Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.

Denna uppsats undersöker hur fyra dagstidningar i Guyana rapporterar om klimatförÀndringar och vilka förutsÀttningar som finns för att göra det. Guyana Àr ett fattigt och inför klimatförÀndringar sÀrskilt sÄrbart land, sÀrskilt nÀr det kommer till stigande havsnivÄer och intensifierade stormar. Landets kust Àr till stor del belÀgen under havsnivÄn, vid vilken 90 procent av landets befolkning bor.Studien bestÄr av intervjuer med sju tidningsjournalister och fyra nyhetschefer pÄ de fyra största dagstidningarna i Guyana. Studien innehÄller Àven en kvantitativ innehÄllsanalys av tidningarnas artiklar relaterade till klimatförÀndringar under tio mÄnader 2014.Resultaten visar att klimatrapporteringens fokus ligger pÄ politiska frÄgor och politiker, som anses vara den primÀra informationskÀllan i frÄgan. Nyheterna Àr ofta drivna av specifika hÀndelser, och kontinuerlig och fördjupad rapportering av Àmnet anses vara ovanlig.

Fysisk aktivitet pÄ recept har uppmÀrksammats mer och mer under senare Är i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sÀtt att implementera det pÄ utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det Àr en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvÀrdera i nÄgon större utstrÀckning. För att fÄ följsamhet till fysisk aktivitet pÄ recept krÀvs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept fungerar och pÄ vilket sÀtt jag som sjuksköterska kan anvÀnda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rÀtt till information om kursmÄl och krav för varje betygsnivÄ, varför nationella mÄl och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om hur karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som pÄverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lÀrande samt hur förutsÀttningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning pÄ omrÄdet redovisas utifrÄn Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lÀrande respektive förstÄelse Àr teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktÀrsÀmneslÀrare genomförs och bearbetas utifrÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete Àr en process som tar tid samt att det innefattar lÀrande av mÄlrelaterat arbetssÀtt. Meningsfullhet inför lÀrandet Àr det som motiverar medan förstÄelse för vad som ska lÀras samt vad som krÀvs Àr förutsÀttningar i ett fungerande förankringsarbete.SvÄrigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men Àven bero pÄ att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsÀttningar och eleverna behöver tydlig vÀgledning genom kursplanen för att kunna förstÄ och hantera mÄl och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnÀra undervisning dÀr eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.

I vÄrt arbete har vi behandlat Àmnet livskunskap och den samhÀllsförÀndring som vi tycker oss se. Syftet med vÄrt arbete har varit att försöka se om Àmnet livskunskap kan vara ett tecken pÄ en utveckling som hÄller pÄ att ske inom skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi pÄ vÄr utvalda skola intervjuat lÀrare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgÄngen tog del av. Resultatet av vÄrt arbete visar att det pÄ skolan finns en medvetenhet om en förÀndrad kunskapssyn och att man i Àmnet livskunskap arbetar med de förmÄgor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

Inom bÄde skatterÀtten och redovisningsrÀtten finns begreppen pÄgÄende arbete och forskning och utveckling. PÄgÄende arbete Àr uppdrag som ett företag utför för en annan persons rÀkning som Àr oavslutade vid rÀkenskapsÄrets utgÄng. De bÄda begreppen regleras olika bÄde i skatterÀtten och i redovisningsrÀtten, varför grÀnsdragningen mellan forskning och utveckling och pÄgÄende arbete fÄr betydelse för företag som arbetar pÄ uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att analysera grÀnsdragningen mellan de skatterÀttsliga reglerna om forskning och utveckling och pÄgÄende arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterÀttslig grÄzon inom vilken ett företag har möjlighet att vÀlja om de vill hÀnföra en utgift till pÄgÄende arbete eller till forskning och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Att synliggöra lÀrande Àr nÄgot som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste Ären har det diskuterats pÄ flera plan, internationellt, nationellt och lokalt pÄ skolor hur man kan arbeta formativt och hur man gÄr tillvÀga för att ge formativ bedömning. Formativt lÀrande Àr nÄgot som för lÀrandet hos eleven framÄt. Detta har vi sÀrskilt uppmÀrksammat i vÄr vardag som lÀrare. Hur arbetar dÄ lÀrare formativt? Har de den kunskap som krÀvs för att fÄ eleverna att uppnÄ de mÄl som Àr nationellt uppsatta? Vi ville ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare arbetar med formativ bedömning och dÄ sÀrskilt titta pÄ hur dessa lÀrare ger formativ Äterkoppling till sina elever.