Detta examensarbete är en studie av hur nyexaminerade lärare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lärare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lärarna ser som skäl för att lämna yrket. För att få en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra åtta kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan som arbetat upp till tre år i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt på det första året som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts på området visar att den första tiden är tung och krävande vilket också bekräftas i denna undersökning.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhållen stråldos beträffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strålbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder från uppföljningen jämfördes med behandlingsplanen frånstrålbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat på om recidivet låg innanför, tangerade eller låg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i två grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lästes erhållen stråldos i recidivet ut från strålbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fått recidiv på 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.

Local differentiation may occur during a short period of time and is part of the formation of new species. The isopod Asellus aquaticus is an example of a species in which local adaptation has occurred during a short period of time. An establishment of stonewort (Chara spp.) vegetation in Lake Tåkern (in the 2000) resulted in two different Asellus ecotypes; a lighter pigmented, smaller one that lives among stoneworts grazing periphytic algae, and a darker, larger ecotype that feeds on decaying leaves in reed (Phragmites australis vegetation. The purpose of this study was to examine whether there are differences in growth between ecotypes, depending on whether the food was periphytic algae or leaves, and to study the choice of substrates between the two food types. For the study, animals from both habitats were brought in from Lake Tåkern to the laboratory.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.

Det här är en kandidat uppsats i företagsekonomi med inriktning marknadsföring som är gjord på Handels- och IT Högskolan I Borås. Inriktningen på uppsatsen är sponsring och vi har valt att fokusera studien på hur företag använder sig av strategisk sponsring. Syftet med rapporten är att kartlägga hur företag arbetar med strategisk sponsring samt försöka skapa en förståelse kring hur företagen i undersökningen beslut om sponsrings ser ut. Resultatet av studien är tänkt att även kunna hjälpa de som söker sponsring att utveckla erbjudanden till sina sponsorer. Vi har utfört en litteraturstudie och intervjuer med sex olika företag.

Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt.Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen.Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland.Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett tjänsteföretag inom upplevelseindustrin arbetar för att stärka sitt varumärkeskapital, samt även undersöka hur associationer kan skapas till företagets varumärke. Att stärka sitt varumärke är synonymt med att skapa varumärkeskapital. Forskningen inom varumärken har varit ganska koncentrerad mot varumarknaden och inom upplevelseindustrin saknar vi helt liknande forskning. Vi har utgått från en modell med sex olika faktorer som bidrar till att stärka varumärket genom att öka sitt varumärkeskapital. Med hjälp av denna modell samt en modell som visar hur associationer kan skapas till organisationen och dess produkter kommer vi i denna uppsats att undersöka hur ett företag inom upplevelseindustrin stärker sitt varumärke.

Syftet med vårt forskningsarbete var att genom jämförelse av två projekt som båda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssätt som vi som blivande pedagoger kan använda oss av i den ordinära skolundervisningen. Därigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett långsiktigt perspektiv och för en bättre medvetenhet gällande kost, hälsa och motion i förhållande till övervikt. Vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på tankar och känslor hos de medverkande i de båda projekten. Vi har intervjuat en projektledare från ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever från ett lokalt projekt. I vårt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rådgivning.

Hos många företag används whiteboards för att visualisera arbetsprocessen. En vanlig metodik för detta är så kallade Kanban boards, ett system av tabeller och lappar för att indikera olika avvikelser eller moment i projekt med datum och annan relevant information. Företag kan även välja att använda en mjukvara som simulerar samma metodik, ett exempel på detta är så kallade Elektroniska kanban boards. I detta arbete har båda dessa metoder (whiteboard samt en digital lösning) observerats hos tre olika företag på uppdrag av ett managementkonsultföretag i Stockholm som använder sig av Kanban boards och liknande metodik med sina kunder. En omvärldsanalys har genomförts genom att studera olika funktioner hos existerande elektroniska kanban boards samt en litteraturstudie över existerande forskning inom ämnet.

Abstract Fenomenet läxa ? osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar på betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrågade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lärande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krävs. Vårt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för våra respektive arbetsplatser gällande faktorer att ta hänsyn till i ett förändringsarbete kopplat till APL.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utsträckning satsningar på likvärdig bedömning fått genomslag i lärares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svårigheterna att implementera läroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvärdig bedömning som ställer krav på kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvärdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan få på ett lokalt plan har fallstudien fokuserat på två skolor i Eskilstuna kommun och begränsar sig till skolledare och lärare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig på två nivåer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter på lärares pedagogiska verksamhet.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, är ett samhällsengagerat arbetssätt som får allt större utrymme hos organisationer och företag, både i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom ämnet tyder på att CSR-arbetet gått från att vara ett välgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssättet. Ett välformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till många organisations- och samhällsvinster så som ökad attraktivitet, stärkande av varumärket och ett blomstrande samhälle. Med detta i åtanke formades ett önskat studieobjekt där utgångpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berättelser om sig själva.