Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Social media är idag ett väletablerat begrepp och mediet används flitigt av både företag och privatpersoner. Användningsområden innefattar allt från marknadsföring till att kommunicera med andra användare. I nuläget är det ett stort fokus på att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att på lång sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebär en engagerad kund någon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett värde, för både kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan påbörjas av antingen kunden eller företaget.

The aim of this research was to describe how daily papers comply with the ethical guidelines of journalism when reporting on the arrest of a criminal suspect. In order to do this we studied how the arrest of a suspected violent serial rapist was covered by four newspapers, Västerbottens Folkblad, Västerbottenskuriren, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The theoretical areas of the study were the ethical guidelines, and other ethical perspectives in the media, news value and general interest regarding news. The research strategy was a case study, and a text analysis was used in order to collect empirical data. Several readings of the newspapers resulted in four themes to analyse: Identifying, to judge someone unheard, show consideration for victims and criminal, the use of sources.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Titel: Sjuning, åttning, nining, Tidning! ? Barns föreställningar om dagstidningenFörfattare: Therese Blomqvist och Maja NorinHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad barn i förskoleåldern har för uppfattningar om dagstidningen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av personintervjuer.Material: Analysen genomfördes på 40 barn på tre olika förskolor med olika demografiska egenskaper. Analysen syftar till att undersöka om den sociala kontexten spelar in i barnens uppfattningar om och omkring dagstidningar.Huvudresultat: Vårt resultat pekar på att förskolebarn har en god kunskap omdagstidningen, trots att de själva inte kan läsa tidningen. Förskolebarn kan förstå begreppet nyheter, trots att detta kräver enrelativt hög abstraktionsnivå. Vi upplever oss finna en skillnad i antalet prenumeranter beroende på vilken skola barnen tillhör, vihittar dock ingen nämnbar skillnad inom barnens definition av dagstidningen.

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

Uppsatsen behandlar den svenska medierapporteringen kring Turkiet och EU. Syftet var att undersöka om det fanns några imperialistiska och- eller kolonialistiska tankestrukturer i artiklarna kring Turkiets EU-anslutning i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Frågeställningen ämnade till att undersöka två frågor. Den första frågan syftade till att redogöra för hur rapporteringen kring Turkiet och EU sett ut i DN och SvD från och med 1999-då Turkiet officiellt accepterades som kandidatland till EU?fram till 2008.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen..

Rörelsemönster och habitatanvändning hos ormar är ett område där relativt lite forskning har gjorts trots tecken på minskande populationer på flera platser i världen. Snoken (Natrix natrix) är en vanligt förekommande orm i Sverige som tycks vara på nedgång, troligen på grund av en sämre tillgång på äggläggningsplatser. Vanliga äggläggningsplatser i Sverige utgörs av gödselstackar och komposter vilka ger den stabila temperatur som äggen behöver. Dessa har dock blivit både färre och mer svårtillgängliga under det senaste århundradet. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka äggläggningsplatser som används i ett område där gödselstackar saknas och hur anpassningsbara snokhonor är till nya områden.

Molntjänster är ett nätverk av skalbara resurser som görs tillgängliga genom internet eller lokala nätverk (Somashekar, 2010). Detta betyder att användare kan nyttja molntjänster utan att involvera sig i den bakomliggande infrastrukturen. Till de vanligaste molntjänsterna hör Dropbox, Google Drive och iCloud. Utvecklingen molntjänster verkar gå snabbare än utvecklingen av användarsäkerheten, vilket kan betyda problematik i framtiden. Säkerheten är en gemensam aspekt för samtliga molntjänster samt en bidragande faktor till deras fortsatta utveckling.

Syftet är att undersöka mångfaldsproblematiken i ett public service företag genom att undersöka och utvärdera hur enheten NoS tar tillvara på sin mångfaldskompetens, det vill säga den djupa mångfalden. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats, där vi har utgått från en fallundersökning på Nyhetsenheten (NoS) på Sveriges Television (SVT) i Stockholm, där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har utgått från traditionella mångfaldsteorier och använt oss av Cox´s förändrings modell med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Vår undersökning bygger på 14 intervjuer som vi har genomfört på NoS. Respondenterna består av redaktörer och mångfaldsanställda, samt sekundärdata som består av material från SVT.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat. .