Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen..

De flesta svenska gåsbestånden har ökat kraftigt de senaste decennierna, och de stannar ofta längre i Skåne innan och under flytt än vad de tidigare gjort. Detta har lett till ett ökat tryck på landskapet, särskilt i områden där stora flockar samlas som till exempel vid vattendrag. Syftet med studien är att illustrera vikten av gässens avföring med hänsyn till näringstillförsel i jämförelse med andra lokala näringskällor. Fyra dammar inventerades mellan maj 2004 och mars 2005..

Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram lokalhistoria som ett viktigt moment i historieundervisningen på gymnasiet. När ämnet historia motiveras i historiedidaktiken är identitet och historiemedvetande nyckelord. Då individers lokala identitet är mycket viktiga bör också det lokala perspektivet i historieundervisningen vara det. Jag har valt att utgå från en specifik kommun, Olofström, för att undersöka hur man arbetar med lokalhistoria på kommunens gymnasieskola, samt vilka möjligheter kommunen erbjuder för lokalhistoriskt arbete i skolan. Dels blir examensarbetet en historiedidaktisk diskussion på teoretisk nivå om varför man bör undervisa i lokalhistoria, men också en praktisk kartläggning över lokalhistoriskt intressanta ingångar i en kommun som Olofström..

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och därmed skapar förutsättningar för motivation till lärande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgångspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lärandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. Tillvägagångssättet, vilket omarbetades under projektets gång för att passa in i planeringen, innebar genomgångar av en tidsepok med fokus på den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lärande efterföljdes av en enkätundersökning.

Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation. Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden.

Denna kandidatuppsats behandlar ämnet reklam i termer av standardisering och lokalanpassning. Avsikten har varit att ta reda på hur Oriflame Cosmetics har valt att standardisera eller lokalanpassa sin reklam inom regionen EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika), samt i vilken utsträckning Oriflames lokala representanter kan medverka i denna process. Fokus har legat på katalogutformningen då detta är Oriflame Cosmetics huvudsakliga tryckta material.Den forskning som presenteras rör särskilt prototypstandardisering (Prototype Standardisation) och schablonstandardisering (Pattern Standardisation) av reklam. Forskare visar också på hur fokus har skiftat från att skilja på fullständig lokalanpassning och fullständig standardisering, till att istället behandla regional standardisering samt vilken roll lokala representanter har i denna process och relationen mellan huvudkontor och dotterbolag.Undersökningen baseras på intervjuer med anställda inom Oriflame som har god insyn i företaget och katalogutvecklingen, samt på sekundärdata inhämtat från finansiella rapporter och dagspress. De huvudsakliga frågorna berörde hur processen för katalogutformandet ser ut samt hur lokala representanter medverkar i denna.De resultat och slutsatser som undersökningen visar på är att Oriflame Cosmetics har en tydlig regional ansvarsfördelning vid katalogutformandet.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Sverige har under senare år haft en negativ befolkningstillväxt vilket är något som även drabbat landsorten hårt. Detta ses som ett stort problem och orsakerna till detta hänförs bland annat till den låga nativiteten och migrationen. Många unga flyttar till storstäderna på grund av utbildning och arbetstillfällen, men även på grund av att utbudet av aktiviteter är större där. Kommuner som har låg attraktionskraft och som ligger utanför storstadsregionerna har även svårt att locka till sig företagsetableringar och få befintliga företag att växa, vilket även det är en bidragande orsak till den negativa befolkningsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka faktorer som ligger bakom den lokala tillväxten.

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Forskning visar att flertalet lokala kursplaner är formulerade på så vis att elever blir bedömda efter beteende. Det har visat sig att en viss beteendenorm ska främjas inom ämnet Idrott och hälsa (Larsson, 2004:212). I denna studie undersöks i vilken grad betyget i ämnet påverkas av elevernas beteende under lektionerna i Idrott och hälsa ur ett genusperspektiv. Studien utgår från tre frågeställningar: Skiljer det sig mellan könen på eleverna när det kommer till lärares toleransnivå för oönskat beteende? Vad säger det lokala betygskriterierna i fråga om kunskap kontra beteende inom ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever lärarna i Idrott och hälsa sitt hanterande av att skilja på beteende och kunskap? Studien har en kvalitativ forskningsansats där fem lärare i ämnet Idrott och hälsa har intervjuats.

Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoäng, har titelnEn storm i ett snapsglas ? Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjälp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 års stora alkoholförsäljningsdebatt i andra kammaren, vilken ägde rum den 2 och 9 maj detta år. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sällskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Även om den samlade nykterhetsrörelsen redan från början kunde dra nytta av 1855 års försäljningsförordning, vilken gav kommunerna rätt att bilda systembolag med monopol på brännvinsförsäljningen, ville de radikala nykteristerna gå ett steg längre och lagstiftningsvägen genomdriva ett allmänt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle få genomföra egna allmänna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsäljningsförbud.Efterrösträttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministären under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommitté.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.