Sök:

Sökresultat:

1831 Uppsatser om Lokala samhällen - Sida 51 av 123

En grön pedagogik? Åtta lĂ€rarstudenters syn pĂ„ utomhuspedagogikens existen i utbildningen.

Sammanfattning Uppsatsens syfte Àr att undersöka utformningen och innehÄllet i dagens lÀroböcker i geografi för grundskolans senare Är för att se hur vÀl dessa stÀmmer överrens med geografiÀmnets strÀvansmÄl. I uppsatsen har en textanalytisk metod anvÀnts dÀr ett mindre urval lÀroböcker analyserats utifrÄn de tvÄ strÀvansmÄl som sÀger att geografiundervisningen ska strÀva efter att eleverna ska utveckla förmÄgan att reflektera kring och ta medveten stÀllning till olika alternativ för resursanvÀndning utifrÄn ett ekologiskt tÀnkande respektive att eleverna ska utveckla förmÄgan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrÄgor. Analysen visar att de aktuella strÀvansmÄlen kommer fram i lÀroböckerna i samband med lÀroböckernas frÄgor till eleverna. Det Àr i dessa tillhörande frÄgor som lÀroböckerna kan beröra strÀvansmÄlen genom att förmÄ eleverna att arbeta med miljöproblematiken pÄ ett sÀtt som gÄr i linje med Àmnets strÀvansmÄl. Det visar sig att det endast Àr genom lÀroböckernas öppna frÄgor utan fasta svar som strÀvansmÄlen berörs..

Ökat ansvar- ökad kunskap?

Examensarbetet utgÄr frÄn arbetet med det lokala projektet HMU-högre mÄluppfyllelse. I och med HMU ska eleverna ta ett stort eget ansvar över skolarbetet och mÄlet Àr att varje termin höja resultaten i tre av eleven sjÀlv valda Àmnen. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elever stÀller sig till ett ökat ansvarstagande, hur lÀrare uppfattar arbetet samt huruvida det hjÀlper eleverna att nÄ bÀttre resultat i skolan och ökad kunskap. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ intervju dÀr ledning, lÀrare och elever intervjuats om HMU, elevansvar och resultat i skolan. Genom analys av intervjuerna har framkommit att man ser HMU-arbetet som positivt i den bemÀrkelsen att det hjÀlper eleverna att nÄ höjda resultat samt att elever och lÀrare lÀttare kan överblicka elevernas arbete i skolan. SvÄrigheter med HMU Àr hur det kan hjÀlpa de allra svagaste eleverna samt att fÄ alla lÀrare att arbeta likartat för att bidra till en klar struktur, vilken förutsÀtts för att hjÀlpa eleverna i strÀvan efter höjda betyg och ökad kunskap..

NedlÀggning av service i levande landsbygder : En studie om servicen och dess förestÀllningar, utveckling och möjligheter

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga förestÀllningarna om en fungerande service ser ut och sÀtta dem i relation till den faktiska utvecklingen pÄ landsbygden, och Àven att undersöka alternativa lösningar till hur servicen pÄ landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat pÄ svenska landsbygder generellt och för att söka svar pÄ syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats dÀr insikt har erhÄllits om hur servicen, nÄgot normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingÄngspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgÀnglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytÀnkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sÀtts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska förestÀllningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstÀmmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service pÄ landsbygden krÀvs ett nytÀnkande med lösningar som beaktar dagens samhÀlle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

VÄrd av patienter med ESBL. Var hittar sjuksköterskan aktuella vÄrdrutiner

Bakgrund: Statistik visade att i vÄrden och i samhÀllet har antalet bÀrare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillÀmpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgÀngliga pÄ intranÀtet dÀr de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vÄrdrutiner vid vÄrd av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvÀrsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

Att bedöma teater - En studie av tre teaterlÀrares syn pÄ bedömning av teater vid gymnasiet

Bakgrund: Statistik visade att i vÄrden och i samhÀllet har antalet bÀrare av multiresistenta bakterier, t e x ESBL ökat. Som skydd mot smittspridning tillÀmpades basala hygienrutiner. Lokala riktlinjer framtagna av infektionsexpertis fanns tillgÀngliga pÄ intranÀtet dÀr de kontinuerligt uppdaterades. Syfte: Syftet med studien var att undersöka var sjuksköterskan hittade aktuella vÄrdrutiner vid vÄrd av patienter med ESBL. Metod: Empirisk tvÀrsnittsstudie med kvantitativ forskningsansats.

PÄ systrars initiativ : Dalarnes sjuksköterskeförening 1920-1933

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

GranngÄrden AB : inköpsbeteendet hos Svenska LantmÀnnens medlemmar

GranngÄrden AB Àr ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska LantmÀnnen (SvL). GranngÄrdens affÀrsidé Àr att vara en nÀrservicebutik till lantbrukare men har Àven ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trÀdgÄrd. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska LantmÀnnens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna frÄn leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och GranngÄrdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa omrÄden samtidigt som GranngÄrden försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.

Kan entreprenörskap samexistera med central styrning? : En fallstudie som söker det lokala entreprenörskapets karaktÀrsdrag inom MQ

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behÄlla entreprenörskapet efter denstrukturförÀndring som skedde 2006, nÀr företaget blev uppköpta av CapMan.StrukturförÀndringen innebar att MQ gick frÄn en franchiseliknande kedja med ett lokaltÀgarskap till att bli en helintegrerad kedja med mÄnga centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behÄlla entreprenörs- och affÀrsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling mÄste bedrivas och beslut mÄste tas lokalt och nÀra kunden.Denna fallstudie undersöker om det Àr möjligt att kombinera dessa tvÄ arbetssÀtt, samtvilka karaktÀrsdrag av entreprenörskap som gÄr att Äterfinna inom MQ efterstrukturförÀndringen. I samband med entreprenörskap anvÀnds begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benÀmning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att tvÄ av tre karaktÀrsdrag gÄr att identifiera i viss utstrÀckninginom MQ men att dessa inte Àr tillrÀckliga för att kunna föda entreprenörskap..

MÖJLIGHETER OCH HINDER INOM PREVENTIVT HIV/AIDS-ARBETE : En intervjuundersökning, i Zambia, om rĂ„dgivares upplevelser

HIV/Aids Àr ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika Àr sÀrskilt drabbat och detta pÄverkar mÄnga olika delar av mÀnskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förstÄelse för hur maktstrukturer, utifrÄn fem rÄdgivares upplevelser, pÄverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förÀndring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska omrÄdet för studien var södra Zambia.

Företagslista/Drivhuset

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset GÀvleborgs lokala hemsida i GÀvleborgs lÀn. Denna funktion har som primÀr uppgift att hjÀlpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjÀlp av varandra inom olika branscher. Med hjÀlp av det objektorienterade programmeringssprÄket RubyOnRails sÄ skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset GÀvleborg. En administrativ sida upprÀttades ocksÄ för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anstÀllda pÄ Drivhuset GÀvleborg för att kunna lÀgga till, redigera samt ta bort företag.

Det nivellerade butiksutbudet - ett hot eller en möjlighet?

Syfte: Att undersöka och analysera de möjligheter som den fristÄende herrmodebutiken har för att skapa innovativa konkurrensfördelar. VÄr förhoppning Àr att denna undersökning ska utmynna i ett antal alternativ för hur herrmodebutiker kan positionera sig för ökad konkurrenskraft. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn en abduktiv ansats, med utgÄngspunkt frÄn Blue Ocean Strategy som ett operationellt ramverk. Teoretiska perspektiv: Vi har anvÀnt oss av Blue Ocean Strategy som ett ramverk och kompletterat med teorier kring service och samarbeten. Empiriska perspektiv: VÄr empiri har vi erhÄllit genom 17 butiksenkÀter, en semistrukturerad intervju med en herrmodebutik samt 90 kundenkÀter.

Vidareutveckling av Bokia.se : en interaktiv mötesplats pÄ Bokia.se

HÀlsingelivs Àr en idéel organisation som hjÀlper lokala producenter i hÀlsingland att fortbilda sig inom omrÄden, som berör deras verksamhet och erbjuder tjÀnster för att utveckla nya produkter.De har idag en egen hemsida som behandlar nyheter inom organisationen och intressanta artiklar för producenter i omrÄdet.VÄr uppgift Àr att skapa en digital plattform för HÀlsingelivs, att anvÀnda i sin utbildning, som erbjuder sÄvÀl kontakt mellan producenterna. Samt möjlighet till att hitta och ta in digitalt lagrade media i form av filmer och text.Rapporten gÄr igenom tankeprocessen, planeringen och utförandet samt teoretiska och praktiska lösningar att arbeta i HTML, PHP programmering, SQL, CSS samt JavaScript för att skapa en digital mötesplats som innehÄller forum, anvÀndarfunktioner, uppladdning av media, profildesign, sökfunktioner mm. Den ger Àven en överblick i att jobba med Google API för sökfunktion samt phpbb3-anpassning av en redan fungerande login/registreringsfunktion pÄ den egna sidan. Rapporten gÄr Àven igenom teoretiska problem gÀllande anpassningen till öppen kÀllkod och implementering av externa system..

Viltolyckor : Hur man förebygger viltolyckor

Denna studie riktar in sig pĂ„ att finna vĂ€gar pĂ„ hur samhĂ€llet kan pĂ„verka bilister, vĂ€gar och viltstammar pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att risken för att allvarligt skadas eller dödas vid en kollision med en Ă€lg minskar. Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka utbredningen av viltolyckor i Örnsköldsviks kommun samt att finna vĂ€gar pĂ„ hur det lokala samhĂ€llet kan förebygga dessa olyckor. De kĂ€llor jag framför allt anvĂ€nt mig av Ă€r hĂ€ndelserapporter och minnesanteckningar insamlade ifrĂ„n Örnsköldsviks kommun. Jag har dessutom anvĂ€nt mig utav statistik ifrĂ„n NaturvĂ„rdsverket samt vĂ€gverket. För att analysera kĂ€llmaterialet har jag anvĂ€nt mig av en kvantitativ metod för att pĂ„visa tendenser i polisrapporteringen.

Företagsklimatet i Uddevalla centrum : en studie i lokala förutsÀttningar för företagande

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Undersökning av transformationsmetoder inom AmmenÀs omrÄdet, Uddevalla kommun

Inom AmmenÀs omrÄdet i Uddevalla kommun förekommer det spÀnningar/skillnader mellan fastigheternas grÀnspunkter som ligger i kommunens databas, och de grÀnspunktskoordinater som man fÄr nÀr man mÀter med GNSS-utrustning, (detta trots det att bÄda systemen Àr i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats frÄn Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen anvÀnds ocksÄ RT90 7.5 gon V.För att fÄ ett homogent och överensstÀmmande koordinatsystem mÄste dagens stomnÀt och grÀnspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen anvÀnder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bÀst resultat.NÀr det Àr sÄ stora spÀnningar som i detta fall Àr den bÀsta metoden för att fÄ ett bra resultat, att mÀta flera mindre omrÄden och transformera dem var för sig.NÀr man har fÄtt fram en acceptabel noggrannhet pÄ grÀnspunkterna, kan man utföra kommunala mÀtningsuppdrag med koordinater som kommer frÄn GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->