Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att vÀga in i ett beslut om övergÄng till molnbaserade affÀrssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjÀnster generellt och sedan jÀmfört den med empiri frÄn respondenter med erfarenhet av molnbaserade affÀrssystem. PÄ sÄ sÀtt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den Àr applicerbar pÄ vÄr studie. Vi kom fram till att det framförallt Àr aspekter rörande sÀkerhet, ekonomi och affÀrsstrategi som kunder bör vara medvetna om nÀr de planerar en övergÄng till molnbaserade affÀrssystem. Rörande sÀkerhet fann vi att det Àr viktigt att tÀnka pÄ hur den fysiska lagringen sker och sÀkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den sÀkerhetskopieras samt vem som Àger datan.

1979 till 1989 pÄgick en sovjetisk militÀr insats i Afghanistan vars syfte var att bedriva upprorsbekÀmpning för att stödja den afghanska marionettregeringen. Efter 9/11 2001 blev Afghanistan Äterigen ett insatsomrÄde för en amerikanskledd koalition vars syfte var att störta talibanerna och sÀtta en ny regering till makten. Som en följd av detta genomfördes flera markoperationer för att rensa upp de sista talibanska fÀstena. En av dessa operationer var Operation Anaconda. Men fanns och finns det fortfarande erfarenheter som frÄn Sovjets insatser som kunde haft en effekt pÄ denna operation samt liknande operationer? Syftet med denna uppsats Àr att utgÄ frÄn de sovjetiska operationer Afghanistan 1979-1989 och pÄvisa framgÄngsfaktorer som kan anvÀndas pÄ markoperationer inom ramen för upprorsbekÀmpning.

Inledning: Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över DjurÀngen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för sÀkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om tvÄ studenter. Analysen grundar sig pÄ fördjupade studier inom olika ÀmnesomrÄden, vilka presenteras i sÄrbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nÀmnda kapitel. Texten för varje ÀmnesomrÄden Àr baserad pÄ litteratur, statistik samt intervjuer med verksamheter, myndigheter och enskilda personer. Carina HÄkansson har sammanstÀllt följande texter: 3.1.4 Personskador och olycksfall, 3.1.5 Insatser för rÀddningstjÀnst vid brand och olyckor, 3.1.6 Brottslighet, 3.2.1 Dricksvatten 3.2.2 Livsmedel.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur olika yrkesgrupper skiljer sig i acceptans inför olika radikala operativa ingrepp och sjukdomsbehandlingar pÄ hund nÀrmare bestÀmt tumörbehandlingar, pacemakeroperationer och amputationer/rullstolsanvÀndning. Data samlades in genom en enkÀt som delades ut till sjuksköterskor och djursjukvÄrdare i sydvÀstra Sverige och svarsfrekvensen blev 80 % respektive 57 %. EnkÀten bestod av fem allmÀnna frÄgor och tre frÄgor som illustrerade foton med olika ingrepp pÄ hund. VAS- skala (Visuell Analog Skala) anvÀndes för att bedöma graden av acceptans pÄ respektive ingrepp dÄ den var lÀmplig vid beskrivning av kÀnslor. AcceptansvÀrdena bearbetades som kontinuerliga vÀrden mellan 0 (inte alls acceptabla) och 1 (helt acceptabla).

I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

I denna studie undersöker jag pÄ vilket sÀtt ett lokalt bankkontor arbetar för en hÄllbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förstÄelse om regionen och det lokala nÀringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrÄdgivaren pÄ deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkÀter till smÄ företag i det lokala nÀringslivet för att ta reda pÄ om bankkontoret och företagarna kommunicerade pÄ ett liknande sÀtt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning pÄ omrÄdet pÄ KTH Centrum för bank och finans.

I Sverige idag pratas det flitigt om hur företagandet kan förbÀttras och blickarna har i allt större utstrÀckning riktats mot Norditaliens industriella distrikt dÀr företag samverkar i dynamiska kluster och nÀtverk. I fronten för dessa stÄr ett sÄ kallat lokomotivföretag. Karakteristiskt för denna aktör Àr att den Àr mycket framgÄngsrik och Àr djupt rotade i den lokala dimensionen, samtidigt som den Àr ledande pÄ en global marknad. De viktigaste egenskaperna Àr omsorgen för den lokala miljön och den sociala funktionen, gedigna yrkeskunskaper samt betydelse för företagens kompetensutveckling. Syftet med studien var att pÄ ett induktivt, aktörsorienterat metodsynsÀtt studera vad som kan kÀnneteckna ett Norrbottniskt lokomotivföretag och vilken nytta dessa skapar i sin region.

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnÀt innebÀr stora komplikationer i form av översvÀmningar och en mycket negativ miljöpÄverkan. Genom att istÀllet efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet pÄ dess vÀg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnÀtet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad anvÀndning av dessa system och att sÀrskilt belysa biodikets roll och funktion.Biodiken, eller bioswales, Àr grunda, vegetationsbeklÀdda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis anvÀndas lÀngs vÀgar, pÄ parkeringsplatser eller bostadsgÄrdar. De Àr flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de krÀver rÀtt utformning och dimensionering. DÀrför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tÀnka pÄ vid planering och anlÀggande av biodiken.

Vi undersökte hur en grupp ungdomar i PiteÄ anvÀnder sig av nyhetsmedier, vilka medier det Àr och varför de anvÀnder dessa. För att kunna besvara frÄgorna anvÀnde vi oss av en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade sex gymnasieelever och empirin som vi samlade in satte vi sedan i relation till teorin Uses and gratifications samt tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Det viktigaste vi kom fram till i vÄr studie Àr att ungdomarna nyttjar nyhetsmedier och dÄ framförallt de klassiska medierna, trots att det finns forskning som sÀger att ungdomars konsumtion av klassiska nyhetsmedier Àr lÄg. Det klassiska mediet som Àr störst representerad Àr PiteÄ-Tidningen eftersom det Àr stadens lokaltidning.

Anledningen till att detta arbete skrivs Àr för att vardagsbrottslighetens har en stor pÄ-verkan pÄ mÀnniskors trygghets kÀnsla i bostadsomrÄdet. Vi har valt att studera tvÄ bostadsomrÄden i Malmö, Bo01 samt LindÀngen. Dessa tvÄ omrÄden skiljer sig pÄ sÄ sÀtt att Bo01 Àr ett nybyggt omrÄde med bebyggelseplanering som brottspreventiv Ät-gÀrd medan LindÀngen Àr ett omrÄde byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tÀnk har funnits i bilden vid byggandet av omrÄdet. Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde samt hur man kan hÀmma brott genom att bygga pÄ ett brottsförebyggande sÀtt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlÄtanden frÄn sakkunniga inom omrÄdet och sammanstÀllt vÄra slutsatser frÄn dessa.

Snö transporteras till en snödeponi för att inte hindra framkomlighet eller skymma sikt för trafikanter i staden. Snödeponin kan vara placerade pÄ land eller i vatten. NÀr snön smÀlter vid en deponi frigörs föroreningarna och hamnar pÄ marken som sediment eller rinner med smÀltvattnet till ett vattendrag eller infiltrerar i marken. Föroreningarna i snö kommer frÀmst frÄn avgaser och slitage av vÀg och dÀck frÄn biltrafiken, föroreningarna som Àr i luften och salt och sand frÄn halkbekÀmpning. Hur stora mÀngder det Àr beror pÄ trafikintensitet och hur lÀnge snö ligger pÄ marken.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.