Sökresultat:
1485 Uppsatser om Lokalt producerade rćvaror - Sida 12 av 99
Specialpedagogens arbete i en kommun : var, hur, med vad och varför?
Syftet med följande arbete Àr att kunna förstÄ och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen Àr organiserad - hitta den röda trÄden - för att fÄ svar pÄ vad man (politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer) vill fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket Àven rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet Àr en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet pÄ en kommunal arena. Undersökningen utfördes i tvÄ faser dÀr först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingÄende specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer utifrÄn problemstÀllningen: Vad vill man fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte Àr möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som Àr nödvÀndigt betraktade utifrÄn Foucaults maktperspektiv som utgÄr frÄn den av makten drabbade, och i litteraturgenomgÄngen behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lÄng- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat pÄ att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare pÄ att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet pÄ organisationsnivÄ.
VĂ€lvda gavlar vid ortdrivning
E-handelns implementerande i samhÀllet har minst sagt revolutionerat konsumenters sÀtt att köpa varor, och helt förÀndrat inköpsvanor. Internet möjliggör att konsumenter har tillgÄng till ett globalt utbud av varor, som levereras direkt till köparens adress, och allt utan att konsumenten ens behöver lÀmna det egna hemmet.Vi har valt att undersöka studenter i en mellanstor svensk stad som konsumentgrupp. Studenter Àr en för oss synnerligen intressant konsumentgrupp dÄ de har unika förutsÀttningar i deras konsumtion av varor. Ung Älder, en restriktiv mÄnadsbudget och förhÄllandevis goda internetkunskaper Àr egenskaper som de flesta studenter besitter och Àr av stor betydelse vid köpprocessen som sker pÄ internet. Med detta i Ätanke har vi formulerat ett syfte för denna uppsats:Syftet med denna studie Àr att utöka vÄr förstÄelse för studenters förberedelse inför köp pÄ internet, detta kommer vi genomföra genom att undersöka studenters köpbeteende.Den studie vi skall genomföra kommer ocksÄ syfta till att utöka e-handlarens kunskap om hur konsumenternas preferenser inom förberedelseprocessen inför köp pÄ internet ser ut.Resultatet kommer att belysa problemomrÄdet och kommer sÀttas i perspektiv mot hela köpprocessen.Teorin, vilken kommer ligga till grund för analysen av vÄr studie, har vi delvis tagit ifrÄn resultaten av tidigare genomförda studier inom forskningsomrÄden.
Lokalproducerat nötkött - finns behovet? :
Eftersom jag Àr mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. PÄ nÄgot sÀtt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utlÀndska lÄgprisköttet. SmÄ besÀttningar vÀxer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som vÀljer att förbli smÄ nischar sig pÄ nÄgot sÀtt för att fÄ ut ett mervÀrde för sina produkter. En tydlig trend pÄ marknaden Àr att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten Àr producerad.
Hedmans Kvadratrotsalgoritm
I detta 10-poÀngsarbete gÄr jag igenom hur min egenhÀndigt producerade kvadratrotsalgoritm fungerar praktiskt och teoretiskt. Med denna algoritm kan man för hand rÀkna ut kvadratrötter som innehÄller 50-60 vÀrdesiffror. Med de tidigare kÀnda algoritmerna för kvadratrötter kan man rÀkna ut 5-6 vÀrdesiffror. Min algoritm fungerar inte pÄ samma sÀtt som de tidigare anvÀnda kvadratrotsalgoritmerna men den Àr lika korrekt. Stor tyngdvikt i arbetet har dÀrför lagts pÄ att visa pÄ att det finns flera olika korrekta algoritmer för vÄra vanliga rÀknesÀtt.
Logistikverksamheten i mindre företag : En studie om synen pÄ logistik och informationsflöden
Logistikverksamheten i mindre företag Àr ett relativt outforskat Àmne. VÄrat intresse för omrÄdet grundas i vÄra tidigare studier i logistik pÄ Kungliga Tekniska Högskolan. Under vÄr studietid identifierade vi att nÀstan alla logistikstrategier och modeller Àr baserade pÄ stora företag och koncerner. Vi ville dÀrför undersöka hur mindre företags logistikverksamhet ser ut. Det som varit i fokus för vÄr studie Àr att se hur de mindre företagen hanterar det viktiga informationsflödet.
Gestalning av ett budskap
VÀrlden blir allt mindre och fler mÀnniskors levnadsstandard runt om i vÀlden blir allt mer pÄtaglig.Samtidigt lever vi i vÀstvÀrlden i ett samhÀlle som strÀvar efter att bli individualistiskt. Vi i vÀst haraldrig tidigare varit sÄ medvetna, kritiska och utbildade som nu, vilket Àven borde betyda en ökadsympati för vÄra medmÀnniskor. Men forskare sÀger annat. VÄra handlingar bygger allt mer pÄ vadsom kommer att se bra ut i vÄra CV.Detta projekt försöker gestalta mÀnniskans behov av medmÀnniskor och hennes behov av attkÀnna sig behövd.Projektet producerade en artefakt i form av en golvlampa som ska förmedla projektets budskap.Projektet skiljer sig nÄgot frÄn en konventionell designprocess dÄ budskapet och berÀttelsen ÀrbestÀllaren. Processen bygger pÄ ett förhÄllningssÀtt som har kommit att kallas konceptdesign..
Individuellt, lokalt eller allmÀnt folkmusikaliskt? : SÄngstil och variation i folkliga koraler hos tre sÄngare frÄn Gammalsvenskby
Ingrid Ă
kesson: Individuellt, lokalt eller allmÀnt folkmusikaliskt? SÄngstil och variation i folkliga koraler hos tre sÄngare frÄn Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsÄngen, dvs.
Dagvattenhantering pÄ Arenastaden i VÀxjö
Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhÀndertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna pÄ Arenastaden i VÀxjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men Àven alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjÀlp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhÀndertagande av dagvatten.FörÀndringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbÀttrad kommunikation och större anvÀndande av mer genomslÀppliga ytor..
Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgÄngspunkt i den hÄrdgjorda staden
Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt
utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har
som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett
lokalt omhÀndertagande pÄ plats.
Yngre jĂ€rnĂ„lder till medeltid i Blekinge Ăstra HĂ€rad : En jĂ€rnĂ„ldersbygd lĂ€ngs med en Ă„dal i ett lokalt perspektiv
In this essay I have chosen to write about graves, settlements and historical, important central places during the late Iron Age and the introduction of Christianity in the east of Blekinge. The reason why I have chosen to write about this is because the area has many ancient monuments and not much have been written about the area. The main question is who where the people who lived there and why did they choose to settle there..
Makten pĂ„ Ăland och i Möre : JĂ€rnĂ„lderns elit i ett lokalt perspektiv
The social elite on Ăland and in Möre in the south east of Sweden during the Iron Age is described on the basis of the archaelogical record, such as graves, settlements and traces of pre-Christian central places. The material is discussed to see if traces of an elite are to be found. The power configuration between Ăland and Möre is also discussed.
Mögel pÄ Textil -vid import av textila varor
Under lagring och transport av textila varor frÄn Asien kan risken för mögelangrepp vara stor, nÄgot som sedan vid uppackning kan vara skadligt för hÀlsan. Situationen sÄ som det ser ut idag kan medföra stora problem och kostnader hos textilföretag och att hitta möjliga ÄtgÀrder för att förebygga skador Àr dÀrför av stort intresse. För att kartlÀgga problemen med mögelangrepp pÄ textila material har bÄde informationssökning och praktiskt arbete genomförts. MögeltillvÀxt sker dÄ det Àr gynnsamma betingelser med hÀnsyn till klimat, nÀring och syretillgÄng. För att mögeltillvÀxt inte ska angripa textila varor finns en rad förebyggande ÄtgÀrder som kan vidtas, ÄtgÀrder som alla handlar om att göra förutsÀttningarna pÄ ett eller annat sÀtt ogynnsamma.
Intresset för soldatanstÀllning lokalt : En studie pÄ gymnasieungdomar boende i en garnisonsort
Hotet mot Sveriges sÀkerhet ser idag annorlunda ut Àn för 20 Är sedan. DÀrför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt pÄ frivillighet. De nÀrmsta Ären behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjÀnstgörande och 4 650 tidvis tjÀnstgörande gruppbefÀl, soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort stÀllde sig till möjligheten att söka anstÀllning som soldat i Försvarsmakten, bÄde inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tÀnka sig en soldatanstÀllning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefÀr hur mÄnga man kunde tÀnkas rekrytera inom kommunen samt för att underlÀtta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.
Köp med hjÀrtat! En studie om Fairtrade Sveriges identitetskapande
TitelKöp med hjÀrtat!FörfattareLiza OlssonKursExamensarbete (kort master) i medie- och kommunikationsvetenskapTerminVÄrterminen 2013HandledareOrla VigsÞSidantal, ord85 sidor 39 065 ordSyfteSyftet Àr att ta reda pÄ hur Fairtrade Sverige presenterar sig sjÀlvaMetodRetorisk analysMaterialTre annonser ur en reklamkampanj för Fairtrade Sverige, tre producentberÀttelser frÄn FairtradeSveriges webbsida och tre intervjuer med tre Fairtrade ambassadörer. Totalt nio texter.HuvudresultatHuvudresultatet visar att Fairtrade Sverige som organisation inte vill stÄ i rampljuset utan vÀljer attkommunicera via produktmÀrkningen Fairtrade-mÀrkt. De vill skapa uppmÀrksamhet kring mÀrkningen och fÄ konsumenter att bli medvetna om den och se den som ett alternativ. De vill dock inte tvinga konsumenterna att köpa Fairtrade-mÀrkta varor utan organisationen förlitar sig pÄ kundens egen moral och etik. Genom ambassadörerna (Fairtrade Fan Club) vill organisationeninspirera konsumenterna att göra ett etiskt val nÀr de handlar.
Att vara eller icke vara (miljöcertifierad) - det Àr frÄgan? : En studie om vilka faktorer som pÄverkar gravida kvinnor vid val av miljöcertifierade eller icke miljöcertifierade livsmedelsvaror.
Idag Àr mÀnniskans pÄverkan pÄ klimatet och den globala uppvÀrmningen ett stÀndigt Äterkommande Àmne i samhÀllsdebatten. Det finns en mÀngd miljöcertifieringar som ska tydliggöra för konsumenten att varan Àr framstÀlld pÄ ett sÀtt som Àr hÄllbart ur miljösynpunkt och kan exempelvis röra djurhÄllning, arbetsvillkor eller andra faktorer som pÄverkar ett hÄllbart samhÀlle. Dessa certifieringar finns för att konsumenten ska fÄ bÀttre kÀnnedom om matens ursprung och produktion och pÄ sÄ sÀtt kunna fatta mer medvetna val av livsmedel. VÄr studie syftade till att undersöka hur konsumenter, i detta fall gravida kvinnor som vÀntar sitt första barn, resonerar nÀr de stÄr inför att vÀlja en miljöcertifierad eller en icke-miljöcertifierad livsmedelsvara. Vi har Àven undersökt huruvida faktorerna kunskap, pris och tillgÀnglighet pÄverkar valet av vara. UtifrÄn vÄr undersökning har vi kunnat konstatera att det rÄder ett gap mellan respondenternas intention till beteende och hur deras beteende ter sig i verkligheten.