Sökresultat:
1759 Uppsatser om Lokala miljömćl - Sida 19 av 118
PÄ tal om genre - En studie av genreförstÄelsen i svenskundervisningen
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser.
Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.
Kompetens som lockbete : En studie i lokala och centrala biblioteksföretrÀdares syn pÄ marknadsföring av bibliotekariekompetens gentemot lokala politiker
The aim of this study is to explore if and how library managers market their competence in communication with local politicians. It is also our aim to find a definition of the competence of librarians. The report identifies and describes problems and possibilitieswith marketing of competence to politicians on the basis of one Swedish municipality's library managers. In order to fulfil this aim we have used a literature study on marketing, competence, the political process and the librarian profession. We have alsocarried out an empirical study where we interviewed ten library managers in onemunicipality, seven politicians in the same municipality and ten representatives for central professional organisations mainly in Sweden.The results are that most library managers don't market their competence because they don?t believe in marketing competence.
- Loven ?r den b?sta tiden! L?rare i fritidshems perspektiv p? lovverksamhetens kvalitet.
Forskning om lovverksamheten ?r begr?nsad trots att den ?r en viktig del av barns fritid och tid p? fritidshemmet. D?rf?r har vi valt att unders?ka hur l?rare i fritidshem talar om fritidshemmets m?jligheter eller begr?nsningar f?r kvalitet under loven, och hur kvalitet beskrivs av l?rare i fritidshem. Studien har sin utg?ngspunkt i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer f?r att besvara studiens tv? fr?gest?llningar: Hur beskriver l?rare i fritidshem verksamhetens kvalitet under loven? P? vilket s?tt anser l?rare i fritidshem att de strukturella f?ruts?ttningarna p?verkar fritidshemmets m?jligheter att erbjuda en meningsfull och kvalitativ verksamhet under loven?
Studien bygger p? forskningsteorin: fyra dimensioner f?r pedagogisk kvalitet.
H?llbarhetsrapportering i svenska industrif?retag
Sustainability and the role of companies in terms of emissions and environmental impact has become increasingly more relevant. In 2014, the EU decided to introduce the NFRD, a directive that makes it mandatory for companies that meet the requirements to report on sustainability. This thesis aims to examine how four large Swedish industrial companies report about sustainability in connection with the introduction of NFRD, looking at the years 2015 (2014), 2017 and 2022 from an environmental viewpoint. Furthermore, the study also intends to investigate how the companies write about their sustainability work, as actual achievements or what they have ambitions to do in the future. In order to carry out the study, a content analysis with elements of both qualitative and quantitative features has been used called the CONI method.
Svenska bistÄndsarbetet i ett postkolonialt perspektiv : En kvalitativ studie av tvÄ svenska bistÄndsorganisationer
SammanfattningStudien syftar till att ge fördjupad kunskap om svenskt internationellt bistÄndsarbete samt hur problem formuleras och lösningar konstrueras av bistÄndsorganisationernas arbetsÀtt.  Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhÀmtats genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre ledande personer frÄn tvÄ svenska bistÄndsorganisationer som arbetar pÄ internationell nivÄ. Vidare inryms i studien observationer frÄn dessa tvÄ bistÄndsorganisationer. Studiens teoretiska perspektiv Àr den postkoloniala teorin, teorin om konstruktion av sociala problem samt begreppen kolonialism och eurocentrisk diffusion.Resultatet i studien visar att de studerade bistÄndsorganisationerna i stora drag har ett liknande tillvÀgagÄngssÀtt i sitt arbete med internationellt bistÄnd.
Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv i lÀroböckerna? En undersökning av innehÄll i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet.
Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.
LÀrares uppfattningar av lokala pedagogiska planer som ett medel att utveckla intresset för naturorienterande Àmnen
I detta arbete görs en mindre studie av lĂ€rares uppfattning gĂ€llande planering och genomförande av NO-undervisning, i samband med arbetet med lokala pedagogiska planer. Intervjuer med lĂ€rare i grundskolan har genomförts semistrukturerade. Syftet var att undersöka hur lĂ€rare beskriver arbetet kring att upprĂ€tta lokala planer och hur de försöker hitta vĂ€gar för att stimulera ungdomar i deras intresse för naturvetenskap. De lĂ€rare som intervjuats Ă€r samtliga kopplade till ett pĂ„gĂ„ende skolutvecklingsprojekt i Ăstergötland, KNUT-projektet, vilket jag kommit i kontakt med och kunnat anvĂ€nda i mig av i min studie. De intervjuade har varit yrkesverksamma lĂ€rare mellan 12 och 25 Ă„r.
GotlÀndska totalförsvarets implementering av försvarsbeslutet 1996 : en utvÀrdering
Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret ?stöd till civila samhÀllet?. Detta innebÀr att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svÄra pÄfrestningar pÄ sam-hÀllet i fred. Denna uppsats utvÀrderar implementeringen av denna uppgift pÄ den lokala nivÄn inom totalförsvaret pÄ Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och LÀnsstyrelsen Gotland, frÄn tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras pÄ Evert Vedungs ?Ättapunktsprogram? dÀr jag i min utvÀrdering valt sex av dessa punkter.
H?LLBARA INTERMODALA TRANSPORTER I EU En studie om EU:s transportpolitiks inflytande p? samverkan mellan transportslag f?r h?llbar mobilitet
The transport sector is one of the biggest pollutants in the European Union. In relation to
transport policies and environmental policies, intermodal transportation solutions are of high
relevance to establish a sustainable transport sector for the future. Intermodality which is
defined as smooth transition between transport modes is a key figure for how modal shares
are divided between the modes of transportation. The aim of this bachelor?s thesis is to
examine the research gap whether policies intended for a specific transport mode affects each
other in relation to EU policies intended for intermodality.
Planering av transportinfrastruktur : En studie av samverkan i planering och genomförande av ett regionalt infrastrukturprojekt
I ett samhĂ€lle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverĂ€nt. StatsÂmakten Ă€r beroÂende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pĂ„verkade av dem. De olika ofÂfentliga aktörernas resurser Ă€r dels finansiella i form av anslag av meÂdel, dels legala genom myndighetsutövning. I frĂ„gor gĂ€llande utbyggnad eller uppgradering av transportinÂfrastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnĂ„ gemenÂsamma mĂ„l. Denna samverkan antar olika karaktĂ€r frĂ„n fall till fall och innebĂ€r att sĂ„vĂ€l mĂ„l som resurser förĂ€ndras under proÂcessens gĂ„ng.
(O)likabehandlingsplaner : En kvalitativ textanalys av tre skolors likabehandlingsplaner
Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.
SkiSafe : Ett sÀkerhetssystem för nödanrop och positionering via lokala radionÀt.
Det sker över tiotusen skidrelaterade olyckor i de svenska bergen varje Är. De bestÄende men som uppstÄr vid en olycka Àr oftast inte direkt kopplade till olyckan i sig utan tiden man fÄr vÀnta pÄ marken i det hÄrda klimatet innan professionell hjÀlp anlÀnder. Med produkten SkiSafe sÄ kan man minska denna vÀntetid avsevÀrt och pÄ sÄ vis ocksÄ minska risken för bestÄende men. Med SkiSafe sÄ kan man med hjÀlp av en knapptryckning förmedla vad som intrÀffat och var det har hÀnt. Projektgruppen vill i första steget utrusta all den sÀkerhetspersonalen som finns pÄ de svenska skidorterna med SkiSafe. DÄ produkten kommunicerar via lokala radionÀt sÄ uppstÄr inga datatrafiksavgifter eller abonnemangsavgifter.
Trygghet och HÀlsa : Uppfattningar om trygghet bland ungdomar och lokala aktörer pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige.
Trygghet Àr en mÀnsklig rÀttighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömÀssiga faktorer i samhÀllet som kan pÄverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgrÀnsats till att undersöka vad som upplevs pÄverka tryggheten pÄ ett bostadsomrÄde i en större stad i mellersta Sverige. BostadsomrÄdets invÄnare har sÀmre socioekonomisk status Àn generellt i staden. Boende pÄ bostadsomrÄdet har Àven visat pÄ otrygghet och oro att gÄ ut efter det blivit mörkt.
Radiella vikter i Rn och lokala dimensioner
Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat dÄ partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter Àr dock i mÄnga fall vÀldigt svÄra att berÀkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istÀllet kan göras Àr att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjÀlp av fyra olika exponentmÀngder, underline{Q}_0, underline{S}_0, overline{S}_0 och overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i nÀrheten av denna punkt och i viss mÄn ger rummets lokala dimension.För att kunna dra nytta av exponentmÀngderna Àr det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att fÄ fram nya kombinationer anvÀnder vi olika sÀtt att mÀta volym av klot med varierande radier. Dessa mÄtt Àr definierade genom olika vikter.Det har tidigare funnits ett fÄtal exempel pÄ hur olika kombinationer av exponentmÀngderna kan se ut.
Studie- och yrkesvÀgledning - ett exempel frÄn en högskola/universitet
Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ högskola/universitet och hur studie- och yrkesvÀgledarna förhÄller sig till de nya förutsÀttningarna. De nya förutsÀttningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergÄngen frÄn skola till arbete blir lÀngre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar pÄ dessa instanser. DÀrefter ville se om de nya förutsÀttningarna hade pÄverkat studie- och yrkesvÀgledarnas arbetssÀtt pÄ den lokala och den centrala vÀgledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda pÄ hur studie- och yrkesvÀgledarna uppfyller studenternas behov av vÀgledning.