Sökresultat:
607 Uppsatser om Lokalt ägande - Sida 21 av 41
Utilitarism i en modalrealistisk kontext
David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte Àr att förklara vad det innebÀr för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin sÀger att det mÄste finnas en vÀrld vari sÄdana satser fÄr sin satisfiering. DÀrför Àr alla möjligheter aktualiserade nÄgonstans och allt som kan hÀnda hÀnder i nÄgon av alla möjliga vÀrldar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier sÄsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla vÀrldar med nödvÀndighet mÄste vara fixerad enligt den modala realismen.
Kommunens kommunikation till invÄnarna : En fallstudie pÄ Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikation av avfallshantering
Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.
Biologisk mÄngfald i en urban miljö : att genom gestaltning öka biodiversiteten i Artilleriparken i Uppsala
Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder
bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska
mÄngfalden.
I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en
avslutande diskussion.
Miljöproblem - Hur skildras de i gymnasieskolans lÀroböcker i samhÀllskunskap? En lÀroboksanalys
Uppsatsen innehÄller en lÀroboksanalys som syftar till att visa pÄ hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker. Studien strÀcker sig över tid: frÄn 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i lÀroböckerna kategoriseras och bedöms utifrÄn bestÀmda forskningsfrÄgor. DÀrefter sÀtts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt historik kring miljöproblem.Syftet Àr att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker och kopplas ihop med mÀnniskan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.
I stormarnas spÄr
Bakgrund och problemDen 8 januari 2005 blÄste stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70miljoner skog stormfÀlls, lokalt upp till 7 Ärsavverkningar. VÀrst drabbade blir deSmÄlÀndska lÀnen Kronoberg och Jönköping.TrÀ Àr en fÀrskvara som inte mÄr bra av att lagras under lÀngre perioder. Efter Gudrun tvingadesdock mÄnga sydsvenska sÄgverksbolag att lagra relativt stora mÀngder timmer och delar avdetta ligger fortfarande i lager.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att studera hur sydsvenska sÄgverksföretag vÀrderar sina rÄvarulager.Vilken vÀrderingsprincip de anvÀnder, hur de berÀknar det aktuella vÀrdet, om de gör avdragför inkurans och hur de i sÄ fall berÀknar och motiverar denna.MetodFör att fÄ en bra grund att stÄ pÄ granskades de tilltÀnkta företagens Ärsredovisningar ett par Ärtillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde vÄra intervjuer pÄ respektivesÄgverk vilket hjÀlpte oss att fÄ en liten inblick i den bransch och miljö som vÄra respondenterverkar i.
FörvÀntningar pÄ vÀsterlÀndska, globala detaljhandelsföretag - en studie av kinesiska kvinnors förvÀntningar pÄ IKEA
Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse för kinesiska kvinnors förvÀntningar pÄ ett globalt, vÀsterlÀndskt detaljhandelsföretag. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med kinesiska kvinnor i Shanghai, Kina. Studien bygger pÄ centrala begrepp inom forskningsomrÄdena kundnöjdhet och förvÀntningar. Dessutom anvÀnds teorier om konsumentbeteende generellt, sÄvÀl som teorier om kinesiskt konsumentbeteende och kinesiska kvinnors konsumentbeteende. Ett antal preliminÀra hypoteser utvecklas ur ovan beskrivna teoretiska perspektiv och anvÀnds som studiens analysverktyg.
Man mÄste liksom vÄga, vÄga fast man Àr Àldre : En kvalitativ studie om Àldres upplevelse av regelbunden trÀning och betydelsen av den
Syfte: Urininkontinens Àr ett folkhÀlsoproblem som berör Ätminstone 500 000 svenskar. Studiens syfte var att kartlÀgga sjukgymnastisk behandling med bÀckenbottentrÀning, vid urininkontinens hos kvinnor, pÄ primÀrvÄrdsnivÄ i Uppsala lÀn. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkÀt som skickades till alla sjukgymnaster pÄ primÀrvÄrdsnivÄ i Uppsala, bÄde offentligt anstÀllda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrÄgades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkÀten (68 %). Drygt hÀlften av respondenterna behandlade med bÀckenbottentrÀning. Antalet patienter som behandlades var lÄgt. Det var fÄ patienter som remitterades frÄn andra vÄrdgivare.
Frankrike, Tyskland och "den andre" : En studie av mÄlsprÄkslÀnders förekomst och framstÀllning i lÀroböcker i tyska och i franska
Denna studie Àr en lÀromedelsanalys dÀr syftet Àr att undersöka vilka mÄlsprÄkslÀnder som finns representerade och hur de framstÀlls i lÀroböcker i Àmena tyska och franska inom ramen för kursen moderna sprÄk pÄ gymnasiet. Med stöd frÄn tidigare forskning har studien utgÄtt ifrÄn att Tyskland och Frankrike Àr centrala i lÀroböckerna. Med teorier om "den andre" som innebÀr att nÄgot betraktas som annorlunda och frÀmmmande, och eurocentrism som utgÄngspunkt har Àven övriga lÀnders utrymme och framstÀllning i förhÄllande till dessa centrala lÀnder studerats. Resultatet har i enlighet med forskningen visat att Frankrike och Tyskland dominerar tydligt i samtliga lÀroböcker och att dessa lÀnder ofta tjÀnar som utgÄngspunkt för kulturella framstÀllningar. Resultatet har Àven visat att Sverige som kulturell utgÄngspunkt och som verktyg för jÀmförelse fÄr en ganska stor plats i dessa lokalt producerade lÀromedel.
En tillfÀllig plats : om tillfÀlliga interventioners inverkan pÄ planerarrollen och medborgardeltagande, och en fallstudie av Södra Förstadsgatans tillfÀlliga förvandling
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, diskutera och bidra till kunskapsutvecklingen kring vilken inverkan tillfÀlliga interventioner kan ha pÄ stadsutvecklingen. Fokus ligger pÄ hur medborgardeltagande och planerarens olika roller i stadsutvecklingsprocesser kan pÄverkas. TillfÀlliga interventioner anvÀnds i uppsatsen som en benÀmning pÄ de ÄtgÀrder som genomförs med en klar avsikt att vara tillfÀlliga och att intervenera med mÀnniskor i deras livsmiljö.
Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ studie och med ett induktivt synsÀtt, dÀr den studerade verkligheten ligger till grund för slutsatserna. Diskussionen baseras pÄ en litteraturstudie, som skapar en djupare förstÄelse för begreppen tillfÀlliga interventioner och medborgardeltagande, samt en fallstudie av Malmö stads försök pÄ Södra Förstadsgatan, dÀr delar av gatan tillfÀlligt stÀngts av för motortrafik. Försöket kan ses som ett lokalt exempel pÄ ett globalt fenomen, med en ökad fascination för tillfÀlliga interventioner som en del av stadsutvecklingen.
I uppsatsen beskrivs det dualistiska förhÄllande som rÄder mellan planerarens tilldelade makt och den maktförskjutning som ökat medborgardeltagande förutsÀtter.
Kommunen och maten : en studie om handlingsutrymme i frÄga om invÄnarnas matförsörjning i TranÄs kommun
I denna kandidatuppsats undersöks de förestÀllningar som ett antal politiker och tjÀnstemÀn i TranÄs kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i frÄga om invÄnarnas matförsörjning. Det empiriska materialet bestÄr i huvudsak av intervjuer. Med inspiration frÄn Anthony
Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hÀnvisar till som begrÀnsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme pÄ tvÄ specifika omrÄden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat.
SkolmatsfrÄgan handlar om huruvida maten pÄ kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och Àr en frÄga som för nÀrvarande stÄr högt upp pÄ samtalsagendan i TranÄs. Diskussionen om skolmaten i TranÄs kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare Är har förts i Sverige och som bl.a.
Insamling och behandling av matavfall i Kiruna
Syftet med studien har varit att utreda vilka typer av lokalt hÀrrörande avfall som skulle kunna fungera som potentiella rötningssubstrat tillsammans med matavfall i Kiruna kommun, samt vilka biogasutbyten som Àr möjliga att vÀnta sig frÄn avfallen i frÄgan. Utöver detta har syftet varit att lÀgga fram tekniska och ekonomiska lösningar pÄ hur biogas kan framstÀllas, samt jÀmföra matavfallstransporter via vÀgnÀt med avloppsnÀtet för att utreda vilket alternativ som Àr mest lÀmpligt att anvÀnda sig av.Metoden för att nÄ syftet har varit litteraturstudier, att jÀmföra med redan etablerade anlÀggningar och insamlingssystem samt utföra egna berÀkningar och analyser gjorda pÄ information och antagande gÀllande Kiruna kommun. Resultatet visade att en substratblandning pÄ matavfall, avloppsslam, hÀstgödsel och slaktavfall skulle kunna generera strax under 400 000 nm3 fordonsgas per Är och att en matavfallsinsamling utförd via vÀgnÀtet, men som anpassats till klimatet, var att föredra pÄ grund av stora gasförluster i avloppsledningsnÀtet.Resultatet visade pÄ ett totalt insparande av drygt 683 ton koldioxidekvivalenter om Äret, dock ett behov av att öka avfallstaxan med 379 kronor per hushÄlls och Är. En termofil vÄtrötning var den rötmetod som ansÄgs mest lÀmplig att anvÀnda sig av och för uppgradering av gasen Àr en sÄ kallad vattenskrubber att föredra. Den viktigaste aspekten som kom upp i diskussionen var den ekonomiska biten och den miljömÀssiga vinsten, huruvida det Àr lÀmpligt att lÄta ett mindre minusresultat sÀtta stopp för en möjlighet att spara in stora mÀngder vÀxthuspÄverkande gaser.
BÀckenbottentrÀning vid urininkontinens hos kvinnor : - en kartlÀggning av sjukgymnastik pÄ primÀrvÄrdsnivÄ i landstinget i Uppsala lÀn
Syfte: Urininkontinens Àr ett folkhÀlsoproblem som berör Ätminstone 500 000 svenskar. Studiens syfte var att kartlÀgga sjukgymnastisk behandling med bÀckenbottentrÀning, vid urininkontinens hos kvinnor, pÄ primÀrvÄrdsnivÄ i Uppsala lÀn. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkÀt som skickades till alla sjukgymnaster pÄ primÀrvÄrdsnivÄ i Uppsala, bÄde offentligt anstÀllda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrÄgades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkÀten (68 %). Drygt hÀlften av respondenterna behandlade med bÀckenbottentrÀning. Antalet patienter som behandlades var lÄgt. Det var fÄ patienter som remitterades frÄn andra vÄrdgivare.
Ekonomistyrning i praktiken ? en fallstudie av Svenska Handelsbanken
Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en vÀl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar mÄnga olika aspekter och har som syfte att hjÀlpa företagen att nÄ sina mÄl och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag Àr uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 Ären, utan att anvÀnda budget i organisationen. Detta har krÀvt en vÀl fungerande ekonomisk styrning dÀr organisationen bland annat Àr decentraliserad.
Regionernas renÀssans : En studie över regionala utvecklingsmöjligheter
Under de tvÄ senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renÀssans. LÀnge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker pÄ de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillvÀxt har förstÄelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror pÄ förutsÀttningarna inne i en region.
Marknadsföring av vÀlgörenhetsorganisationer : ? Kampen om din uppmÀrksamhet
Titel: Marknadsföring av vÀlgörenhetsorganisationer.Författare: Olof NÀslund och Daniel Wallin.Handledare: Carina BÀrtfors.Kurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi nivÄ III.Program: Marknadsföringsprogrammet, Linnéuniversitetet, VÄrterminen 2011.Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva hur vÀlgörenhetsorganisationer anvÀnder sig av marknadsföring. Vi vill skapa en förstÄelse för hur organisationerna positionerar sitt varumÀrke via sin marknadskommunikation pÄ en marknad dÀr det finns ett stort antal aktörersom konkurrerar om de potentiella bidragsgivarna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie genom ett deduktivt arbetssÀtt. Till vÄr empiriska studie har vi intervjuat sex personer som innehar kommunikationsroller pÄ fyra av de största vÀlgörenhetsorganisationerna i Sverige nÀmligen:Kristina Tapper, kommunikationsansvarig pÄ Röda korset sydost.Marina Johansson, förestÄndare pÄ Röda korset lokalt i Kalmar.Claes Ankarman, insamlare & ansvarig för Svenska kyrkans kampanjer.Dicran Sarafian, marknadschef pÄ UNICEF Sverige.Terése Bergsten, kommunikatör pÄ RÀdda barnens regionkontor i Malmö.Karin Wallby, praktiserande kommunikatör pÄ RÀdda barnens regionkontor i Malmö.Slutsats: Vi har sett en tendens att konkurrensen har blivit hÄrdare mellan vÀlgörenhetsorganisationernai kampen om att fÄnga bidragsgivarnas uppmÀrksamhet. Vi har Àven noterat att vÀlgörenhetsorganisationerna sjÀlva ser det som ett problem att bidragsgivarna inte kan sÀrskilja de olika konkurrenterna Ät. Vi tolkar att vÀlgörenhetsorganisationerna anspelar mycket pÄ kÀnslor i sitt positioneringsarbete.