Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.

Evenemang är för många nationer och orter idag ett prioriterat område. I Sverige anses evenemang vara ett viktigt utvecklingsområde och en möjlig tillväxtgenerator för turismnäringen. Hur evenemang påverkar lokalsamhället och vilka effekter de får för det lokala näringslivet på en arrangörsort är områden där det behövs mer kunskap. Detta för att skapa rimliga förväntningar på evenemangets effekter och för att veta vilken nytta ett evenemang egentligen har för lokala företag. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av evenemang för lokala företag.

Denna rapport är skriven utifrån en komparativ fallstudie om hur grundskollärare använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Syftet är att studera lärarnas förhållningssätt beträffande skönlitteratur i undervisningen ställt i relation till elevernas uppfattning om denna. Även litteraturteorier, undervisningsmetoder samt styrdokument sammankopplas med hur lärarnas praktiska arbete ser ut. Studien bygger på lärarintervjuer, elevenkäter, litteraturstudier, läsning av styrdokument samt studium av forskningsrapporter. Resultatet visar att lärarna till viss del bedriver undervisningen enligt styrdokument och litterära undervisningsmetoder.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur begreppen genre och texttyp används i gymnasieskolans nationella samt Lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielärare i svenska tolkar begreppen och ser på begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielärare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskämnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lärarnas förståelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningsläget. Lärarna har även en skiftande syn på huruvida begreppen är relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses väsentlig är att elever bör kunna förstå att olika texter har olika funktion.

Hotell tillhör en bransch med svårigheten att skapa lojala kunder. Därför höjs kraven på hanteringen av mjuka värden, som kundtillfredsställelse. Genom att inkludera mjuka värden tillsammans med finansiella värden i en modell kan ledningen i hotellen balansera dem. Eftersom mjuka värden är starkt kopplade till personalens kompetens och motivation, är det svårt för en stor organisation som hotellkedjor att enbart lita till att företagsstrukturerna ska upprätthålla mjuka värden i organisationen. Den lokala ledningen har därför ett stort inflytande kring hur personalen och verksamheten närmast kunden hanterar mjuka värden.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn på undervisning och lärande. Undersökningen visar vad elever tycker är bra lektioner och när de tycker att de lär sig bäst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta är att skolans läroplan tillsammans med Skolverkets Allmänna råd ger lärare råd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nå bästa resultat med våra elever.Undersökningen är kvantitativ i form av en enkätundersökning som genomförts som totalundersökning på en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. Enkäten består av påståenden om undervisning och lärande och är konstruerad utifrån en begreppsdefinition som bygger på svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lärande. Undervisningsmetoder framstår som minst viktiga.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilken roll Ericsson spelar och har spelat som innovationsgenerator i Öresundsregionen, samt ge en bild av det utbyte och skapande av kunskap som sker i relationerna mellan Ericsson, lokala myndigheter, universitet och företag i regionen. Metod: Intervjuer med olika aktörer i regionen, från både näringsliv, myndigheter och universitet, har legat till grund för det empiriska datainsamlandet. Intervjuerna har sedan kompletterats med telefonintervjuer med lokala företag inom IT och telekom. Slutsatser: Ericsson har en nyckelroll i den regionala utvecklingen inom telekom, både som kund för mindre företag och som samarbetspartner och sponsor av forskning vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Nätverken mellan Ericsson, lokala företag, och LTH är väletablerade och fyller en viktig funktion som kunskapsspridare i regionen.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt politiska beslut.

Syftet med studien är att få en bättre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar på två skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur är utformad och strukturerad utifrån skollagar, läroplaner och Lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhåller sig till detta samt dess värdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. På de två skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med två specialpedagoger, en klasslärare samt de båda rektorerna på skolorna. Fokus har legat på att ta del av deras åsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt därtill se huruvida klasslärare, specialpedagoger samt rektorer ser lika på specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvärdig syn på specialundervisningens funktion på de två skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

I denna uppsats undersöks vilka olika strategier lokala artister använder sig av för att finna engagemang och meningsfullhet i sitt musicerande. Undersökningen ger en bättre förståelse om vilka faktorer det är som artisterna värdesätter och använder sig av under deras musikaliska karriär. Genom forskningsmetoderna grundad teori och kvalitativa intervjuer, kodas underkategorier och en kärnkategori fram som ?identitetsmarkör?, ?umgänge?, ?autenticitet? och ?glädje? - som driver artister att utöva sin konst på en seriös nivå under lång tid. Undersökningen visar också en baksida samt negativa effekter som artister måste handskas med som stress och ångest.

Titel: Från politisk arena till lokal marknadsplats: En studie av den borgerligalandsortspressens lokala innehåll 1927-2007Författare: Diana JacobssonKurs: Påbyggnadskursen, Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Monika Djerf-PierreTermin: Vårterminen 2008Syfte: Studien avser att besvara frågan vad som fokuseras i landsortspressens lokalarapportering och hur utvecklingen rörande det lokala innehållet har sett ut under perioden1927-2007Metod: Etnografisk, kvalitativ textanalysMaterial: De lokala morgontidningarna Barometern, Borås Tidning, Jönköpings-Posten, Nya Wermlands-Tidningen, Sundsvalls Tidning, utgåvan den första onsdagen i februari vart tionde år 1927-2007, nio nummer av varje titelHuvudresultat: De lokala nyheterna i den borgerliga landsortspressen har utvecklats ? frånatt under den första halvan av 1900-talet bestå av korta notiser som befinner sig i skuggan avartiklar som behandlar internationella och nationella händelser ? till att tydligt domineratidningarnas innehåll. Varje tidnings texter är på ett märkbart sätt en produkt av sin tid.Utifrån hur innehållet har förändrats under den undersökta perioden menar jag att tidningarnahar gått från att vara ett partipolitiskt organ med ?global? blick och världshändelser i fokus ?till att bli en produkt med en uppsjö av oförargliga lokala nyheter som verkar i marknadens tjänst..