Denna rapport är en undersökning av en äldre kontorsfastighet belägen i Gävle. Rapporten är framtagen tillsammans med SWECO Systems i syftet att fastställa graden av upplevda problem i deras egna Lokaler, inverkan på komforten, inverkan på energianvändning och för att ge en grund att kunna basera framtida beslut om Lokaler på.Problemen har uppkommit i olika former där medarbetare har upplevt dåliga luftflöden, varma temperaturer i aktivt kylda kontor, dragiga miljöer, högljudd ventilation och lukt från andra verksamheter. I denna rapport har metoden för utredning varit en teoretisk utredning av aktuellt system, uppföljt av mätningar för att säkerhetsställa att praktiken stämmer överens med teori. Denna data har sedan förts in till simuleringar i IDA ICE 4.0 för att ge utökad info. Mätningarna som har utförts har koncentrerats huvudsakligen på tryckmätningar, temperaturmätningar och flödesmätningar av ventilation och kylsystemen men det har även utförts andra mindre kontroller på ljud och korrosion för att kunna dokumentera och diskutera problemen i rapporten.

Today, the requirements on doors and door sections in buildings are often many andtightly restricted. Especially in public buildings, the requirements for safety andfunctionality must cover the needs of larger groups of people. These strictrequirements have often led to doors and door sections in public buildings being verycomplex and difficult to correctly install without any complications.This diploma work has been carried out in cooperation with Werket Architects,which estimates a high percentage of flaws regarding aforementioned components, inprojects of the type described. The company therefore wanted to investigate howthey could develop their remit in door production, which is the projection and designof blueprints. By taking part of installers opinions on how they want the blueprints ofdoors and door - sections to be designed for the best installation possibilities,develop¬ment areas, and to some extent improvements regarding the company's useof accounting techniques, could be provided to the company.The study shows, among other things, that there is a possibility of development in thefunctional descriptions that entail the doors' fitting components.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra Lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig.Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum.

Syftet med studien är att få en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser på dess betydelse. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vår empiri. Arbetet är även grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger från olika avdelningar eller förskolor. För att få en större spridning har vi valt att genomföra studien både på förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har någon uttalad profil.

Idèen till detta arbete fick jag efter att ha tagit del av olika forskares larmrapporter i media och offentlig verksamhet om att dagens ungdomar blir allt mer stillasittande. För många barn är skolidrotten den enda form av motion som de tillägnar sig. Nu ökar antalet fristående skolor i Sverige, som har en särställning, inte minst ekonomiskt. Nu när skolidrotten blir allt viktigare för barns hälsa ville jag undersöka vad några fristående skolor har att erbjuda när det gäller skolidrotten, sett ur en skolledares perspektiv. Syftet med detta arbete är att genom ett skolledarperspektiv utröna några fristående skolors möjligheter att tillgodose sina elevers behov av undervisning i ämnet Idrott och Hälsa.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika Lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

Syftet med rapporten är att undersöka förutsättningarna för en introduktionskurs i musikproduktion på Kulturskolan i Karlskrona, samt att utforma en övergripande plan för undervisningen. Arbetet omfattar även en mindre undersökning av eventuella liknande kurser på kulturskolor i tolv större svenska städer. För att besvara frågeställningarna har intervjuer genomförts med lärare och ledning på Kulturskolan i Karlskrona, anställda på kulturskolor på andra orter, musikgymnasium i Karlskrona samt på kommunens kulturförvaltning. Undersökningen visade att endast två av tolv städer har motsvarande eller liknande kurser på sina kulturskolor. De materiella förutsättningarna för en musikproduktionskurs på Kulturskolan i Karlskrona är goda, i form av Lokaler med befintlig ljudutrustning och programvara.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien från ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollärare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vår undersökning har vi använt oss av läroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att barns lär sig genom socialt samspel, genom att göra samt när lärande är lustfyllt och meningsfullt där förskollärarnas roll i lärande är att vara handledare, medforskare, tillåtande och möjliggörande.

Bakgrund Bemanning, kompetens och patientinflöden är exempel på olika faktorer som omnämns i diskussioner kring patientsäkerheten på akutmottagningar. I denna studie behandlas dessa bland flera av frågor utifrån sjuksköterskornas egna upplevelser på en akutmottagning i Storstockholm. Vad är det som dessa sjuksköterskor upplever vara patientsäkerhetsrisker? Finns de? Och i så fall vilka är de?Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av patientsäkerhet på en akutmottagning.Metod Genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide har författarna intervjuat sex sjuksköterskor. Samtliga intervjuer har tagit plats på aktuell akutmottagning.Resultat Fem av de sex informanterna var överens om att det föreligger en personalbrist på akutmottagningen medan samtliga menade att väntetiderna för patienterna inte är patientsäker.

Arbetet beskriver den utbildningsverksamhet i Halmstad kommun som har till syfte att geelever utan gymnasiebchörighct möjlighet att läsa upp sina betyg för att kunna studeravidare på ett gymnasicprogram. Verksamhetsstudier oeh intervjuer med personal har gjorts vid två olika tillfällen; år 2001 besöktes Ungdomscentrum (UC) och år 2007 gjordes en uppföljning då verksamheten precis genomgått flera förändringar och idag räknas som en "egen" skola, Klaragymnasiet.Personalen har under många år kämpat för förändringar på UC, som en start ansågman att ändamålsenliga Lokaler krävdes för att möjliggöra utvecklingar. Då och då harhoppet tänts då kommunen ti II satt personer i olika omgångar att utreda behoven ochmöjligheterna av förändringar i verksamheten, men gång efter annan har det saknats ekonomiskt stöd/intresse och planerna har runnit ut i sanden.Genom intervjuer med personal kan jag återge deras uppfattning om hur verksamhetenutvecklats de senaste åren för att idag bättre kunna tillgodose elevernas behov. En tydlig förändring är en positivare syn på verksamheten utav personalen. Man har genomkommunens satsningar kunnat anställa fler lärare och annan personal och därmedorganisera olika inriktningar/spår på skolan vilket ger såväl elever som personal enutbildning och arbetsmiljö med tydligare struktur.

Platsen för projektet är bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Platsen präglas av en stark tvåsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta på i mitt projekt även i programmet. Många vill bo i Stockholms innerstad men få är priviligerade att faktiskt kunna göra det och därför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostäder där bostadsytan kan användas effektivt för att fler ska få plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus där studenter och familjer med föränderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar på bostaden.

Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre Lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Alvis Hägglunds är ett av Sveriges största företag som idag tillverkar stridsfordon och bandvagnar. Företaget är världsledande inom området och expanderar hela tiden, och därmed har de behov av att anställa mer personal. Lokalerna i Gullänget räcker inte längre till, och på grund av den snabba expansionen så har man tvingats hyra Lokaler ett par kilometer därifrån. För att uppehålla kommunikationen och samhörighetskänslan har man valt att använda sig av distribuerad teknik. Uppgiften bestod i att ta fram en flexibel och anpassningsbar studio som kan användas till allt från distribuerat ingenjörsarbete till lokala möten.

Abstrakt Wikner, E. (2015). Förutsättningar för vuxnas lärande: En observationsstudie influerad av ramfaktorteorin. Högskolan i Gävle. Detta arbete är en observationsstudie med syfte att undersöka vilka förutsättningar för lärande är vid tre specifika lärandesituationer i samhället samt att undersöka hur förutsättningarna varierar beroende på vad det är man ska lära sig. Observationerna som gjordes var semi-strukturerade och genomfördes utifrån en observationsguide vid tre icke-formella lärandesituationer.