Sök:

Sökresultat:

1485 Uppsatser om Lokalt producerade rćvaror - Sida 14 av 99

Köldbryggor i kantbalkar UNORM/DAVID-32

En köldbrygga uppstÄr i en byggnadsdel vars isoleringsförmÄga Àr lÀgre Àn omslutande material. Detta innebÀr att vÀrmeförlusterna ökar och att den varma ytan blir lokalt kallare, vilket kan leda till nedsmutsning, mögel och kondensation. I examensarbetet har vi inriktat oss pÄ grundkonstruktioner, nÀrmare bestÀmt L-element med bÄde lÀtt och tung vÀgg som komplement. I rapporten framgÄr hur vi rÀknat genom handberÀkning och med hjÀlp av UNORM, ett datorprogram för berÀkning av köldbryggor. För att redovisa resultatet jÀmförs handberÀkningen med datorberÀkningen, dels för att kontrollera resultatet och se skillnaden samt att se om det finns risk för mögel och kondensation med de olika L-elementen..

Vad Àr det som gör en bankkund vÀrd att satsa pÄ?

Denna uppsats behandlar vad som gör en kund vÀrd att satsa pÄ för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn banker pÄ ett rÀttvisande sÀtt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar Àven till att faststÀlla vilka typer av kunder banken har, och i vilken utstrÀckning man har en relation till dem. För att fÄ en större förstÄelse för Àmnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgÄng av olika modeller om vÀrdeskapande. Den teoretiska genomgÄngen följs upp av en empirisk del.

ArbetsrÀttsliga krav vid offentlig upphandling

Offentlig upphandling Àr inte endast ett sÀtt att tillförskaffa sig varor, utan kan ocksÄ anvÀndas som ett samhÀllspolitiskt instrument för att verka för sociala mÄl som stÀllts upp. Hur de varor och tjÀnster som upphandlas produceras inverkar pÄ de arbetsrÀttsliga och sociala förhÄllandena i leverantörskedjan, och genom att stÀlla sociala krav vid en offentlig upphandling kan den upphandlande myndigheten förstÀrka förtroendet hos invÄnarna. Trots en omfattande EU-rÀttslig reglering pÄ omrÄdet Àr det idag dock osÀkert vilka möjligheter den upphandlande myndigheten ges att stÀlla arbetsrÀttsliga krav pÄ leverantören av upphandlingsföremÄlet. Syftet med uppsatsen Àr att utreda i vilken omfattning en upphandlande myndighet kan stÀlla arbetsrÀttsliga krav vid en offentlig upphandling, samt utreda om förslaget till nytt klassiskt upphandlingsdirektiv kommer innebÀra nÄgra förÀndringar för den upphandlande myndigheten vad gÀller möjligheten att stÀlla arbetsrÀttsliga krav. Av uppsatsen framkommer att det inte finns nÄgon klar grÀns vilka arbetsrÀttsliga krav den upphandlande myndigheten fÄr stÀlla pÄ leverantören vid en offentlig upphandling. Den största möjligheten att stÀlla ett arbetsrÀttsligt krav torde föreligga om kravet stÀlls sÄsom ett tilldelningskriterium, dÄ EU-domstolen har klargjort att sociala krav fÄr stÀllas för att tillgodose behov hos personer samt att ett tilldelningskriterium inte behöver vara kopplat till upphandlingsföremÄlet, utan det kan vara kopplat till hur en vara eller tjÀnst produceras.

Lokala informationsbehov inom större organisationer

Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingÄende i en kedja dÀrförsÀljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet Àr dock att försÀljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som bestÀllningar pÄ papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfÀlligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar pÄ dessa problem dÄ de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angÄende deras befintliga arbetssÀtt. Baserat pÄ detta tog vi fram anvÀndarfall som beskrev processen.

Intern logistik - En fallstudie kring det interna varuflödet i ett detaljhandelsföretag

BÄde logistiken och detaljhandeln har under de senaste Ärtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer vÀxande betydelse, dÄ de med rÀtt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rÀtt tidpunkter. Den interna logistiken syftar pÄ de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som fÄr det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag Àr ?slut i hyllan?.

Ekologisk konsumtion : Endast för övertygade?

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska konsumtion sÄ kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att pÄ bÀsta sÀtt lyckas nÄ lÄngsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer Àr viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gÀllande ekologiska varor, för att nÄ lÄngsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera och utvÀrdera konsumentbeteende med avseende pÄ ekologisk konsumtion. Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att anvÀndas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: MervÀrdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, vÀrdekedja och vÀrdestjÀrna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad pÄ involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda trÄd.Resultat: Författarna menar att det Àr involveringsgraden till ekologi, om den Àr hög, som Àr avgörande för konsumtion av ekologiska varor.

KartlÀggning och effektivisering av logistiken hos AB
Slagkraft

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgÄtt stora förÀndringar. Tidigare var företaget specialiserade pÄ tillverkning, montering och försÀljning av maskiner avsedda för röjning utmed vÀgar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft Àven för försÀljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt belÀget företag i Vindeln, inhandlades Àven tidigare i mindre skala dÄ de Àven anvÀnds till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsÀljningen flyttades Àven tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna frÄn Slagkraft till Cranab.

KartlÀggning och effektivisering av logistiken hos AB Slagkraft

AB Slagkraft har under den senaste tiden genomgÄtt stora förÀndringar. Tidigare var företaget specialiserade pÄ tillverkning, montering och försÀljning av maskiner avsedda för röjning utmed vÀgar. Sedan den 1 januari 2005 ansvarar Slagkraft Àven för försÀljning av kranar avsedda för skogsindustrin. Kranarna som tillverkas av Cranab, ett annat lokalt belÀget företag i Vindeln, inhandlades Àven tidigare i mindre skala dÄ de Àven anvÀnds till buskröjningsutrustning. I samband med övertagandet av kranförsÀljningen flyttades Àven tillverkningen av svetsade detaljer till buskröjningsmaskinerna frÄn Slagkraft till Cranab.

ATT ATTRAHERA DIREKTANLÖP - Vad krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg? Fallet Skandinavien/Göteborg - Sydamerika

För att handel av varor mellan olika platser skall kunna Ă€ga rum krĂ€vs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Över lĂ„nga avstĂ„nd transporteras varor mer Ă€n ofta med sjöfart frĂ„n en hamn till en annan och dĂ€ribland containersjöfart. För att förstĂ„ varför vissa hamnar anlöps men inte andra Ă€r det intressant att stĂ€lla ett antal frĂ„gor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper pĂ„ en fartygsslinga? Vilka förutsĂ€ttningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsĂ€ttningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg besvara ovannĂ€mnda frĂ„gor, vilka Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar.Denna studie tar med hjĂ€lp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras pĂ„ Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.

Projektering av Solceller : En studie av solcellsteknikens tillÀmpning i byggbranschen

Solceller har pÄ senare tid blivit allt hetare Àmne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bÀttre förutsÀttningar för dess tillÀmpning bÄde gÀllande effektiv anvÀndning av solinstrÄlning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutslÀpp och det faktum att energiresurser som vi idag Àr beroende av kommer ta slut stÀller allt högre krav pÄ att vi som samhÀlle kan hitta alternativa hÄllbara lösningar. Solceller har stor potential för detta dÄ de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsÀgaren som kan nyttja den i princip oÀndliga energikÀllan solen vilket sker utan koldioxidutslÀpp förutsatt att produktion av solceller sker frÄn en förnyelsebar energikÀlla, det möjliggör Àven elproduktion i stÀder och andra omrÄden nÀrmare elanvÀndningen Àn hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till tvÄ viktiga frÄgor, hur solceller pÄverkar ekonomin samt hur det pÄverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krÀvs att den ger utdelning bÄde ekonomiskt och med miljöpoÀng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillÀmpningen av solceller i byggbranschen med fokus pÄ ekonomi och process. TvÄ referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som anvÀnds för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras pÄ ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internrÀnta, nettonuvÀrde, annuitet, Äterbetalningstid och s.k.

AffÀrssystem - en jÀmförelse mellan förvÀntningar och uppfattnigar om funktionalitet : En fallstudie i Skoghalls Bruk

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.

Uppstartande av ekonomisk förening

Meningen med vÄr uppsats Àr att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd frÄn samhÀllet. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ. Vi har haft möjlighet att fÄ nÀrvara vid den utbildning som kursdeltagarna fÄtt genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.En enkÀtundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrÄgar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna vÀljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur mÄnga dagishundar som skulle behövas för att tÀcka upp för kostnaderna. Vi ser att efterfrÄgan pÄ kompletterande varor och tjÀnster frÄn den potentiella kundgruppen Àr stor och att detta kan generera ytterligare intÀkter.Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det Àr fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd frÄn samhÀllet. GÄr det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjÀnster kan verksamheten dessutom gÄ med vinst.

Vilka faktorer styr ICA-butikens leverantörsval? : en fallstudie av fem ICA-butiker i Uppsala

Som slutkonsument Àr det inte alltid lÀtt att förstÄ varför en butik erbjuder ett visst produktsortiment och kunderna har sÀllan insyn i vad som styr och pÄverkar dagligvaruhandelns utbud av varor. Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur butiker resonerar nÀr de vÀljer sina leverantörer och vilka faktorer som styr deras val. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ undersökning dÀr personer frÄn fem ICA-butiker i UppsalaomrÄdet har intervjuats. ICA AB Àr landets dominerande grossist med inriktning pÄ livsmedel och detaljhandel varför enbart ICA-butiker har tagits med i undersökningen. De valda butikskategorierna Àr ICA Supermarket och ICA NÀra dÀr alla anvÀnder sig av samma huvudgrossist och kompletterar sitt sortiment med varor frÄn andra leverantörer. PÄ sÄ sÀtt kan de anpassa sitt varuutbud efter sin butiksprofil.

Mot en hÄllbar turism - med hjÀlp av befintliga kvalitetsprinciper

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

Tunna eller tjocka klienter: för- och nackdelar med de olika klienterna i lÀrande organisationer

I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt frÄn servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt pÄ varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid LuleÄ tekniska universitet pÄ en avdelning som nyligen bytt frÄn tjocka till tunna klienter. UtifrÄn de teorier vi lÀst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bÀttre i arkitekturen Àn tjocka klienter..

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->