Sök:

Sökresultat:

1831 Uppsatser om Lokala samhällen - Sida 50 av 123

Naturvetenskap i förskolan : Mekanismer som pÄverkar lÀrarens planering och realisering av naturvetenskapen i förskolan.

Den hÀr rapporten undersöker vilken uppfattning och kunskap lÀrarna i förskolan har om naturvetenskap och hur den införlivas i praktiken enligt förskolans lÀroplan och lokala styrdokument. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ: (i) Vad Àr naturvetenskap för lÀrarna i förskolan? (ii) Vilka mekanismer styr lÀrarnas planering och realisering av naturvetenskapen i det pedagogiska vardagsarbetet?Material och data till undersökningen har samlats ihop genom kvalitativa intervjuer med sju lÀrare i förskolan.Rapporten visar att övervÀgande delen av lÀrarna i förskolan ser naturvetenskapen som att vistas i skog och mark. Vad det gÀller faktorer som pÄverkar planering och realisering av naturvetenskapen framkom det genom intervjumaterialet att det Àr: (i) Kompetens, (ii) förstÄelse av naturvetenskapen och dess innehÄll och (iii) insikten av de styrdokument som förskolan lyder under.UtifrÄn gÀllanden styrdokument i förskolan Àr naturvetenskapen ett kunskapsomrÄde som bör lyftas och synliggöras i den pedagogiska vardagen. För att uppfylla dessa krav bör lÀrarna i förskolan öka sin kunskap inom denna vetenskapsgren..

LÀrares och elevers uppfattningar om respons inom svenskÀmnet : En undersökning pÄ gymnasiet

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Effekter av ett lokalt kollektivavtal för lÀrare pÄ kommunal skola : - ur lÀrarnas perspektiv.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.

Arbetsmotivation : En fallstudie av Swedbanks införande av en ny affÀrsmodell

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna pÄSwedbank upplevt den organisationsförÀndring som en ny affÀrsmodell medfört, vad gÀller attförstÀrka personalens motivation. AffÀrsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet ochstÀrka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde pÄ kontoret. Detta blir intressant attundersöka dÄ det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetensoch samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affÀrsmodell.Vi utgÄr frÄn ett explorativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi, för att besvara vÄrt syfte, har utförtsemistrukturerade intervjuer med sju respondenter frÄn tre lokala bankkontor i Uppsala.Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkÀnsla, berikandearbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragitslutsatsen att det Àven behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för attindividen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsstÀllande..

BistÄnd för förÀndring : en studie av svenskt bistÄnds pÄverkan pÄ lokal nivÄ i Rwanda

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

Örebro och Opole, lika som bĂ€r? : - En komparativ studie av miljöarbetet i tvĂ„ medelstora stĂ€der i Sverige och Polen

MÄnga av dagens miljöproblem Àr kopplade till urbana omrÄden. I strÀvan efter att nÄ enekologisk hÄllbar utveckling Àr det av stor vikt att stÀderna för ett aktivt miljöarbete. Sedan1970-talet har EU arbetat med miljöfrÄgor och utarbetat flera strategier för hur en hÄllbarstadsmiljö ska uppnÄs i Europas stÀder. Under senare Är har allt fler av lÀnderna i Europaanslutit sig till unionen, vilket medfört en stor differentiering mellan medlemslÀnderna. Förmedlemsstater inom den Europeiska unionen som Ànnu inte har ett vÀlutvecklat miljöarbetehar EU en viktig roll att spela.

Barnmorskan Bertil och floristen Leif : En innehÄllsanalys om hur mÀn kvinnliga yrken framstÀlls i svensk dagspress

Kvinnliga yrken Àr yrken som domineras av kvinnor, exempelvis barnmorska,tandhygienist, sjuksköterska och förskollÀrare. Men det finns Àven mÀn som hardessa yrken och det skrivs ocksÄ dÄ och dÄ om dem i tidningar. De Àr ovanliga, menblir vanligare dÄ det görs satsningar för att fÄ in fler mÀn pÄ dessa arbetsplatser.Att undersöka hur de framstÀlls i media och se vilka varianter av manlighet somförmedlas Àr syftet med denna undersökning. Materialet kommer frÄn svenskdagspress och innefattar bÄde lokala och rikstÀckande tidningar.För att svara pÄ frÄgestÀllningarna gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys. Materialetomfattar tolv artiklar med intervjuer med mÀn i kvinnodominerade yrken.Resultatet visar att de flesta mÀnnen inte tÀnker sÄ mycket pÄ manligt och kvinnligtoch kÀnner inte att deras manlighet Àr hotad av det kvinnliga yrket.

KyrkogÄrden under 1700-talet : Ett förslag till rekonstruktion av Hjortsberga kyrkogÄrd

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur kyrkogÄrdar har utvecklats fram till idag. Det syftar ocksÄ till att ge förslag pÄ hur en modern kyrkogÄrd kan rekonstrueras samt skötas för att Äterspegla förhÄllandena under 1700-talet. Den valda kyrkogÄrden Àr Hjortsberga i Ronneby församling.Dagens kyrkogÄrd med klippta hÀckar och krattade grusgÄngar har en ca hundraÄrig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anlÀggning med sparsam vÀxtlighet som inte Àgnades nÄgon planering. GrÀs var högvuxet och det hÀnde Àven att kreatur betade innanför murarna.Arbetet bygger pÄ litteratur- och arkivstudier sÄvÀl som intervjuer.

Svenska kyrkan och sekularisering : en studie över prÀsters olika uppfattningar

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förÀndringar pÄ det religiösa omrÄdet. Studiens syfte var att beskriva hur prÀster inom Svenska kyrkan i GÀvle uppfattade sekulariseringens pÄverkan. Fokus lÄg pÄ att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, dÄ dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer dÀr Ätta prÀster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar pÄ att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

Matchas internredovisningen mot styrkraven?: en fallstudie av Bodens kommun

Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara huruvida den lokala kommunens internredovisning uppfyller styrkraven. Kostnadsfördelning Ă€r ett omdiskuterat Ă€mne och inom Bodens kommun har man valt att inte ha de indirekta kostnaderna synliga i bokföringen. Kostnadsfördelning anses öka kostnadsinformationen, vilket ger en bredare kostnads- och riskmedvetenhet bland de anstĂ€llda samt ett bĂ€ttre underlag för beslutsfattande. För att fĂ„ en uppfattning om problemomrĂ„det genomfördes intervjuer med tre ekonomer inom Bodens kommun. Åsikterna gĂ€llande hur vĂ€l internredovisningen möter styrkraven gĂ„r isĂ€r bland aktörerna.

?Relationer över tid och rum? : ett skolutvecklingsprojekt som syftar till att utforska hur man som pedagog kan arbeta tematiskt med begreppet ?historiemedvetande? genom att anvÀnda sig av det lokala kulturarvet i historieundervisningen pÄ gymnasiet

The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 ? 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEOÂŽs compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found.

Att förmedla budskap med Steel - Hur SSABs anstÀllda uppfattar personaltidningen

Titel:Att förmedla budskap med Steel - Hur SSABs anstÀllda uppfattar personaltidningenFörfattare:Tobias Anderberg och Daniel KarlssonUppdragsgivare:Svenskt stÄl AB (SSAB)Kurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgsuniversitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jonas OhlssonSidantal:45 sidor, 11 616 ordSyfte:Att ta reda pÄ om företagets personaltidning förmedlar mÄl, vision ochvÀrderingar sÄ att de anstÀllda identifierar demMetod:Kvantitativ webbenkÀtMaterial:WebbenkÀt med 293 svarande av totalt 712 anstÀlldaHuvudresultat:Resultatet visar att budskapen om mÄl, vision och vÀrderingar i Steel kan identifieras av lÀsarna. Steel upprÀtthÄller denna kunskap. Det Àr inte nÄgon stor skillnad pÄ vad de anstÀllda tycker om tidningen sett till vilket affÀrsomrÄde de arbetar i. Det som de allra flest förvÀntar sig och fÄr Àr kunskap om SSAB. De flesta anstÀllda förvÀntar sig dock mer Àn vad deanser sig fÄ ut av tidningen.

En Digital Mötesplats för Regionala Livsmedelsproducenter

HÀlsingelivs Àr en idéel organisation som hjÀlper lokala producenter i hÀlsingland att fortbilda sig inom omrÄden, som berör deras verksamhet och erbjuder tjÀnster för att utveckla nya produkter.De har idag en egen hemsida som behandlar nyheter inom organisationen och intressanta artiklar för producenter i omrÄdet.VÄr uppgift Àr att skapa en digital plattform för HÀlsingelivs, att anvÀnda i sin utbildning, som erbjuder sÄvÀl kontakt mellan producenterna. Samt möjlighet till att hitta och ta in digitalt lagrade media i form av filmer och text.Rapporten gÄr igenom tankeprocessen, planeringen och utförandet samt teoretiska och praktiska lösningar att arbeta i HTML, PHP programmering, SQL, CSS samt JavaScript för att skapa en digital mötesplats som innehÄller forum, anvÀndarfunktioner, uppladdning av media, profildesign, sökfunktioner mm. Den ger Àven en överblick i att jobba med Google API för sökfunktion samt phpbb3-anpassning av en redan fungerande login/registreringsfunktion pÄ den egna sidan. Rapporten gÄr Àven igenom teoretiska problem gÀllande anpassningen till öppen kÀllkod och implementering av externa system..

LÀroboken och strÀvansmÄlen i geografi - En textanalys med strÀvansmÄlen som utgÄngspunkt

Sammanfattning Uppsatsens syfte Àr att undersöka utformningen och innehÄllet i dagens lÀroböcker i geografi för grundskolans senare Är för att se hur vÀl dessa stÀmmer överrens med geografiÀmnets strÀvansmÄl. I uppsatsen har en textanalytisk metod anvÀnts dÀr ett mindre urval lÀroböcker analyserats utifrÄn de tvÄ strÀvansmÄl som sÀger att geografiundervisningen ska strÀva efter att eleverna ska utveckla förmÄgan att reflektera kring och ta medveten stÀllning till olika alternativ för resursanvÀndning utifrÄn ett ekologiskt tÀnkande respektive att eleverna ska utveckla förmÄgan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrÄgor. Analysen visar att de aktuella strÀvansmÄlen kommer fram i lÀroböckerna i samband med lÀroböckernas frÄgor till eleverna. Det Àr i dessa tillhörande frÄgor som lÀroböckerna kan beröra strÀvansmÄlen genom att förmÄ eleverna att arbeta med miljöproblematiken pÄ ett sÀtt som gÄr i linje med Àmnets strÀvansmÄl. Det visar sig att det endast Àr genom lÀroböckernas öppna frÄgor utan fasta svar som strÀvansmÄlen berörs..

Var Àter semestrande svenskar och varför? ? En studie om svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion pÄ ön Koh Lanta

Studien har genom en metodtriangulering kartlagt svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion pÄ Koh Lanta och undersökt hur dessa kan pÄverka den lokala ekonomin med koppling till hÄllbar turism. Vidare har turisternas motivering till varför de konsumerar mat och dryck pÄ olika platser samt deras medvetenhet om hÄllbar turism studerats.Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för svenska turisters mat- och dryckeskonsumtion och undersöka hur medvetna de Àr om sin egen pÄverkan pÄ destinationen Koh Lanta. Studien har i ett slutskede kommit fram till ett antal slutsatser. Bland annat har det konstaterats att svenska turister pÄ Koh Lanta till större delen vÀljer att Àta utanför hotellet de bor pÄ, men att ju dyrare boendekostnad per person, desto oftare tenderar turisterna att Àta pÄ hotellrestaurangen. En annan slutsats Àr att medvetenheten om hÄllbar turism hos svenska turister Àr relativt hög, men att detta sÀllan prÀglar turisternas val och beteende.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->