Under mÀnniskans livstid har vatten alltid spelat en central del pÄ bÄde gott och ont. I takt med att stÀderna har fÄtt fler och fler hÄrdgjorda ytor har ocksÄ vattnets förmÄga att infiltrera försvÄrats. Detta har bidragit till att dagvattenhanteringen i stÀderna blivit allt viktigare. PÄ grund av fortsatt förtÀtning av stÀderna sÄ förstoras ocksÄ problemen med dagvattenhanteringen. De Àldsta delarna i stÀderna Àr frekvent drabbade av översvÀmningar vid stora regnmÀngder.

Snšo šar en viktig del av den hydrologiska cykeln eftersom snšo binder upp storamšangder vatten. Det šar dšarfšor fšordelaktigt att kunna estimera mšangdensnšo, lokalt s°avšal som globalt. Med hjšalp av programvaran Matlab haren automatiserbar metod utvecklats fšor att estimera snšodjup genom attanalysera oscillationer i SNR-data fr°an GPS-signaler. Huvudresultaten fr°anden utvecklade metoden fšoljer trenderna hos referensdatan všal. Fšor en GPSstationutanfšor Visby med referensvšarden tagna 1,3 km bort, beršaknadeskorrelationen till nšarmare 90% medan RMS fšor avvikelserna blev cirka 4 cm..

Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in VÀxjö, Sweden, Course Code: 2FE13E:3, Spring 2012 Authors: Jacob Cedergren, Adam Pettersson, Hampus SkelterwijkSupervisor: Anders JerrelingTitle: The ERP-systems impact of the management control - a case study of VIDA AB Original Title: AffÀrssystemens pÄverkan pÄ ekonomistyrningen - en fallstudie pÄ VIDA ABBackground: New technology has given businesses new opportunities to use and store information and the current information systems has changed the way of working in more or less all sectors and operations. ERP-systems have been one of the most important IT innovations in the past decade. The potential of a properly implemented ERP-system is great because it has got the ability to link the company?s different areas together. Despite its many advantages, there are several examples of cases where the acquisition and implementation has been a total failure.

Syftet med följande arbete Àr att kunna förstÄ och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen Àr organiserad - hitta den röda trÄden - för att fÄ svar pÄ vad man (politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer) vill fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket Àven rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet Àr en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet pÄ en kommunal arena. Undersökningen utfördes i tvÄ faser dÀr först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingÄende specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjÀnstemÀn och rektorer utifrÄn problemstÀllningen: Vad vill man fÄ ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte Àr möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som Àr nödvÀndigt betraktade utifrÄn Foucaults maktperspektiv som utgÄr frÄn den av makten drabbade, och i litteraturgenomgÄngen behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lÄng- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat pÄ att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare pÄ att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet pÄ organisationsnivÄ.

Ingrid Åkesson: Individuellt, lokalt eller allmĂ€nt folkmusikaliskt? SĂ„ngstil och variation i folkliga koraler hos tre sĂ„ngare frĂ„n Gammalsvenskby. ? Uppsala: Musikvetenskap, 1999. C-uppsats (60p).Uppsatsen behandlar den folkliga koralsĂ„ngen, dvs.

Rapporten behandlar projekteringen och genomförandet kring det lokala omhÀndertagandet av dagvatten för de fyra nybyggda arenorna pÄ Arenastaden i VÀxjö. Granskningen behandlar framförallt underjordiska fördröjningsmagasin men Àven alternativa lösningar.Arbetet har genomförts med hjÀlp av intervjuer och studier kring olika lösningar för lokalt omhÀndertagande av dagvatten.FörÀndringsförslagen som presenteras bottnar i mer tid för projektering, förbÀttrad kommunikation och större anvÀndande av mer genomslÀppliga ytor..

Under de senaste Ären har kommuner runtom i Sverige installerat interaktiva tavlor i en mÀngd klassrum. Under lÀsÄret 2010-2011 blir alla klassrum i Linköpings kommun IT-klassrum med tillgÄng till en interaktiv tavla. Alla pedagoger berörs av detta och i Lgr11 förutsÀtts att pedagoger har den kompetens som krÀvs för att kunna anvÀnda digital teknik i undervisningen. Sedan jag sÄg interaktiva tavlor anvÀndas för första gÄngen 2007 har jag varit nyfiken pÄ vad de skulle kunna tillföra i mitt arbete som lÀrare. LÀrarlyftet har gett mig chansen att fördjupa mig inom pedagogik och valet att ta reda pÄ mer om interaktiva tavlor kom dÀrför naturligt.I undersökningen, som bestÄtt av intervjuer med nio pedagoger frÄn förskola till Ärskurs 6, har jag sökt svar pÄ hur pedagoger som anvÀnder den interaktiva tavlan i undersökningen upplever arbetet.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

In this essay I have chosen to write about graves, settlements and historical, important central places during the late Iron Age and the introduction of Christianity in the east of Blekinge. The reason why I have chosen to write about this is because the area has many ancient monuments and not much have been written about the area. The main question is who where the people who lived there and why did they choose to settle there..

The social elite on Öland and in Möre in the south east of Sweden during the Iron Age is described on the basis of the archaelogical record, such as graves, settlements and traces of pre-Christian central places. The material is discussed to see if traces of an elite are to be found. The power configuration between Öland and Möre is also discussed.

Hotet mot Sveriges sÀkerhet ser idag annorlunda ut Àn för 20 Är sedan. DÀrför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt pÄ frivillighet. De nÀrmsta Ären behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjÀnstgörande och 4 650 tidvis tjÀnstgörande gruppbefÀl, soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort stÀllde sig till möjligheten att söka anstÀllning som soldat i Försvarsmakten, bÄde inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tÀnka sig en soldatanstÀllning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefÀr hur mÄnga man kunde tÀnkas rekrytera inom kommunen samt för att underlÀtta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Dagvatten Àr ett begrepp som anvÀnds för regn- och smÀltvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men nÀr naturmarker bebyggs med hÄrdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena frÄn de hÄrdgjorda ytorna blir mycket högre Àn naturmarkens för att ingen infiltration sker. Förr ansÄgs dagvatten inte som smutsigt. DÄ leddes stÀdernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutslÀpp i recipienten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför fÄ svenska kommunerna valt att installera DNSSEC pÄ sina domÀner. DNS Àr en av de viktigaste protokollen pÄ Internet och behövs för att sammanlÀnka IP-adresser med mer lÀttförstÄeliga adresser för oss mÀnniskor. DNS skapades utan att tÀnka pÄ sÀkerheten, för att kunna göra DNS sÀkrare utvecklades ett sÀkerhetstillÀgg till DNS detta fick namnet DNSSEC.Vi har anvÀnt oss av litteraturstudie, experiment och intervjuer för att skapa en djupare kunskap och förstÄelse om hur DNS och DNSSEC fungerar samt besvara varför fÄ kommuner har valt att installera DNSSEC.Under vÄr litteraturstudie lÀste vi om flera sÄrbarheter i DNS och hur dessa kan utnyttjas för att utsÀtta en organisation för attacker sÄsom cacheförgiftning och MITM. Vi testade dessa sÄrbarheter och bekrÀftade det. Efter installationen av DNSSEC kunde inte angreppen lÀngre genomföras i vÄr testmiljö.Under intervjuerna kom vi fram till att den vanligaste orsaken att kommuner inte vÀljer att installera DNSSEC Àr okunskap om tillvÀgagÄngsÀttet för en installation och att de tycker deras nuvarande DNS fungerar bra, det blir dÄ ingen prioriterad frÄga.

I Forsbacka har det uppstÄtt klagomÄl angÄende elkvalitén. Elkvalitetsproblemet Àr aven typ som kallas flicker eller flimmer pÄ svenska. Ljusutbytet frÄn glödlampor Àrspeciellt kÀnsliga för vissa spÀnningsvariationer som fÄr ljuset att uppfattas somflimrande. Ett sÄdant ljus kan vara mycket störande och pÄverkakoncentrationsförmÄgan hos mÀnniskor som vistas i ljuset och kan Àven undermedvetetpÄverka individer som inte Àr medvetna om problemet.Forsbacka Àr ett mindre samhÀlle med ca 1800 inv. och har en elintensiv stÄlindustri.Tidigare mÀtningar visar pÄ stort flicker i omrÄdet och tyder pÄ att störningarna kankomma frÄn subtransmissionsnÀtet som Forsbacka Àr inkopplat till.