och lokalt. Det påverkade både gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan påverkade även elnät som ledde till att människor stod utan värme och belysning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse av varumärkesuppbyggande av varumärket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn på Kalmarflyg. Våra frågeställningar är:-          Vilken identitet har Kalmarflyg?-          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumärket Kalmarflyg med hjälp av Kapferers tre varumärkesuppbyggande modeller?-          Hur ser kunderna på varumärket Kalmarflyg?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden består av två intervjuer medan i den kvantitativa metoden återfinns kundernas röster i from av statistisk säkerställd data från Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ?Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner?.

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån såldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrättersamt 50 000 småhus och äganderätter i Sverige. Lokalt i Borås förmedlades 248 bostäderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder på att bostadsmarknaden ärattraktiv och i Borås agerar flera olika fastighetsmäklarbyråer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svårt att särskilja de olika fastighetsmäklarbyråerna åt. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmäklarbyråerna i Borås arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumärke.Melins doktorsavhandling gällande varumärkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation ochintern märkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmäklare på deras respektivefastighetsmäklarbyrå i Borås.

Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mätkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det påverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mätkretsen kan påverka det riktade jordfelsskyddet så att verklig felström och uppmätt felström inte stämmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall ställer krav på att vinkelfelet får uppgå till max ±2 grader för mätkretsen. Eftersom vinkelfelet i många fall har en hög påverkan på jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebär. Största orsaken till vinkelfelet uppstår oftast i strömtransformatorn och därför undersöks hur mycket två strömtransformatorer med olika klassificeringar som är vanliga i elnätet påverkar vinkelfelet i mätkretsen.Jordfel är det vanligast uppkomna felet i mellanspänningsnät och dess storlek beror till stor del på hur mycket kapacitivt bidrag som finns på linjerna samt värdet på nollpunktsresistorn.