Under de tvÄ senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renÀssans. LÀnge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker pÄ de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillvÀxt har förstÄelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror pÄ förutsÀttningarna inne i en region.

Titel: Marknadsföring av vÀlgörenhetsorganisationer.Författare: Olof NÀslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina BÀrtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivÄ III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, VÄrterminen 2011.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur vÀlgörenhetsorganisationer anvÀnder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förstÄelse för hur organisationerna positionerar sitt varumÀrke via sin marknadskommunikation pÄ en marknad dÀr det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssÀtt. Till vÄr empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller pÄ fyra av de största vÀlgörenhetsorganisationerna i Sverige nÀmligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig pÄ Röda korset sydost.Marina Johansson, förestÄndare pÄ Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef pÄ UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör pÄ RÀdda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör pÄ RÀdda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hÄrdare mellan vÀlgörenhetsorganisationernai kampen om att fÄnga bidragsgivarnas uppmÀrksamhet. Vi har Àven noterat att vÀlgörenhetsorganisationerna sjÀlva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan sÀrskilja de olika konkurrenterna Ät. Vi tolkar att vÀlgörenhetsorganisationerna anspelar mycket pÄ kÀnslor i sitt positioneringsarbete.

Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rÀtt till information om kursmÄl och krav för varje betygsnivÄ, varför nationella mÄl och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om hur karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som pÄverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lÀrande samt hur förutsÀttningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning pÄ omrÄdet redovisas utifrÄn Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lÀrande respektive förstÄelse Àr teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktÀrsÀmneslÀrare genomförs och bearbetas utifrÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete Àr en process som tar tid samt att det innefattar lÀrande av mÄlrelaterat arbetssÀtt. Meningsfullhet inför lÀrandet Àr det som motiverar medan förstÄelse för vad som ska lÀras samt vad som krÀvs Àr förutsÀttningar i ett fungerande förankringsarbete.SvÄrigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men Àven bero pÄ att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsÀttningar och eleverna behöver tydlig vÀgledning genom kursplanen för att kunna förstÄ och hantera mÄl och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnÀra undervisning dÀr eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Aerob förmÄga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gÀller förmÄgan att klara sig sjÀlv, öka livslÀngden och höja livskvaliteten hos Àldre personer. De flesta Àldre uppger dÄlig hÀlsa och smÀrta som det frÀmsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ den fysiska aktivitetsnivÄn hos Àldre personer som Àr medlemmar i en pensionÀrsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkÀt utformades och delades ut under ett lokalt pensionÀrsmöte i LuleÄ, endast medlemmar över 65 Är inkluderades. För att mÀta fysisk aktivitet anvÀndes Kerstin FrÀndins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhÀllet Oxelösund gick till under expansionsÄren 1956 till 1973. FrÄgestÀllningarna som studien ska formas kring utgÄr frÄn följande frÄgor: Hur sÄg det konkreta arbetet ut? Vilka ÄtgÀrder ansÄg man sig tvungen att vidtaga? Hur Äterspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primÀra materialet till uppsatsen Àr generalplanen för Oxelösund som lÄg fÀrdig 1959 och de protokoll som finns bevarade frÄn generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrÄn ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. PoÀngen med de olika nedslagspunkterna Àr att de speglar mÄnga olika aspekter pÄ förÀndringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tÀnkte sig det nya Oxelösund.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Jernhusen AB Àr ett fastighetsbolag inom transportbranschen och Àr framförallt inriktade mot jÀrnvÀgen. Jernhusen har ett uttalat mÄl att bidra till ett hÄllbart samhÀlle. Som ett steg i detta vill Jernhusen undersöka möjligheterna med att investera i lokalproducerad förnybar energi pÄ deras tÄgunderhÄllsdepÄer.Denna rapport utreder förutsÀttningarna och möjligheterna med detta.Det finns idag flera olika förnybara energikÀllor som kan anvÀndas lokalt pÄ depÄerna. De bÀst lÀmpade teknikerna för Jernhusens tÄgunderhÄllsdepÄer Àr att anvÀnda solenergi och geoenergi. Solenergin kan anvÀndas för att producera elkraft med solceller och vÀrme med solfÄngare.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r ett styrsĂ€tt som anvĂ€nds i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i Ă€mnet mĂ„lstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta pĂ„pekats en rad problem som att mĂ„l ofta Ă€r vaga och att det rĂ„der brist pĂ„ dialog mellan politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Tidigare undersökningar har frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ„lformulering och befunnit sig pĂ„ en övergripande nivĂ„. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever mĂ„lstyrning inom en svensk kommun. Detta pĂ„ grund av att det inte har gjorts i samma utstrĂ€ckning samt för att se hur styrsĂ€ttet fungerar för de som anvĂ€nder mĂ„lstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur mĂ„lstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts pĂ„ tvĂ„ förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

För att skapa en större konkurrenskraft och hantera det allt hÄrdare affÀrsklimatet vÀljer mÄnga företag idag att implementera Enterprise Resource Planning (ERP) system, dessa heltÀckande affÀrssystem integrerar alla verksamhetens delar med en gemensam databas och skapar nya möjligheter. För att kunna utvÀrdera vilken nytta en organisation fÄr av ett sÄdant system behövs det lÀmpliga analytiska ramverk. Trots att det finns ramverk för denna typ av utvÀrdering, rÄder brist pÄ lÀmpliga utvÀrderingsverktyg. En ny utveckling pÄ marknaden för dessa system Àr webbaserade ERP-system. Systemet köps istÀllet som en tjÀnst, dÀr systemet finns pÄ en server hos tjÀnsteleverantören.

Jag har i denna uppsats undersökt RusthÄllningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstÀckande ? om Àn ej helt homogen! RusthÄllen bildades för att ge ekonomiskt bistÄnd till svenskar frÄn regionen som Äkte över till Finland för att strida sida vid sida med vÄra finska ?bröder?. En tid efter det att de lokala rusthÄllen bildats grundades Centrala RusthÄllet. Centrala RusthÄllets mÄlsÀttning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd pÄ de orter och i de regioner dÀr det inte fanns nÄgra lokala eller regionala rusthÄll.

Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.

I dagslÀget anvÀnder en stor del av de smÄ och medelstora företagen affÀrssystem. AffÀrssystemet kan sÀgas vara hjÀrtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affÀrsstrategier som finns. Under de senast 10-15 Ären har det vuxit fram sÄ kallade molntjÀnster vilket tillÄter företagen att anvÀnda hela eller delar av affÀrssystemen över Internet istÀllet för att hantera dess hÄrd- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag dÄ det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. MÄnga stÀller sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det Àr ett lÄgt anvÀndande av molntjÀnster för detta ÀndamÄl.