I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hÄllbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hÄllbarhetsdebatten kommit att framhÀvas som centrala för omvandlingen av begreppet hÄllbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgÄngspunkt Àr syftet med denna studie att nÄ fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förvÀntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nÀtverksarbete för hÄllbar utveckling pÄ lokal nivÄ. Det interorganisatoriska nÀtverket ? hÀr exemplifierat med AlingsÄs miljönÀtverk ? ses som ett potentiellt sÀtt att möjliggöra lokalt hÄllbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

De senaste Ären har det framförts kritik mot svensk rÀddningstjÀnst bÄde frÄn egen personal och forskare avseende brister i lÀrande och erfarenhetsÄterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara pÄ erfarenheterna. En forskare som studerat omrÄdet Àr Anna-Karin Lindberg som granskat lÀrande frÄn rÀddningstjÀnstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lÀrdomar frÄn insatsrapporterna inte fungerar sÀrskilt vÀl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt ocksÄ gÀllde brandutredningarna.

Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Alla elever i svenska skolor blir kunskapsbedömda utifrÄn styrdokument. Det har dock inte riktats mycket forskning nÀr det gÀller kunskapsbedömning av elever i grundsÀrskolor och gymnasiesÀrskolor. I svenska lÀroplaner betonas det att formativ bedömning ska anvÀndas som ett aktivt redskap för att forma undervisningen. I föreliggande studie vill vi belysa hur nÄgra pedagoger arbetar med formativ bedömning. Studiens inriktning Àr mot elevgruppen med grav utvecklingsstörning och omfattande funktionshinder, i grundsÀrskolan inriktning trÀningsskolan och gymnasiesÀrskolans individuella program. Syftet Àr att bidra med kunskap om formativ bedömning inom grundsÀrskolan med inriktning trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolans individuella program.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Denna masteruppsats tar sin utgÄngspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill frÀmja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benÀmns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden i boendemiljön som Àr framtrÀdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sÀttas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som vÀrdefulla. Uppsatsens frÄgestÀllningar baseras pÄ fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spÀnner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar Àven som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete Àr polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhÀllsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge (LIS) tillÀmpas inom omrÄden som Àr av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut omrÄden för LIS i omrÄden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete Àr alltsÄ förhÄllandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen hÀrstammar frÄn olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och dÀrmed tvÄ olika lagomrÄden trots att de bÄda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet Àr att analysera förhÄllandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstÄ vid utpekande av LIS i omrÄden av riksintressen.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Denna masteruppsats tar sin utgÄngspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill frÀmja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benÀmns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka vÀrden i boendemiljön som Àr framtrÀdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sÀttas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som vÀrdefulla. Uppsatsens frÄgestÀllningar baseras pÄ fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spÀnner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar Àven som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.