Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras kompetensutveckling..

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ?Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram..

IT är idag en naturlig och integrerad del av samhället, samtidigt påvisar flera rapporter och undersökningar att IT inte fått fullt genomslag i skolan och att användning ofta är i form av en ersättare till ett annat verktyg snarare än ett medel för att utveckla undervisningen och pedagogiken. För att påvisa intentionen har styrdokumenten, såsom skollag och läroplan, reviderats och regeringen tillsatt en Digitaliseringskommission vars identifierade delmål är att digitalisera skolan. Dagens skolsystem är decentraliserat, vilket gör att varje kommun beslutar vilka satsningar de vill göra på IT.Syftet med studien är att beskriva på vilket sätt skolans lokala tolkningar av de nationella besluten gällande IT-användning i skolan (i exempelvis läroplanen), eventuellt påverkar hur och i vilken utsträckning lärare integrerar IT i det pedagogiska arbetet.  Följande frågeställningar formulerades:Hur lyder skolledningens lokala tolkning av de nationella besluten kring IT i skolan?Påverkar dessa tolkningar lärarnas syn på IT i det pedagogiska arbetet?Hur och i vilken utsträckning använder lärarna IT i sin undervisning?Undersökningen har följt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken personliga intervjuer med informanter på två kommunala gymnasieskolor.

I vår undersökning vill vi belysa hur man undervisar knyppling i skolan. På vilket sätt det anknyter till läroplanen och vilken framtid knypplingen har. Vi undersöker också om det finns något sammanhang med vilket utbildningsår de intervjuade är examinerade kontra den undervisning de bedriver i knyppling.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där våra informanter kommer från två orter, Linköping och Eslöv.I vår undersökning jämför vi skillnaden mellan Vadstena knyppling och Skånsk knyppling och på vilket sätt dessa förekommer i skolan.Kulturarvet och den lokala traditionen anses vara de viktigaste argumenten för att bevara knypplingen i skolan. Detta arv är starkare i Linköping jämfört med Eslöv pga. att det i Skåne finns andra hantverk som också är traditionellt starka och som då konkurrerar med knypplingen..

Rörelsemönster och habitatanvändning hos ormar är ett område där relativt lite forskning har gjorts trots tecken på minskande populationer på flera platser i världen. Snoken (Natrix natrix) är en vanligt förekommande orm i Sverige som tycks vara på nedgång, troligen på grund av en sämre tillgång på äggläggningsplatser. Vanliga äggläggningsplatser i Sverige utgörs av gödselstackar och komposter vilka ger den stabila temperatur som äggen behöver. Dessa har dock blivit både färre och mer svårtillgängliga under det senaste århundradet. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka vilka äggläggningsplatser som används i ett område där gödselstackar saknas och hur anpassningsbara snokhonor är till nya områden.

Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar.

Molntjänster är ett nätverk av skalbara resurser som görs tillgängliga genom internet eller lokala nätverk (Somashekar, 2010). Detta betyder att användare kan nyttja molntjänster utan att involvera sig i den bakomliggande infrastrukturen. Till de vanligaste molntjänsterna hör Dropbox, Google Drive och iCloud. Utvecklingen molntjänster verkar gå snabbare än utvecklingen av användarsäkerheten, vilket kan betyda problematik i framtiden. Säkerheten är en gemensam aspekt för samtliga molntjänster samt en bidragande faktor till deras fortsatta utveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat. .

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntäckande översiktsplanen från 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tätorter genomföras och Karungi by är en av dessa fördjupningar. Karungi är en mindre by med ungefär 300 invånare och ligger ca 25 km från Haparanda centralort längs Torne älvs strand. I byn finns bland annat skola, äldreboende, räddningstjänst och ett aktivt föreningsliv. En målbild har formats utifrån dagens förutsättningar och kommunens viljeinriktningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrågor idag, samt vilka möjligheter och begränsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nätverk för hållbar turism, utifrån fyra fokuspunkter: noll slöseri, hållbara material, lokal och hållbar mat samt hållbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfång, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begränsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet är bland annat engagemang, ansvarskänsla, samt den lokala omgivningen..

Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella k?pm?nster inom olika branscher.

Jag har under min egen skoltid i Västerbotten aldrig kommit i kontakt med västerbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lärare på tre olika gymnasieskolor i Västerbotten. Det visar sig att det knappt förekommer någon västerbottnisk litteratur i undervisningen alls. Lärarna är överens om att tidsbrist är en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

Denna uppsats undersöker olika perspektiv av den föreställningsvärld och de myttraditioner som förknippas med Japans kakure kirishitan och kristendomens tidiga historia i Japan. Av speciell vikt är den värld som ligger bortom denna. Detta är inte heller främmande inom inhemsk japansk religiös tradition. Utifrån denna kontext kan vi bättre förstå varför man också i Japan har funnit undervisningen om frälsningen i livet efter detta lätt att ta till sig som målet för tron. Den japanska Mariagestaltens status har stärkts betydligt på bekostnad av Sonen, då hon på många vis har övertagit rollen, fått en gudomlig status och blivit en himmelsk härskarinna.