Sök:

Sökresultat:

751 Uppsatser om Lokalmässig integrering - Sida 25 av 51

Ämnesintegrering inom Ă€mnet matematik

I Lpo 94 poÀngteras att lusten att lÀra ska vÀckas genom lek och skapande. Det abstrakta Àmnet matematik ska göras konkret i den undervisning som bedrivs i skolorna. Historiskt sett har detta varit en stÄndpunkt för matematikundervisningen sedan lÀnge. Genom att in-tegrera matematik i praktiska Àmnen sker lÀrandet genom tillÀmpning. Vi har i vÄr studie försökt att synliggöra om det kunskapande som sker i en kontext transfereras till ett annat sammanhang.

Snart tystnar musiken?

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Examensarbete i fördjupningsÀmnet sprÄk- Integrering av modersmÄl i förskolan

Swedish preschools have a variety of children of different ethnic origins. The intention of this thesis is twofold; firstly to deeply examine how preschool teachers work with languages and secondly how to integrate the Swedish language with other native languages in practice. Hence, the aim is to get a deeper understanding and knowledge about how to integrate multilingual children that have other languages than Swedish as their mother tongue. The data collection for this dissertation is based on observations and interviews with three preschool teachers and child minders. The theoretical background is taken from literature which describes the social cultural perspective.

Utveckling av en parser för integrering av verktyg för testning och kravhantering

Det hÀr Àr ett högskoleingenjörs-examensarbete som har utförts pÄ Enea/Xdin. Arbetet kan ses som en förstudie och syftar till att beskriva hur olika utvecklingsverktyg kan integreras med varandra. Eftersom verktygsintegration förenklar anvÀndandet av verktygskedjor Àr detta ett aktuellt och intressant Àmne för dagens utvecklare. Examensarbetet Àr pÄ 15hp och pÄgick under 10 veckor.Arbetet Àr en del av forskningsprojektet ARTEMIS/iFEST vilket syftar till att effektivisera produktutveckling genom att skapa en standardiserad verktygskedja, vilket sparar bÄde tid och pengar.MÄlet för detta projekt Àr visa upp en fungerande kedja av verktyg. Som ett konkret exempel anvÀnds Eneas befintliga testverktyg Farkle samt ett godtyckligt verktyg.

Elevers delaktighet i planeringen i Àmnet Idrott och HÀlsa

SyfteSyftet med intervjuundersökningen var att ta reda pÄ om eleverna medverkar i planeringen i Àmnet Idrott och HÀlsa och vad de kan pÄverka. Delaktighet har olika innebörder i olika sammanhang, delaktighet i yrkeslivet kan handla om arbetsmoral och delaktighet i skolan om integrering eller elevinflytande.Metod6 elever i Äk 4-6 intervjuades i en ostrukturerad intervjuundersökning dÀr de först deltog i en gruppdiskussion. FrÄn dessa sex elever gjordes ett urval dÀr tre elever fick medverka i en personlig intervjuundersökning för att ta reda pÄ hur vÀl eleverna kÀnde sig delaktiga och vilket inflytande de hade i skolan i planeringen inom Àmnet Idrott och HÀlsa . Vid intervjutillfÀllet anvÀndes papper och penna.ResultatEleverna ansÄg att lÀraren bestÀmmer det mesta i innehÄllet i Àmnet Idrott och HÀlsa. De aktiviteter eleverna hade varit med och planerat med lÀraren var olika lekar och bollsporter.

Mobility management i planeringen : En fallstudie av integrering av mjuka ÄtgÀrder i planeringen i Uppsala kommun

Denna studie undersöker hur smÄ barn anvÀnder sina sinnen för att utforska smÄkryp, vilken instÀllning pedagoger i förskolan har till smÄkryp samt hur barnens intresse för smÄkryp tas tillvara pÄ i förskoleverksamheten.Studien skedde genom observationer i en förskola med barn i Äldrarna 1-2 Är (toddlare), samt genom intervjuer av tio pedagoger som alla har arbetat med de yngsta barnen i förskolan. I studien framkommer att toddlare har ett stort intresse för smÄkryp och att de utforskar djuren verbalt och med hjÀlp av sina sinnen. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till smÄkryp Àr varierande men de försöker att i barngrupp inte visa eventuell motvilja till djuren, eftersom de alla tror att vuxnas instÀllning pÄverkar barnens intresse för och vilja till att utforska. Det framkommer ocksÄ att det Àr vanligt att för stunden ta tillvara pÄ toddlares intresse för smÄkryp, men mindre vanligt att arbeta vidare inom ÀmnesomrÄdet med ett exempelvis temainriktat arbetssÀtt..

Integration = att bli svensk? : - En kvalitativ studie om vuxna invandrares erfarenheter kring integration och koppling till integrationspolitik

Syfte med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen hur personer med utlÀndsk hÀrkomst, som kommer till Sverige i vuxen Älder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs Àr svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som anvÀnds Àr kvalitativ. I den insamlade materialet ingÄr tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton Är.

Vad Àr dyspraxi?

Uppsatsen Àr en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlÀgga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svÄrigheter. I arbetet framgÄr hur svÄrigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vÄr studie Àr att dyspraxibegreppet Àr ett mÄngfacetterat begrepp med olika definitioner beroende pÄ i vilket land man befinner sig. Det Àr i hjÀrnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svÄrigheter i frÀmst tre specifika omrÄden nÀmligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsÀttet Àr ett ypperligt sÀtt att se pÄ individens svÄrigheter men Àven att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Edutainmentprogram i förskolan och grundskolan

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till nÄgonform av lÀroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte Àr att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver anvÀndandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. UtifrÄn vÄrt syfte har vi stÀllt följande frÄgor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin instÀllning tilledutainmentsprogramens betydelse för lÀrande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade Ätta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Ett vidgat klassrum - om lÀrande ute och inne : En jÀmförelse mellan olika pedagogers syn pÄ inom - och utomhusundervisning

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

Hur bör genusperspektivet integreras i högre utbildning? - en granskning av Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Denna uppsats syftar till att granska om och hur Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet lyckats integrera ett genusperspektiv i utbildningen pÄ grund- och fortsÀttningskursen (1-60 hp). Detta gör vi utifrÄn en normativ argumentation om genusperspektivets vÀrde för akademisk utbildning samt universitetets och institutionens uttalade mÄl för dess integrering. Genom att titta pÄ hur man formulerat sig i utbildningsplaner och scheman samt genom en granskning av kurslitteraturen argumenterar vi för att man inte lyckats integrera ett genusperspektiv i den utstrÀckning vi anser vara önskvÀrd. I vÄr analys fann vi att en stor del av kurserna helt saknar genusperspektiv. Vid de tillfÀllen dÄ man gjort försök att införa det har detta visat sig problematiskt utifrÄn flera av genusperspektivets grundlÀggande antaganden.

Integrerade anvÀndarprofiler : Integrering av personas och "designa för olikheter" som ett hjÀlpmedel att utveckla HS studentportal

Detta arbete har utförts med syftet att ta reda pÄ hur omrÄdet "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka anvÀndbarheten i ett intranÀt. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hÀnsyn till att alla mÀnniskor Àr olika. Personas Àr fiktiva personer som hÄller systemdesigners fokuserade pÄ anvÀndarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnÄ syftet med rapporten har mÄlet varit att utveckla integrerade anvÀndarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjÀlpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade anvÀndarprofiler som representerar alla potentiella anvÀndarna för studentportalen.

Beskriver Försvarsmakten flygstridskrafterna utifrÄn ett revolutionÀrt eller evolutionÀrt synsÀtt?

Detta arbete undersöker huruvida Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna utifrÄn ett revolutionÀrt eller evolutionÀrt synsÀtt. Ett revolutionÀrt synsÀtt grundar sig i förestÀllningen att flygstridskrafterna har Àndrat krigets karaktÀr medan ett evolutionÀrt synsÀtt grundar sig i att flygstridskrafterna Àr en naturlig utveckling av krigföringen som exempelvis kulsprutan.De tvÄ synsÀtten representeras av varsin teoretiker. Det revolutionÀra synsÀttet representeras av John Warden och det evolutionÀra synsÀttet av Martin van Creveld.Genom att med kvalitativ textanalys undersöka den svenska doktrinserien samt försvarsmaktens utvecklingsplan och flygvapnets utvecklingsplan efter indikatorer som visar Ät ena eller det andra hÄllet anser författaren att han fÄtt fram ett resultat.Undersökningen visar att Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna ur ett evolutionÀrt synsÀtt nÀr det gÀller flygstridskrafternas integrering i den gemensamma myndigheten Försvarsmakten samt fokus pÄ den gemensamma operationen och dess fördelar. Dock beskrivs flygstridskrafterna ur ett revolutionÀrt synsÀtt gÀllande deras förmÄga att skapa luftöverlÀgsenhet samt hur de bör ledas..

MiljöhÀnsyn inom EU:s sektorspolitik - integrering genom "nya" policyinstrument?

To integrate environmental concerns into non-environmental policy making has become an important policy objective within the European Union. This essay investigates policy instruments in use to achieve environmental policy integration in the EU's transport sector respectively fisheries sector. The point of departure is a theoretical discussion about governance and the use of different policy instruments for environmental management at the EU-level. The focal point is the argumentation that regulatory policy instruments alone cannot achieve environmental policy integration satisfactory. By using Jordan et al's classification of so called "new" environmental policy instruments (market-based instruments, voluntary agreements and ecolabels) as complements to regulatory measures, the essay investigates whether the first-mentioned are used within the two sectors.

Skolpersonals attityder till inkludering : En enkÀtstudie med personal frÄn grundskolan och sÀrskolan

Inkludering och integrering Àr begrepp som kommer pÄ tal allt oftare i skolans vÀrld. NÀstan hela Europa Àr pÄ vÀg mot en mer heterogen skola dÀr alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade frÄn sina klasskamrater pÄ grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. FrÄgan Àr vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkÀtundersökning gjorts för att ta reda pÄ skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->