I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.

Rapportens syfte är att undersöka vilka skyldigheter polisen har att informera brottsoffer utifrån aktuell lagstiftning. Polisens lagstadgade informationsskyldighet gentemot brottsoffer regleras främst i regeringsformen, polislagen (1984:347), polisförordningen (1984:730) samt förundersökningskungörelsen (1947:948). Även undersöka hur polisen dokumenterar sin informationsskyldighet i Rationell Anmälans Rutin (RAR) samt beskriva det brottsofferstöd som polisen i Malmö har att erbjuda. Av rapporten framgår bl a att det är viktigt att polisen noggrant dokumenterar i RAR sin information till brottsoffer och har kunskap om vilka lokala hjälpinstanser som finns tillgängliga för brottsoffer. Detta för att de utsatta brottsoffren ska få den hjälp och det stöd som de är i behov av samt att underlätta för de handläggare vid polismyndigheterna som arbetar med brottsofferfrågor..

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trä som bärande system tillåtits i upp till två våningar, vilket var en följd av att bränder orsakat stora problem i flera svenska städer. Dagens byggande strävar mer och mer mot att bygga så effektivt som möjligt med så kort byggtid som möjligt. Ett sätt att bygga effektivt och få kort tid på byggarbetsplatsen är att använda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervåningshus på byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrågan på flervåningshus i trä högre än fyra våningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemål.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet på Möllevången, ett område i Malmös innerstad, och syftet är att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förändring i ett samhälle där modernitetens sammanhang ifrågasätts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur världen uppfattas. Frågeställningen lyder: Hur kan vi förstå förhållandet mellan plats och politisk identitet på Möllevången?Uppsatsen utgår från en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. Här diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men även hur identitetsskapandet påverkas av sociala relationer och maktförhållanden.Analysen grundar sig på kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda på Möllevången, och bygger på fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Titel: Flerkanalspubliceringens medielogik - Vision eller verklighet?Författare: Katarina Gregner och Johanna WedinUppdragsgivare: Retriever SverigeKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2010Handledare: Oscar WestlundSidantal: 35, exklusive bilagorSyfte: Syftet är att undersöka i vilken mån dagstidningar parallellpublicerar innehållet via pappers ? och webbtidningenMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar ur Göteborgs-Posten under april månad 2003 och 2010Huvudresultat: De huvudsakliga resultat som framkommit av undersökningen är attfrån år 2003 till år 2010 har parallellpubliceringen av lokala nyheterökat. Vidare visar resultaten på att det år 2010 är betydligt fler artiklar som parallellpubliceras med olika rubrik och innehåll..

Under mer än 800 år har en bitter konflikt utkämpats mellan främst Irland och Storbritannien. De senaste 50 åren har denna konflikt primärt handlat om Nordirlands varande eller icke varande i unionen med Storbritannien. Den komplexa historien till trots kunde ett avtal tecknas mellan de inblandade parterna 1998. Denna uppsats fokuserar främst på USA som inbegrips i konflikten i början på 90-talet, först som 3: e part och senare som medlare. Frågan författarna ställer sig lyder: Hur såg USA: s agerande som tredje part i förhandlingarna ut, hur påverkade detta agerande desamma, och hur kan detta förklaras med hjälp av teorier kring medling och konfliktlösning? Uppsatsens slutsatser dras utifrån den fallstudie som genomförs med hjälp av medlings- och konfliktlösningsteoretiska ramverk.

Uppsatsen handlar om historiebruket vid Halmstads 700-årsjubileum 2007. Syftet med uppsatsen äratt öka medvetenheten kring hur man använder historia och att ta reda på vilken historia som förmedlades till Halmstadsborna under 700-årsjubileet och vilket historiebruk det speglar. Materialet som ligger till grund för undersökningen är den officiella jubileumsboken Epoker och händelser i Halmstad (2006) och maj- och junimånad ur två lokala tidningar, Hallandsposten och Hallands Nyheter. En kvalitativ textanalys tillsammans med Klas-Göran Karlsson typologi om historiebruk med Ulf Zanders tillägg har använts för att analysera källmaterialet. Undersökningen visar att det var främst Halmstads tidiga historia fram till 1600-talet som förmedlades och att det existentiella historiebruket var det dominerande historiebruket..

In a time where many Asian metropolises experience an expansive development new urbanconditions are created and the already existing disappears or being replaced. Asian cities develop ata pace that is unprecedented in our history and which, through a western perspective can seemharsh. By focusing on an urban complex in Chengdu, capital of the southwestern province ofSichuan China, the study asks; is it possible to see this rapid urbanization from another perspective?The study examines the local and global dimensions of Raffels City, and how concepts such asnostalgia and authenticity, related to the city, can be understood in an urbanization that is so markedby massive demolitions. The study shows that these concepts can be expressed in several ways, andthat an awareness of them does not necessarily control the view of the city..

Fram till mitten av 1990-talet har leasingavtal bokförts utan hänsyn till uppdelning i finansiella och operationella avtal. Avtalen har i parternas bokföring redovisats enligt samma principer som hyresavtal. Numera skall ett leasingavtal klassificeras antingen som ett finansiellt eller som ett operationellt leasingavtal enligt Redovisningsrådets rekommendation RR 6 (juni, 1995). Rekommendationen (RR 6) skall tillämpas för bokslut med räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. den 1 januari 1997, men kan vara svår att tolka i olika avseenden.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.

Det finns mycket som pekar på att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. Gästnätterna har de senaste åren ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 är målet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i världen finns det många exempel på exploaterade områden som i brist på hållbar turismutveckling tagit skada, både naturområden och lokala samhällen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krävs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgår från begreppet hållbar turism med huvudfokus på de sociala aspekterna. Undersökningen bygger på turismens påverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhället i Stockholms skärgård.

Avsikten med denna uppsats är att ta reda på vilken information som används i ett företag. Frågan är om hur den informationen fungerar som hjälpmedel till att styra detta företag. Medarbetarna på Nordeas lokala kontorsblock Säffle-Åmål intervjuades. Frågorna rörde deras tankar och åsikter angående informationen, som används i det aktuella företaget.Nordeas verksamhet är baserad på mycket siffror. Därför är det logiskt att uppföljning av den finansiella informationen blir en stor del i det dagliga arbetet för medarbetarna.

Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket åt revideras samtliga företag, allt från det lokala måleriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för små och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka skillnader, hänförliga till företagets storlek, som påverkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna är att det föreligger vissa skillnader mellan revisionen av stora och små företag.

Antag att två parter i två olika EU-stater gör affärer med varandra. En bank med säte i Frankrike ingår ett avtal rörande förvaltning av kapital åt en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten väcker talan. Därutöver anges i avtalet att banken ska behålla sin rätt att väcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har därmed ingått ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.