HÄllbara avelsprogram för smÄbönder med getter och fÄr i Afrika Àr ett viktigt verktyg för att öka mÀnniskors vÀlfÀrd pÄ kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hÀnsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. DÀrför har det pÄ flera hÄll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhÄllanden och engagerar de smÄskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgÄngsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver tvÄ NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgÄngsrika.

Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa en kommunal skolverksamhets förÀndringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete frÄn kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbÀttringsarbete. Genom att stÀlla ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien Àven till att belysa det komplexa samspel som föreligger frÄn det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv anvÀnds för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar Ätta faktorer som kan pÄverka. Dessa faktorer anvÀnds för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förstÄelse utifrÄn ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrÄn behovet av att i en lÀrande organisation stÀndigt ifrÄgasÀtta sina mental models anvÀnds för att förstÄ förÀndringsprocessen och stÀlls i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet hÀrrör frÄn sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt frÄn textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

HÄllbar utveckling har haft en vÀxande inverkan pÄ bygg- och fastighetsbranschen under de tvÄ senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, dÀribland BREEAM och LEED, som idag Àr de tvÄ mest igenkÀnda och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler lÀnder bestÀmmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstÀmpel Àr idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande Àr det bara en sida av en mycket bredare strategi för hÄllbara affÀrer som strÀcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.MÄnga nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkÀnnande för sina hÄllbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hÄllbarhet och vÀrde. I detta syfte anvÀnder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag sÄ kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isÀr frÄn resten. Ett företag som idag vÀljer att utveckla, Àga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system Àr att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som Àr mer anpassat till de nationella förhÄllandena, eller ett internationellt.Aktörerna pÄ den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, nÀr det gÀller tillÀmpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och dÀrmed tillgÄngen till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en nÀrmare undersökning av vÀrdekopplingarna.Vi kan inte pÄstÄ att de barriÀrer, som anses hÄlla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillÀmpningen av dessa, Àr borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar kÀnna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och vÀljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Sammanfattning KyrkogÄrdsförvaltningar arbetar, pÄ grund av syftet med kyrkogÄrdar, till stor del i en nÄgot konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna mÄste följa med i samhÀllets utveckling och agera efter brukarnas förÀndrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och dÀrmed Àven en förÀndring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogÄrdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns Àr syftet med arbetet. Denna studie behandlar dÀrför följande frÄgestÀllningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare har kyrkogÄrdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Det enkla bolaget Àr en egendomlig företeelse i svensk rÀtt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rÀtten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rÀtt Àr reglerna om enkla bolag influerade av sÄvÀl fransk som tysk rÀtt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 Ärs bolagslag. Enkla bolag kan uppstÄ mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar Àr medvetna om att lekmÀn inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte Àr en juridisk person och dÀrför saknar rÀttspersonlighet, vilket innebÀr att bolaget i sig inte kan ingÄ avtal.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

I rapporten "MarknadslĂ€get pĂ„ Gotland för biobrĂ€nsle frĂ„n skogsrĂ„vara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för lantbrukare pĂ„ Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling pĂ„ Gotland. Ökad anvĂ€ndning av biobrĂ€nsle förbĂ€ttrar miljön och ger fler jobb och stĂ€rkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag pĂ„ brĂ€nslemarknaden. Genom att integrera framĂ„t i brĂ€nslekedjan till lantbrukarĂ€gda vĂ€rmeanlĂ€ggningar fĂ„r lantbruket större del av produktionskedjans förĂ€dlingsvĂ€rde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgĂ„r till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. ÖvervĂ€gande delen av skogen Ă€r privatĂ€gd (85 %), nĂ€st största Ă€garkategorin Ă€r Visby Stift med drygt 5 %.

Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.