Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhÀllet Oxelösund gick till under expansionsÄren 1956 till 1973. FrÄgestÀllningarna som studien ska formas kring utgÄr frÄn följande frÄgor: Hur sÄg det konkreta arbetet ut? Vilka ÄtgÀrder ansÄg man sig tvungen att vidtaga? Hur Äterspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primÀra materialet till uppsatsen Àr generalplanen för Oxelösund som lÄg fÀrdig 1959 och de protokoll som finns bevarade frÄn generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrÄn ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. PoÀngen med de olika nedslagspunkterna Àr att de speglar mÄnga olika aspekter pÄ förÀndringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tÀnkte sig det nya Oxelösund.

Dagvatten kan innehÄlla höga halter föroreningar. Vattnet leds frÄn asfalterade ytor till recipient eller reningsverk. Detta kan bidra till att recipienter och reningsverk fÄr en hög belastning nÀr det gÀller vattenflöden och mÀngden föroreningar. Vid bortledandet av dagvattnet minskar infiltrationen av vatten och detta kan medverka till att markens vegetation skadas och att markens bÀrkraft försÀmras pÄ grund av en sÀnkning av grundvattenytan. VÀsterviks kommun har beslutat för att stÀlla om dagvattenhanteringen i VÀstervik genom att anvÀnda sig av Lokalt OmhÀndertagande av Dagvatten (LOD).

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Jernhusen AB Àr ett fastighetsbolag inom transportbranschen och Àr framförallt inriktade mot jÀrnvÀgen. Jernhusen har ett uttalat mÄl att bidra till ett hÄllbart samhÀlle. Som ett steg i detta vill Jernhusen undersöka möjligheterna med att investera i lokalproducerad förnybar energi pÄ deras tÄgunderhÄllsdepÄer.Denna rapport utreder förutsÀttningarna och möjligheterna med detta.Det finns idag flera olika förnybara energikÀllor som kan anvÀndas lokalt pÄ depÄerna. De bÀst lÀmpade teknikerna för Jernhusens tÄgunderhÄllsdepÄer Àr att anvÀnda solenergi och geoenergi. Solenergin kan anvÀndas för att producera elkraft med solceller och vÀrme med solfÄngare.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r ett styrsĂ€tt som anvĂ€nds i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i Ă€mnet mĂ„lstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta pĂ„pekats en rad problem som att mĂ„l ofta Ă€r vaga och att det rĂ„der brist pĂ„ dialog mellan politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Tidigare undersökningar har frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ„lformulering och befunnit sig pĂ„ en övergripande nivĂ„. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever mĂ„lstyrning inom en svensk kommun. Detta pĂ„ grund av att det inte har gjorts i samma utstrĂ€ckning samt för att se hur styrsĂ€ttet fungerar för de som anvĂ€nder mĂ„lstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur mĂ„lstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts pĂ„ tvĂ„ förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

Jag har i denna uppsats undersökt RusthÄllningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstÀckande ? om Àn ej helt homogen! RusthÄllen bildades för att ge ekonomiskt bistÄnd till svenskar frÄn regionen som Äkte över till Finland för att strida sida vid sida med vÄra finska ?bröder?. En tid efter det att de lokala rusthÄllen bildats grundades Centrala RusthÄllet. Centrala RusthÄllets mÄlsÀttning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd pÄ de orter och i de regioner dÀr det inte fanns nÄgra lokala eller regionala rusthÄll.

Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.

I dagslÀget anvÀnder en stor del av de smÄ och medelstora företagen affÀrssystem. AffÀrssystemet kan sÀgas vara hjÀrtat i ett företag och det bidrar till att genomföra de affÀrsstrategier som finns. Under de senast 10-15 Ären har det vuxit fram sÄ kallade molntjÀnster vilket tillÄter företagen att anvÀnda hela eller delar av affÀrssystemen över Internet istÀllet för att hantera dess hÄrd- och mjukvara lokalt. Detta kan vara till fördel för mindre företag dÄ det leder till flexibilitet, skalbarhet och kostnadsreduceringar. MÄnga stÀller sig positivt till denna utveckling men statistiken visar att det Àr ett lÄgt anvÀndande av molntjÀnster för detta ÀndamÄl.

Tidigare studier visar att Afrika Àr en vÀxande marknad med möjligheter för svenska företag, men det Àr en marknad som innebÀr risker. De svenska företagen har idag en stark nÀrvaro med ett gott rykte och bidrar med kunskap och kvalitet. Trots stora naturtillgÄngar och ekonomisk tillvÀxt rÄder en ojÀmn inkomstfördelning med fortsatt utbredd fattigdom och underutvecklad infrastruktur. De afrikanska lÀndernas egna företagare Àr en viktig del i deras ekonomiska tillvÀxt. För att skapa vidare utveckling bör de afrikanska ledarna ta större ansvar för den unga arbetskraften.Studiens syfte var att studera hur, var och varför svenska företag har etablerat sig pÄ den afrikanska marknaden och se om och hur etableringen skiljer sig Ät för de utvalda företagen.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvĂ€r Ă€r ett av de allvarligaste folkhĂ€lsoproblemen i Sverige. Psykisk ohĂ€lsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvĂ€r.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sjĂ€lvupplevd stress och psykosomatiska besvĂ€r hos gymnasieelever pĂ„ en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkĂ€t delades ut pĂ„ skolan. 970 elever besvarade enkĂ€ten (75%). EnkĂ€ten innehöll 16 frĂ„gor rörande sjĂ€lvupplevd stress och psykosomatiska besvĂ€r.

Webbapplikationer har en stadigt ökande anvÀndning i affÀrsvÀrlden. Fördelarna ÀrmÄnga, nÄgra Àr enkelhet i teknisk implementering, geografisk spridning ochunderhÄll. De flesta webbapplikationer och webbplatser har fram tills nu byggts pÄ engammal traditionell modell. Modellen innebÀr att anvÀndaren klickar pÄ en lÀnk för fÄny information. En förfrÄgan skickas dÄ till informationsservern som i sin turbehandlar och returnerar all information.

Syftet med den hĂ€r rapporten Ă€r att beskriva ett antal olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt man kan anvĂ€nda sig av dĂ„ man har behov av att dela in ett lokalt nĂ€tverk i olika segment och med det Ă€ven kunna reglera trafikflödet mellan segmenten. De lösningar som presenteras i arbetet Ă€r inriktade mot mikro- och smĂ„företag.Anledningen till att vi har valt att arbeta med det hĂ€r omrĂ„det Ă€r att vi anser att det Ă€r viktigt för organisationer att har en strukturerad och segmenterad design pĂ„ sitt interna datornĂ€tverk.Vi har arbetat genom att i förvĂ€g samla in information om olika tekniker som kan tĂ€nkas lösa vĂ„rt problem, och dĂ€refter testat olika scenarion med dessa tekniker. Data har samlats in efter varje genomfört scenario och sammanstĂ€llts i statistisk form för att kunna avgöra vilken metod som var att föredra.Vi har testat lösningar dĂ€r man segmenterar nĂ€tverket i en lager 2-switch medan man möjliggör och förhindrar trafikflöde mellan segmenten i en router. Även lösningar dĂ€r man anvĂ€nder en lager 3-switch har testats. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan routningen ske direkt i switchen och det blir betydligt mindre belastning i routern.

Bakgrund Storstockholms brandförsvar (SSBF) har sedan bildandet 2009 arbetat mot en mer kostnadseffektiv organisation. Detta Àr ett relativt nytt sÀtt att tÀnka inom rÀddningstjÀnsten. Denna typ av organisationer har traditionellt sett opererat utan kostnadsfokus. För att beskriva rÀddningstjÀnsten organisatoriskt har vi anvÀnt oss av teoribildningen kring high reliability organizations (HROs), organisationer som alltid sÀtter sÀkerheten först. Arbetet mot en kostnadseffektivare organisation beskriver vi i termer av new public management (NPM) och lean production (Lean).