Kils slakteri är ett slakteri med stora anor i Värmland. De har sedan nystarten 2010 sakta men säkert vuxit sig större och levererar köttprodukter till olika butiker och inrättningar, men även till gemene man via deras egna charkuteri. Företaget har starka värderingar och arbetar för att skapa en lokal profil där de strävar efter en spårbarhet genom hela kedjan, från uppfödning till konsument vilket skiljer dem från de stora konkurrenterna. Vi har fått i uppdrag av Kils slakteri att skapa en informationsfilm som ska uppfylla deras önskemål som innebär att öka medvetenheten hos konsumenterna, och att marknadsföra företagets värderingar och budskap till målgruppen på ett så tilltalande sätt som möjligt. Slutprodukten skall ligga uppe på Kils slakteris hemsida och kommer att vara ca 6 minuter lång. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning med 100 respondenter ur vår kunds egendefinerade målgrupp. Syftet med enkäten var inte att ta reda på målgrupp, utan snarare att ta reda på vad den existerande målgruppen trodde sig kunna om köttproduktion och konsumtion, samt vad de hade för åsikter och attityder gentemot köttindustrin.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

Det här är en undersökning om hur proposition ?Prop. 2008/09:119. Strandskyddet och utveckling av landsbygden ? har gett upphov till en förskjutning av makt i strandskyddets dispensgivning.

Man brukar säga att allt ligger i betraktarens öga och det gäller även när man pratar om organisationer. Hur en organisation uppfattas har att göra med hur andra ser på den. Genom att studera organisationer och granska miljön och medlemmarnas beteenden kan man skapa sig en bredare uppfattning om en organisations kultur. Forskare har kommit fram till att en organisations kultur är de normer, värderingar och beteenden som finns inom organisationen och uttrycks via artefakter. Artefakterna kan tolkas för att beskriva organisationens kultur och identitet.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.

Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar tillverkar demolerande spett som drivs pneumatiskt, hydrauliskt och med förbränningsmotorer. De tre grupperna slutmonteras i enskilda avdelningar med olika förfaranden men i samma lokal, V2. I dagsläget läggs mycket tid och energi på förflyttning av produkter och operatörer då verkstadens layout inte är optimalt planerad. Dessutom tillverkas produkterna i batcher vilket försvårar möjlighet att följa varianter i orderingång och skapar mycket slöserier i form av väntan. Det finns även stora problem med saknade komponenter på grund av förseningar från underleverantörer.Uppdraget var att undersöka vilka konsekvenser ett enstycksflöde med beräknad produktmix skulle få för monteringen och vilka balanseringsförluster som skulle uppkomma av en sådan layoutförändring.

We live in a world where the resources are not equally divided and that is why charity work is needed. The United Nations Children?s Fund, UNICEF, is a global organization that works for children?s human rights around the world. But perhaps even charity work, which´s often glorified in the society, need to be looked at from different directions. Research about intercultural education, globalization and charity shows that even good deeds can end up reproducing the problem that was supposed to be solved in the first place.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi. En utbredd uppfattning är att blandat boende leder till bättre integration.

År 2007 projekterade Uddeholm Machining AB inför stora investeringar som en del i ett led att öka produktionen. En grupp bestående av personal från företaget tillsattes för att ta fram förslag på en omplacering av maskiner i befintliga lokaler samt förslag på utbyggnader, då begränsningen i lokalyta krävde en förändring för att möjliggöra att få in fler och större maskiner i verkstaden. Dock glömdes plats för kontroll och packning/avsändning att tas med i ritningarna samt i ansökan om investeringskapital från ägarna. Syftet med detta examensarbete var att skapa en detaljutformad huvudlayout över verkstaden samt en detaljutformning av arbetsplatserna i samråd med personalen. Målet var att utforma en huvudlayout och arbetsplatser som är produktionseffektiva samt skapar en bra och säker arbetsmiljö för personalen.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att undersöka lärares förutsättningar för att implementera den nya läroplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa. Detta har undersökts med utgångspunkt i följande frågeställningar:-­? Hur är lärarnas syn på ämnet idrott och hälsa?-­? Hur ser lärarna på sina praktiska förutsättningar att bedriva sin undervisning i ämnet idrott och hälsa?-­? Hur upplever lärarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten är baserade på semistrukturerade intervjuer med sex lärare i idrott och hälsa. Respondenterna är verksamma på grundskolor i Stockholms län.

Hållbarhet är idag en term som figurerar i en mängd olika sammanhang och social hållbarhet framhävs som en viktig del i hållbarhetsarbetet både på nationell- och lokal nivå. På den lokala nivån finns aktörer som städer och kommuner vars arbete och visioner för att uppnå social hållbarhet formuleras i det planmaterial som tas fram både för stadens utveckling, men också för mindre enheter som stadsdelar och områden inom stadsdelarna. Idag finns det också en möjlighet att använda sig av miljöcertifieringssystemet Breeam Communities för att certifiera hela stadsdelar efter hur hållbara de är både avseende ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet efter de krav som certifieringssystemet har. Jag avser i detta arbete undersöka om man kan spåra social hållbarhet genom att studera planmaterial som omfattar Malmö Stad och delar av området Masthusen i Västra Hamnen, då detta är det första område i Sverige som idag är delvis Breeamcertifierat. Arbetet har gjorts utifrån frågeställningen: Hur reflekteras aspekter av social hållbarhet genom planprocessen, från översiktsplan och aktualisering, värdeprogram, detaljplans-beskrivning till hållbarhetsprogram för certifiering? Huruvida man kan spåra social hållbarhet genom planprocessen har undersökts med metoden att använda indikatorer för social hållbarhet och spåra deras förekomst i planmaterialet. Då en vedertagen definition för begreppet social hållbarhet saknas har dessa indikatorer valts ut ur grupper av indikatorer för hållbarhet som Statistiska Centralbyrån tagit fram.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa.I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa?Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor. Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att väsentligen förändra innehållet i dagens revisionsberättelse, detta genom att utarbeta en mängd förslag på vad revisionsberättelsen bör innehålla. Förslagen har väckt stora debatter där dessa framförallt kritiseras för att vara väldigt omfattande och krångliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberättelsen bör innehålla och söker därför, i denna studie svaret på den frågan ur privata investerares perspektiv. Får att nå dit utreder vi privata investerares förståelse och tillämpning av dagens revisionsberättelse, vilka förväntningar privata investerare har på revisorns roll och ansvarsområden samt utreder hur privata investerare värderar olika förslag på ny information i revisionsberättelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har på uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar från aktiespararna, men även genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom två enkätundersökningar.

Konsumtionen i dagens samhälle ökar och konkurrensen mellan butikerna är idag hårdare än någonsin. För en mindre butik kan det bli en avgörande faktor att särskilja sig i den befintliga marknaden genom att förstå kunders behov samt erbjuda positivt utmärkande kundservice för att få en god möjlighet till en långsiktig och lönsam framtid. Denna rapport behandlar kundservice med fokus på det personliga kundmötet i mindre butiker som är fristående och inte ingår i en butikskedja och verkar på en lättöverskådlig yta, då vår utgångspunkt är att dessa möjligtvis hanterar kundservice på ett annat sätt än exempelvis större ledande butikskedjor i Sverige. Syftet med rapporten är att utröna vilka förväntningar kunder har gällande kundservice i mindre butiker för att sedan jämföra med butikschefer samt butiksmedarbetare vad som enligt dem karaktäriserar bra kundservice. Rapporten har även för avsikt att jämföra genomförda intervjuerna med utvalda och relevanta teorier inom området för kundservice och bemötande.