Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Applikationer och system flyttar i allt större utsträckning från lokala installationer på den enskilda datorn, ut i ?molnet? där data skickas och hanteras via Internet. Traditionella ?Desktop applikationer? blir webbapplikationer för att centralisera drift och öka tillgänglighet. Detta skifte medför ett ökande antal träffytor för personer som av en eller annan orsak vill åsamka skada eller tillskansa sig, alternativt manipulera eller förstöra, känslig eller hemlig information.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Den 5 februari 2009 kablade media ut den video som i en handvändning kom att påverka hela den svenska poliskåren. Under det rättsliga efterspelet efter höstens kravaller i Rosengård framkom en videosekvens i vilken två polismän uttrycker såväl kränkande som rasistiska kommentarer om aktivisterna. Detta avslöjande ledde till att media började ifrågasätta hur allmänhetens tilltro till polisen ser ut, och hur det har påverkats av händelserna i Rosengård.I denna rapport presenteras hur man inom polismyndigheterna i Stockholms län och Västra Götalands län valt att angripa problematiken kring allmänhetens förtroende för polisen.Den mest uppenbara skillnaden som vi kunnat konstatera är att man i Stockholms län satsar på en utbyggnad av så kallade lokala postkontor, medan man i Västra Götalands län valt att fokusera på den enskilde polismannens synbarhet och närvaro. Båda arbetssätten har dock samma målsättning, att synas och integreras i övriga samhället för att därigenom öka förtroendet bland medborgarna..

Nya banker etablerar sig kontinuerligt i Sverige. Det är därför av stort intresse för etablerade banker att ha nöjda och lojala kunder för att klara av marknadens hårda konkurrens. Uppsatsen riktar sig mot banksektorn och undersöker bankkundernas åsikter kring vad kundnöjdhet är och vad de efterfrågar från bankerna för att vara nöjda och lojala.Genom en fokusgrupp har denna studie undersökt hur lokala bankkunder upplever bankerna utifrån ett kundnöjdhets- och lojalitetsperspektiv. Fokusgruppen bestod av sju deltagare som fick svara på frågor i en diskussionsform. Data från fokusgruppen ställs mot vald teori och sammanställs i en analys.Resultatet av uppsatsarbetet visar att kundnöjdhet hos bankkunder inte är resultatet av hur väl företag lyckas överträffa kundens förväntningar.

Enligt ett regeringsbeslut från 2001 har Ltu en skyldighet att införa ett miljöledningssystem och enligt ett tillägg i högskolelagen skall samtliga universitet och högskolor främja ekologisk hållbar utveckling inom ramen för deras verksamheter. I början av 2005 antog Ltu en miljöpolicy vars mål var att fastställa en ambitionsnivå för miljöarbetet på Ltu. Regeringens ambition är att föregå med gott exempel och visa för övrigt samhälle och näringsliv att det är möjligt att bedriva verksamhet inom ramen för hållbar utveckling. När övergripande statliga visioner förvandlas till konkreta arbetssätt för en myndighet är legitimitet ett intressant begrepp att undersöka och diskutera. Syftet med denna uppsats är att redogöra för i vilken utsträckning Ltu:s miljöpolicy kan sägas vara legitim.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syftet med undersökningen är att undersöka de nyanländas situation i de internationellaklasserna. Jag har använt intervjuer för att få fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgått från de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat är; elever som går i internationell klass, elever som har gått i sådan klass,lärare i sådana klasser, lärare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jämförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna ställer sig positiva till den undervisning de fått. Lärarna ochrektor känner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbättras.

Förslaget syftar till att utveckla och förbättra området omkring Bergåsa centrum, ett lokalt stadsdelscentrum i Karlskrona, samt parkområdet Monsunen . Detta ligger i linje med de intentioner som kommunen redovisar i sin översiktsplan (2002) där man redovisar avsikter att rusta upp lokala centrumområden i kommunen. Bergåsa centrums funktion som lokalt stadsdelscentrum ska stärkas och göras mer tydlig, parken skall förnyas i syfte att förbättra dess funktion och användning. Förslaget avser samtidigt att hitta en bättre lösning för trafiksituationen i området vilket omfattar korsningen Sunnavägen/ Valhallavägen, järnvägsövergången samt trafikmiljön i övrigt. Tillsammans ska dessa åtgärder ge Bergåsa centrum en viktigare roll som stadsdelscentrum med större attraktivitet och med förbättrade kvalitéer i många avseenden..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Syftet med studien var att ta reda på hur elever i årskurs 5 beskriver tal i bråkform, vilka eventuella missuppfattningar de har samt hur de beskriver användningen och nyttan av att kunna bråk. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med totalt åtta elever. Intervjuerna transkriberades och tolkades genom meningskoncentrering. För att bråk inte ska ses som en lista av ämneskunskaper som kan bockas av kategoriserades resultat utefter NCM och UFM:s kompetenser. Den empiriska studien visade att eleverna hade svårigheter i att beskriva användningen och nyttan av att kunna bråk.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Twitter används av ett brett spektrum av företag, alltifrån stora bolag såsom Google, till mindre företag såsom lokala caféer. I den här undersökningen ser vi på användningen av Twitter i tre små? och medelstora företag. Promotionmixen användes som plattform, vilken består av reklam, sales promotion, personlig försäljning, public relations och direkt marknadsföring, för att kunna fastställa till vad Twitter används. Syftet är att beskriva och skapa en förståelse för hur Twitter används, med hjälp av promotionmixen.