Sökresultat:
751 Uppsatser om Lokalmässig integrering - Sida 33 av 51
Elevers samtalsaktiviteter och matematiska lÀrande dÄ datorer anvÀnds som lÀromedel : En litteraturstudie om elevers samtalsaktiviteter och matematiskas lÀrande dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer och handdatorer som lÀromedel
Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.
Handledarkompetens hos sjuksköterskor : En litteraturstudie
Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.
Fem lÀrares förhÄllningssÀtt till digitala verktyg i undervisning
Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i vilket förhÄllningssÀtt fem verksamma grundsko-lelÀrare har kring anvÀndning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det pÄverkar deras integrering. I LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-gÄr det tydligt att handhavandet av digitala verktyg Àr en viktig del dÄ skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lÀrande (Skolverket 2011a). För att nÄ syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrÄn fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lÀrare förhÄller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen dÀr det anvÀnds som stöd för elevers lÀrande. Vidare framkom det att lÀrarna arbetade med olika kunskaper och förmÄgor utifrÄn de teoretiska begreppen.
Matematiken i bildlÀrarens hÀnder : NÀrhet och distans mellan bild och matematik
Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vad ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Bild och Matematik skulle kunna bestÄ i och utifrÄn detta bana vÀg för ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt med elever pÄ gymnasieskolans estetiska program. Genom att försöka finna de eventuella hinder som finns och som skapar distans mellan Àmnena, men framförallt att undersöka pÄ vilka omrÄden de tvÄ Àmnena nÀrmar sig varandra, dÀr nÀrhet skulle kunna skapa förutsÀttningar för integrering. HÀr vill jag betona att det Àr Àmnena ur ett brett perspektiv jag avser, oavhÀngt utbildningsnivÄ och skolform.Med mina egna erfarenheter som utgÄngspunkt har jag försökt hitta dokument och personer med liknande erfarenheter, och som undervisar och/eller forskar inom dessa omrÄden. En kvalitativ metod, dÀr samtalen och litteraturstudierna ligger till grund för analysen. Resultatet av mina undersökningar har visat pÄ att ett möjligt hinder till Àmnesintegrering skulle kunna vara de fast förankrade skillnaderna undervisningstradition inom Àmnena. Dessa bÀrs och befÀsts av lÀrarna, men Äterfinns ocksÄ i elevernas förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om Àmnena.
Ordet Àr ditt : En studie berörande hur lÀrare arbetar med uppbyggnaden av ordförrÄdet hos andrasprÄkselever
Uppsatsen behandlar hur lÀrare i svenska som andrasprÄk arbetar med att bygga upp ordförrÄdet hos andrasprÄkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andrasprÄk) och segregerad klass (svenska som andrasprÄk). Detta urval har anvÀnts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssÀtten. Följande frÄgor besvaras och diskuteras: PÄ vilket/vilka sÀtt arbetar lÀrare med att bygga upp elevernas ordförrÄd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger pÄ ordförrÄdet? Vilka för- och nackdelar kan de bÄda undervisningsformerna innebÀra gÀllande arbetet med ordförrÄdet?Tidigare forskning berör svenska som andrasprÄksÀmnets historia, attityder, andrasprÄksinlÀrning, vikten av ett rikt ordförrÄd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.
SömnbesvÀr : Hur sjuksköterskans omvÄrdnadshandling kan lindra sömnbesvÀr
Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.
?Man pratar ju om det som Àr mest vanligt? : Undervisning om homosexualitet inom sex och samlevnad i Ärskurs 7-9
Syftet i denna uppsats Àr att fÄ insikt i hur skolor undervisar om homosexualitet i Ärskurs 7-9 inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett queerteoretiskt perspektiv.En av de tvÄ metoder som anvÀnts i uppsatsen Àr kvalitativ innehÄllsanalys. Metoden har tillÀmpats för att se vilken syn skollagen och lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet har pÄ sexualiteter och vilka formuleringar som finns om detta samt hur det ska arbetas med sexualiteter utifrÄn kursplanen i biologi och SO. Skollagen, lÀroplanen och kursplanerna har visat sig reproducera en heterosexuell norm.Den andra metoden som nyttjats Àr kvalitativ intervju. Intervjuer har genomförts med sju biologilÀrare och tvÄ SO-lÀrare som undervisar i sex och samlevnad pÄ nio olika skolor.
Resilient Design : Att öka resiliensförmÄgan i samhÀllet genom integrering av ekosystemtjÀnster i översvÀmningshanteringen
ĂversvĂ€mningar har potentialen att göra stora skador pĂ„ sociala, ekonomiska och
ekonomiska aspekter i
samhÀllet och antalet översvÀmningar har ökat i Sverige pÄ senare tid. Naturens
miljöer klarar sig dock bÀttre
inför naturkrafter som översvÀmningar pÄ grund av att ekosystemen utvecklats
under lÄnga tidsperioder och Àr
anpassade till förÀnderliga förhÄllanden, till skillnad frÄn mÀnniskans urbana
miljöer. Naturens system Àr
resilienta. MÀnniskan har sedan tidigare hanterat översvÀmningar genom att
försöka stÀnga vattnet ute frÄn
bebyggda miljöer men sedan 1990-talet har synen Àndrats till att lÄta vattnet
ta den plats det behöver (kallas
integrerad översvÀmningshantering). Klimatanpassning har nu blivit allt mer
angelÀget vid planering och
stadsutveckling.
Visionen om en inkluderande skola möter en praktisk pedagogisk verklighet. : Pedagogers erfarenheter och förvÀntningar pÄ speciallÀrare och specialpedagoger.
Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.
?Terapi Àr nÄgot man mÄste göra hela tiden? : Hur psykoterapiklienter i KBT och PDT integrerar och anvÀnder sig av erfarenheter frÄn terapin i sin vardag
I psykoterapidebatten finns tvÄ lÀger, som hÀvdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist pÄ studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och anvÀnder erfarenheter frÄn terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlÀttat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgÄtt psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanstÀlldes som fyra idealtyper.
Integrering av arbetsmiljöledningssystem i befintligt ledningssystem
Det blir allt vanligare att företag vÀljer att certifiera sig enligt olika standarder inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljö, dels för att organisationerna ser det som utvecklande för verksamheten men ocksÄ för att kunna anvÀnda det som konkurrensmedel. Företag som vill arbeta med flera ledningssystem, kan integrera dessa för att kunna arbeta med dem pÄ ett effektivt och systematiskt sÀtt. Svalson AB Àr ett företag inom verkstadsindustrin som har certifierat sig enligt den internationella standarden ISO 14001 Är 2001. Företaget vill nu arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete enligt standarden OHSAS 18001. Denna rapport beskriver vÄrt arbete med att integrera vissa delar av standarden OHSAS 18001 till det befintliga miljöledningssystemet ISO 14001.
dramaturgi och kommunikativ rationalitet - nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation
Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.
Barn med diagnosen autism - En intervjustudie om specialpedagogers erfarenheter kring barn med autistiska drag i förskolan
BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring Àmnet diagnosen autism. Det kommer Àven en forskning kring vad forskningen sÀger om diagnosen autism idag. En framstÀllning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhÄllningssÀtt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnds i undersökningen Àr Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har sÀrskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fÄtt diagnosen autism.
Behovet av stöd för elever med hörselnedsÀttning : En enkÀtstudie utifrÄn vilka behov elever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan har.
Syftet med studien var att undersöka behovet av stöd hos högstadieelever med hörselnedsÀttning som gÄr integrerat i den ordinarie grundskolan. Jag har anvÀnt mig utav en kvantitativ enkÀtmetod samt en kvalitativ intervjumetod, dÀr jag har genomfört tre telefonintervjuer innan utformningen av enkÀten pÄbörjades. Resultatet av studien grundar sig pÄ 18 enkÀtsvar, av 54 utskickade, samt tre telefonintervjuer med personer som har en hörselnedsÀttning och tidigare har gÄtt integrerat i den ordinarie grundskolan. Resultatet visar att eleverna har anstrÀngande skoldagar till följd av att det krÀvs full koncentration för att höra vad klasskamraterna sÀger. För att de ska ha en chans att följa med i samtalen i klassrummen krÀvs en bra ljudmiljö, det Àr fyra elever som har uppgett att de inte kan följa med i samtalen.
Att effektivisera en rekryteringsprocess för nyutexaminerade studenter
Problem PÄ arbetsmarknaden finns kravet att den arbetssökande bör ha arbetslivserfarenhet inom ramarna för den sökta tjÀnsten. Saknas sÄdan erfarenhet finns risken att arbetsgivaren anstÀller en mer erfaren person. Syfte Syftet med föreliggande uppsats Àr att effektivisera rekryteringsprocessen för nyutexaminerade studenter för att öka deras möjligheter till integrering i arbetslivet. Antagandet Àr att en effektivisering av rekryteringsprocessen ska skapa ett större vÀrde för uppdragsgivaren till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Metod Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr vi med hjÀlp av olika modeller analyserar resultatet frÄn intervjuerna, som vi genomförde med Proffice och sex företag i SkÄne och Blekinge som tidigare har anlitat bemanningsföretag i rekryteringssyfte.