Sökresultat:
1831 Uppsatser om Lokala samhällen - Sida 5 av 123
Lokaldemokrati i Malmö- En studie av det lokala deltagandet i Hyllie och Husie
Uppsatsen stÀller frÄgan om Malmös stadsdelar Husie och Hyllie, har lyckats eller inte lyckats med de projekt som införts för att skapa en mer lokalt förankrad demokrati. Vi försöker Àven ge ett svar pÄ följdfrÄgan varför. Drivkraften bakom att stÀrka den lokala demokratin har varit stadsdelsreformen som inleddes 1996 i Malmö och som gav stadsdelarna ökade befogenheter, bland annat uppgiften att stÀrka den lokala demokratin. För att ge ett svar pÄ frÄgestÀllningen har vi bland annat intervjuat tjÀnstemÀn och politiker i Husie och Hyllie. En omfattande del av arbetet har Àven varit att utforma lÀmpliga teoretiska begrepp.
Kompetenshantering i globala IT-företag: en fallstudie om
globala IT-företags implementering av organisationsgemensamma
arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering
Studien beskriver globala IT-företags arbete med kompetensfrÄgor ur ett centralt och lokalt ledningsperspektiv utifrÄn behov av att implementera organisationsgemensamma arbetsprocesser och IT-system för kompetenshantering. Med utgÄngspunkt i detta beskrivs ocksÄ de utmaningar som uppstÄr vid implementeringen samt rekommendationer ges för hur dessa kan hanteras. Beskrivningarna baseras pÄ en generell kartlÀggning av globala företags arbete med kompetensfrÄgor, tidigare forskning om IT- företags implementering av kompetenshanteringssystem samt en fördjupad studie av ett IT-konsultföretags implementering av ett organisationsgemensamt IT-system för kompetensutveckling och karriÀrplanering. Lokala ledare vid de globala IT-företagen har till stor del anvÀnt sig av enkla och flexibla arbetsprocesser och IT-system för hanteringen av kompetensfrÄgor. Kunskap om personalens kompetens har frÀmst delats genom nÀtverkande mellan de lokala ledarna.
Att vara eller att icke vara : Tillverkningsortens betydelse för varumÀrket
 I och med globaliseringens utsuddning av grÀnserna mellan lÀnder och möjligheterna som det har skapat för bland annat outsourcing, har de svenska företagen idag helt andra förutsÀttningar Àn för 100 Är sedan. Det finns idag ett flertal vÀlkÀnda svenska företag som har starka varumÀrken som anspelar till lokala orter runt om i landet. Vissa av dessa företag har valt att behÄlla sin produkttillverkning i Sverige, medan andra valt att outsourca den till lÄgprislÀnder. Studiens syfte Àr att genom kvalitativa intervjuer hos företag med lokala varumÀrken och dess kunder, analysera vilken betydelse den lokala tillverkningen har för företagets varumÀrkesimage för att pÄ sÄ sÀtt fÄ reda pÄ om lokal tillverkning Àr en hÄllbar strategi för lÄngsiktig överlevnad. Resultatet av studien visar indikationer pÄ att en lokal tillverkning saknar betydelse för hur företagens varumÀrkesimage uppfattas.
Lokala nyheter: till vilket pris som helst? : En kvantitativ studie om textreklam i tre svenska lokaltidningar
I uppsatsen Lokala nyheter: till vilket pris som helst? undersöker vi hur stor del av det redaktionella materialet i tre lokala tidningar som Ă€r textreklam samt hur det har förĂ€ndrats mellan 1996 och 2011. För att ta reda pĂ„ det har vi genomfört en kvantitativ innehĂ„llsanalys. Tidningarna som Ă€r med i studien Ă€r BohuslĂ€ningen, Södermanlands Nyheter och Ăstersunds-Posten. Vi har tittat pĂ„ vecka 40 Ă„r 1996 och 2011 och jĂ€mfört resultaten med varandra.
LÀrares tankar om bedömning - intervjuer med fem pedagoger
I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utstrÀckning sÄ sker ska bedömas av lÀrarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrÄn direktiv frÄn Skolverket. LikvÀrdig bedömning Àr dock svÄrt att uppnÄ och Skolverket menar dÀrför att det lokala arbetet med att, lÀrare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten Àr av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att fÄ ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig.
Den lokala arbetsplanen : En jÀmförelse mellan förskolor i staden och pÄ landet
Att varje förskola ska erbjuda en likvÀrdig verksamhet var den Àn anordnas i landet, Àr ett av de kraven frÄn Skollagen. Vi undrar om skillnaden mellan stadsförskolors verksamhet och landsortsförskolors verksamhet Àr synlig genom deras arbetsplan. PÄverkas förskolans verksamhet och förskollÀrarnas arbetssÀtt av det geografiska lÀget?Genom att göra intervjuer med förskollÀrarna kan vi se om deras metoder gÄr hand i hand med deras lokala arbetsplaner. Med en sammanstÀllning av de aktuella förskolornas arbetsplaner har vi gjort likheter och skillnader mellan stadsförskolor och landsortsförskolor synliga.Undersökningens resulterade inte som vi förvÀntat oss.
Localglobal
Jag har genom en enkÀtundersökning tagit reda pÄ vilken möbel det finns behov av i storadelar av vÀrlden med ambitionen att sedan designa den. Grundtanken utgÄr ifrÄn att manska tillverka möbler pÄ den plats de ska sÀljas, med lokala material och tillverkare. PÄ sÄsÀtt kan man kanske minska miljöpÄverkan, göra designade möbler tillgÀngliga för fler,stÀrka lÀnders nationella sjÀlvkÀnsla och ekonomi och höja statusen pÄ lokala material.Möbeln som alla behöver Àr en förvaringsmöbel. Jag har designat ett fristÄende, modulÀrtförvaringssystem. Det Àr flexibelt och lÀttillverkat och erbjuder samtidigt nÄgot nytt..
INF?R D?DEN ?R VI ALLA LIKA. ELLER? En kritisk diskursanalys av tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd i Sverige kopplat till oj?mlik v?rd.
Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.
Nya lokala partier i Sverige : En studie av möjligha orsaker till partibildningar pÄ lokal nivÄ Ären 1982-2002
I denna uppsats undersöks under vilka omstÀndigheter det Àr mer sannolikt att lokala partier uppstÄr. Partibildningar Ären 1982 till 2002 undersöks och ett flertal hypoteser kring varför partier bildas testas med regressionsanalys. Det tycks som att den ekonomiska situationen i en kommun inte pÄverkar sannolikheten för att ett nytt parti uppstÄr. DÀremot finns det en spridningseffekt av partier, nya partier bildas i högre utstrÀckning i omrÄden dÀr det sedan tidigare Àr vanligt med partibildningar. Vi finner ocksÄ att ett byte av styrande föregÄende val ökar sannolikheten för att nya partier bildas, i motsats till vad vi förvÀntat oss.
Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
Examensarbetet tar upp frÄgan om hur mellanstaden, stadens moderna delar som vuxit fram under 1900-talet, ska utvecklas. Mellanstaden bestÄr av isolerade öar av funktioner med kraftiga trafikleder som löper kors och tvÀrs och försörjer öarna med trafik. I mellanstaden kan tvÄ grupper med olika behov urskiljas. Personer med lokala intressen Àr de som dagligen vistas i mellanstaden t.ex boende. De har behov av en bra bostadsmiljö med god tillgÀnglighet till viktiga mÄlpunkter med gena och trygga vÀgar.
Recidivmönster hos glioblastom
Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhÄllen strÄldos betrÀffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strÄlbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder frÄn uppföljningen jÀmfördes med behandlingsplanen frÄnstrÄlbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat pÄ om recidivet lÄg innanför, tangerade eller lÄg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i tvÄ grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lÀstes erhÄllen strÄldos i recidivet ut frÄn strÄlbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fÄtt recidiv pÄ 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.
Mot en h?llbar framtid. Vilken roll kan metrobuss ha f?r framtidens mobilitet p? motortrafikleder i G?teborg, M?lndal och Partille?
Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.
Barn p? v?g in : En scoping review om barns rekrytering till kriminella g?ng och f?rebyggande insatser
Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.
?DET BLIR BARA ETT VAKTJOBB? En kvalitativ studie om sk?tare och behandlingsassistenters erfarenheter av r?ttspsykiatrisk slutenv?rd.
I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk
v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av
domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk
st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen
inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r
behandlad.
Lucia för trestÀmmig damkör
Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.