Teknologin har gjort det lÀttare att nÄ ut till lÀnder och regioner över hela vÀrlden. Det har resulterat i att media har kunnat lÀmna det lokala planet och nÄ ut till en större marknad Àn nÄgonsin. I den hÀr uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner Àndras nÀr de nÄr ut till frÀmmande omrÄden för att fungera pÄ den nya marknaden.Uppsatsen tittar ocksÄ pÄ hur nyhetsbolag bevakar olika hÀndelser beroende pÄ om den utspelar sig pÄ ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar pÄ att de frÀmsta anpassningarna görs pÄ grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen Àr det tydligt att mallar för nyhetsvÀrdeinger stÀmmer vÀl överrens med hur bevakningen görs..

I denna studie undersöker jag pÄ vilket sÀtt ett lokalt bankkontor arbetar för en hÄllbar utveckling. Jag har genomfört en förstudie för att öka min förstÄelse om regionen och det lokala nÀringslivet som bankkontoret verkar i. Jag genomförde en semi-strukturerad intervju med kontorschefen och företagsrÄdgivaren pÄ deras kontor. Efter den intervjun skickade jag ut enkÀter till smÄ företag i det lokala nÀringslivet för att ta reda pÄ om bankkontoret och företagarna kommunicerade pÄ ett liknande sÀtt med varandra. Jag gjorde en grundlig teori sökning och fann intressant forskning pÄ omrÄdet pÄ KTH Centrum för bank och finans.

SAMMANFATTNINGBakgrundHumant immunbristvirus kan drabba vem som helst och om det o?verga?r till fo?rva?rvat immunbristsyndrom kan sjukdomen bli do?dlig. Stigma a?r ofta fo?rknippat med sjukdomen och uppfattas av ma?nga sjuka som skam och skuld. Sjuksko?terskan har en betydelsefull roll vid mo?tet med patienter som har denna diagnos.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förÀndringar för kyrkorna i sÄvÀl globalt som lokalt perspektiv. TvÄ rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. TonlÀget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan bÄde mÀnniskor och organisationer vid sÄdana möten.

Den hÀr studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsÀttningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. UtifrÄn teoretiska antaganden gÀllandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering pÄ lokal nivÄ. Metoden som anvÀnds Àr samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjÀlp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer pÄ lokal förvaltningsnivÄ Àr relativtsituationsberoende, avhÀngigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det rÄder en relativt bra förstÄelse pÄ lokal nivÄ för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen Àr hög i de lokala förvaltningarna..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Medverkan som en vÀg till hÄllbart samhÀlle Àr centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet Àr att det ska sÀkras ett nedifrÄn- och upp-perspektiv, med bred medverkan frÄn invÄnarna. En reell medverkan betyder att mÀnniskor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, frÄn planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig pÄ antagandet att lokalt engagemang Àr en grundlÀggande förutsÀttning för medverkan. Den centrala frÄgestÀllningen Àr att finna vad som pÄverkar och stÀrker lokalt engagemang.

Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.

Cloud computing diskuteras överallt trots det finns det fortfarande ingen gemensam syn pÄ vad det egentligen Àr. Om tio specialister inom omrÄdet fick frÄgan vad cloud computing innebÀr skulle tio olika svar ges. Om en definition pÄ cloud görs har den inte en likadan betydelse som begreppet cloud computing. Ordet cloud Àr en vanlig metafor för Internet men nÀr cloud kombineras med computing blir innebörden större och otydligare. Termen cloud i en striktare mening innebÀr anvÀndandet av datorresurser online snarare Àn över hela Internet.

Mer och mer fokuserar media och politiker pÄ hÄrdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det Àr bÀttre att kontrollera eller bestraffa en individ som begÄtt en kriminell handling Àn att fokusera pÄ omstÀndigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fÄtt samma massmediala utrymme. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur olika institutioner, i det hÀr fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande ÄtgÀrder. Fokus ligger pÄ brottsprevention för unga som kan anses vara pÄ vÀg in i kriminalitet eller har börjat fÄ kontakt med myndigheter sÄsom polis och socialtjÀnst pÄ grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhÀmtats via intervjuer med representanter frÄn olika institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mÄngkulturella samhÀlle förÀndras bÄde lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. UtifrÄn ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska hÀrkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhÀllet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förhÄllandet mellan gÀllande EU-rÀtt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda grÀnsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsÀttningar tillÄter EU-rÀtten regler som utfÀrdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfÀrdad av ett idrottsorgan angripas utifrÄn andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag ocksÄ försöka besvara följande frÄgor:Strider reglerna om ett bestÀmt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rÀttens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rÀttens regler om fri rörlighet och konkurrens?.

I rapporten undersöks i vad mĂ„n det gĂ„r att simulera luftflödet genom ett ventilationsdon och dĂ€rigenom bestĂ€mma en k-faktor, vilken anger förhĂ„llandet mellan luftflödet och kvadratroten ur tryckfallet över en strypning.En tvĂ„dimensionell axelsymmetrisk modell har anvĂ€nts för att simulera ett irisspjĂ€ll utan böjar pĂ„ luftkanalen. En tredimensionell modell har anvĂ€nts för att simulera en 180°°-böj.Som jĂ€mförelser till simuleringarna har praktiska uppmĂ€tningar anvĂ€nds. Även jĂ€mförelser med andra simuleringar har gjorts.Slutsatsen Ă€r att en simulering av den hĂ€r 180°0-böjen ger för stora fel (lokalt omkring 20 %, men oftast mindre Ă€n 10 %) för att vara en anvĂ€ndbar metod i samband med ?obligatorisk ventilationskontroll? (OVK). Simuleringen med irisspjĂ€ll och raka kanaler ger ett maximalt fel pĂ„ mellan 3 % och 10 %.