Sök:

Sökresultat:

1323 Uppsatser om Lokal turistnäring - Sida 30 av 89

Relationen kommun ? lÀnsstyrelse vid riksintresse för kulturmiljövÄrd - En strÀvan efter kommunikativa ideal

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

OMV?RDNADS?TG?RDER SOM SJUKSK?TERSKAN KAN ANV?NDA F?R ATT LINDRA ?NGEST INF?R MRUNDERS?KNING. En litteratur?versikt

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Framtidens konsumtion- en studie av attityder till ekologiska varor hos framtidens konsument

Vi Àmnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lÄgt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har stÀllt oss följande frÄgestÀllningar: Har framtidens konsument högt eller lÄgt intresse för ekologiska livsmedel? Vad Àr orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel Àr konsumenter mottagliga? VÄra resultat visar att framtidens konsument har lÄgt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror pÄ bristande kommunikation frÄn butiker och samhÀllet ut till konsumenterna. Andra orsaker Àr att livsmedel ofta konsumeras vanemÀssigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument Àr mottagliga argument bland annat, mer information, pÄverkan pÄ lokal nivÄ genom ekologisk konsumtion och ekologipoÀng nÀr man handlar ekologiskt..

Kulturens inverkan pÄ lokal marknadsföring i ett globalt företag McDonald's i Frankrike

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa att teoretikernas anvÀndning av McDonald's som paradexemplet för globak standardisering av marknadsmixen inte Àr helt rÀttfÀrdigat. För att illustrera detta har jag anvÀnt mig av McDnald's i Frankrike. Jag har stÀllt mig tvÄ huvudsakliga frÄgor; Vilka kulturella barriÀrer har McDonald's mött i Frankrike och hur har de anvÀnt sig av standardisering respektive anpassning av marknadsmixen? I en diskussion om kultur, kulturella skillnader och internationell marknadsföring skapar jag en grund för ett resonemang runt standardisering och anpassningsstrategier av marknadsmixen. Jag förklarar i min analys med hjÀlp av mitt empiriska material hur McDonald's har anpassat sig efter den franska kulturen samtidigt som de behÄllet ett standardiserat koncept vÀrlden över.Jag avslutar uppsatsen med fria reflektioner om frÄgestÀllningar som dykt upp under arbetets gÄng samt en kort slutsats som sammanfattar min analys om McDonald's anpassningsstrategier som jag alltsÄ hÀvdar motsÀger teoretikernas pÄstÄende..

Regional transportutveckling och lokal pÄverkan : En studie av ideal kopplade till jÀrnvÀgen, stationsplacering samt regional tillhörighet i Hamar, Norge.

Studien syftar till att undersöka regionaliseringsprocesser som innehÄller infrastrukturutbyggnader, och se hur dessa pÄverkar mindre stÀder. Studien utgÄr frÄn teorier om stadsbyggnadsideal, utarbetade av Krister Olsson och Tigran Haas (2013), teorier om regional utveckling (dromoregioner), platsidentitet, post-politik samt David Harveys indelning i absoluta, relativa och relationella rum. Genom att frÀmst studera kommunala planer och arkitekters visioner, söker jag svar pÄ frÄgor om hur det sÄ kallade InterCity-projektet i Osloregionen hanterat frÄgan om stationslokalisering i Hamar, vilka ideal man kopplar till jÀrnvÀgen, hur Hamars roll i olika regioner pÄverkas, samt om man kan dra nÄgra generella slutsatser om regionaliseringsprocessers pÄverkan pÄ mindre stÀder. Resultatet visar att det saknas entydiga stadsplaneringsideal i visionerna, och att Hamar behöver definiera sin roll i de olika regioner dÀr staden ingÄr..

Att bedöma musikaliska prestationer

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur instrumentallÀrare bedömer eleversmusikaliska prestationer utifrÄn styrdokumenten för kursen Instrument eller sÄng 2 pÄ estetiskaprogrammet, inriktning musik inom gymnasieskolan och att ta reda pÄ hur instrumentlÀraremotiverar sin bedömning och vad de anser om betygskriterierna för kursen.Sex informanter som arbetar som instrumentallÀrare och undervisar i instrumentet elgitarr harbedömt lyssningsexempel och har deltagit i en intervju om betygskriterier. Ljudet frÄn intervjuoch bedömningsmoment spelades in och materialet har transkriberats, beskrivits, analyseratsoch tolkats ur ett innehÄllsanalytiskt perspektiv. UtifrÄn materialet i denna undersökningframtrÀder tre centrala teman: Äterkommande kvalitetsbegrepp, förhÄllningssÀtt tillstyrdokumenten och kommunikation.Slutsatsen Àr att lÀrarens autonomi och svÄrigheterna i att tolka styrdokumenten skapar ensituation dÀr godtycke kan uppstÄ och en ojÀmlikhet kan formas i hur en elevprestation bedöms.Det finns ett behov av fler undersökningar och diskussioner pÄ lokal och nationell nivÄ för attöka transparensen i bedömningarna. Undersökningen vÀcker nya frÄgor om betygens funktion ide estetiska Àmnena inom gymnasieskolan..

FrÄn det imaginÀra till normala familjer : Analytiska konvergenser

I komplex analys finns det ett antal olika konvergenser varav vi tittar nÀrmare pÄ nÄgra hÀr. Bland annat hur likformig konvergens medför punktvis konvergens men att det omvÀnda ej gÀller. Vi tittar ocksÄ pÄ vad de har för samband med lokal likformig konvergens och normal konvergens dvs. likformig konvergens pÄ kompakta delmÀngder. Slutligen kommer vi att se pÄ vad som gÀller för familjer och kommer dÄ in pÄ lokalt begrÀnsad, ekvikontinuitet, Arzela/Ascoli, Montels och Runges satser.

Kampen om PiteÄ handelshamn 1950 - 1973 : frÄn lokal stadshamn till nationell handelshamn

Survey's purpose is to illustrate why and how the process happened when PiteÄ relocated its commercial port away from Skuthamn to the new construction on Haraholmen 1950-1973. How decision-makers worked to achieve their goals, how the work changed and what incentives motivated them to act. The results showed that the decision was taken not to retain the existing commercial port in large part due to Skuthamns physics attributes, which made it impossible to ship large deep vessels from there. The reason that the decision about the port took such a long time was due to a local political conflict which was based on interest in the ownership of Haraholmen. The reason for the location of the trading port became Haraholmen had political backgrounds.

SkuggnÀtverk - Hur konflikter kompliceras och freden pÄverkas

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

Undersökning av följsamhet till lokal riktlinje om enteral och parenteral nutrition hos intensivvÄrdspatienter - en journalgranskning

En svÄrt sjuk patient som vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och lÀngre vÄrdtider. NÀr en vÀl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nÄ upp till sitt kalorimÄl med minskad malnutrition och förkortade vÄrdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition pÄ en intensivvÄrdsavdelning i vÀstra Sverige med hjÀlp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys.

RisksamhÀllet, konsumenten och producentansvaret pÄ elektroniska och elektriska produkter.

Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhÀllet (Ulrich Beck). Syftet Àr att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjÀnsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med ÄterförsÀljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgÄngspunkt i Becks verk RisksamhÀllet. El-produkter inebÀr tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat pÄ fel plats.

QR-koden : ett nytt marknadsföringsverktyg med potential

Titel: QR-koden ? ett nytt marknadsföringsverktyg med potential Författare: Eric Karlsson och Oskar Kristiansson Handledare: Klaus Solberg SÞilen NivÄ: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15 hp), VT 2012 Nyckelord: QR-koder, marknadsföringsverktyg, interaktion, incitament, strategi, Quick Response Codes, marknadsföring, print media, smartphones, annonsering, ROIProblemformulering: Hur bör företag anvÀnda sig av QR-koder i sina marknadsföringsaktiviteter?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, med utgÄngspunkt i den teoretiska referensramen och en kvalitativ studie av fem svenska företag, kartlÀgga hur QR-koder bör anvÀndas i marknadsföringsaktiviteter. Vidare vill vi identifiera fördelar och nackdelar med QR-koder för att se vilka implikationer ett lyckat respektive misslyckat anvÀndande har för företagen.Teoretisk referensram: HÀr presenterar vi olika teorier för att förstÄ begreppen som ligger bakom samt hjÀlper till att definiera fenomenet QR-koder och anvÀndningen av dem i marknadsföring. Teorierna Àr Àven behjÀlpliga vid vÄr analys av den empiriska datan.Metodik: Vi har valt en deduktiv ansats till vÄr uppsats som innebÀr att vi tittat pÄ tidigare nedskrivna teorier och information för att kunna ta stÀllning till hur vi ska stÀlla frÄgorna till de företag som vi vill intervjua i vÄr kvalitativa undersökning.Empirisk studie: I empirin presenteras svaren pÄ de djupintervjuer som utförts med vÄra fem fallföretag.Slutsats: VÄr slutsats Àr att QR-koder bör anvÀndas pÄ tydligt, informativt och lockande sÀtt utefter en tydlig strategi, och att de gÄ kan gynna ett företag ur ett marknadsföringssyfte genom att de vid ett kvalitativt anvÀndande kan nÄ och engagera fler konsumenter och dÀrigenom öka sin omsÀttning och varumÀrkeskÀnnedom. AnvÀnds QR-koder dÀremot pÄ fel sÀtt kan varumÀrket ta skada istÀllet för att gynnas..

Interaktioner och medlemskap inom KRIS : (Kriminellas revanxdh i samhÀllet)

Den hÀr uppsatsen undersöker utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv en lokal KRIS organisation, Syftet Àr att försöka förstÄ hur denna kan hjÀlpa individer att komma bort frÄn kriminaliteten och drogmissbruk samt hur interaktionerna fungerar mellan medlemmarna och ledarna. I uppsatsen kommer ni fÄ ta del av intervjuer samt observationer av medlemmar och ledare inom KRIS. Det insamlade materialet vi fÄtt fram visade att KRIS fungerar pÄ sÄ sÀtt att individer som har samma bakgrund ger varandra det stöd de behöver för att vÄga lÀmna kriminaliteten bakom sig. Identiteten som ?stolt ledare? inom KRIS tycks dock ibland hindra individen frÄn att ta steget mot en ny osÀker identitet ute i samhÀllet.

BistÄnd för förÀndring : en studie av svenskt bistÄnds pÄverkan pÄ lokal nivÄ i Rwanda

Den hĂ€r uppsatsen undersöker hur svenskt bistĂ„nd pĂ„verkar lokala förhĂ„llanden i Rwanda. Genom att analysera hur en NGO verksam i Rwanda, Vi-skogen, pĂ„verkas av de riktlinjer som satts upp av Sida, Sveriges bistĂ„ndsorgan, sĂ„ visar den hur en instrumentell instĂ€llning i bistĂ„nd kan vara etiskt problematiskt, samt ett hot mot sjĂ€lva genomförandet. Först fokuserar analysen pĂ„ Vi-skogen Rwandas inbördes relationer och hur dessa pĂ„verkas av den instrumentella mĂ„lsĂ€ttningen, för att sedan vidgas till att diskutera hur deras arbete i Rwanda pĂ„verkas, och hur detta pĂ„verkar de bönder de arbetar med. Studien bygger pĂ„ empiriskt material insamlat under ett tre mĂ„naders besök till Rwanda och Vi-skogen. Analysen anvĂ€nder sig frĂ€mst av JĂŒrgen Habermas teorier kring systemets kolonialisering av livsvĂ€rlden, samt Erving Goffmans teorier om individers sjĂ€lvpresentation i samhĂ€llet.

FrÄn offentligt skivarkiv till kontrollerat privatliv : En anvÀndarstudie i hur mellanstadie- och gymnasieelever i Uppsala och Stockholm anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook

Syftet med denna undersökning har legat i att undersöka hur ungdomar anvÀnder sig av musikrelaterade funktioner pÄ Facebook, och vilka motiv som ligger bakom detta anvÀndande. Vi har vidare specifikt valt att avgrÀnsa oss till elever i sena mellanstadiet och sena gymnasiet. Detta lÀgger grunden för vÄr frÄgestÀllning, som lyder; ?Hur och varför anvÀnder sig elever i mellanstadiet respektive gymnasiet sig av Facebook samt musikrelaterade funktioner pÄ Facebook?? och ?Vad har anvÀndningssÀttet för relation till det konstanta flödet av information pÄ Facebook??Undersökningen cirkulerar frÀmst kring tre utvalda teorier som alla behandlar aspekter av de frÄgor vi valt att besvara. Dessa kan kort sammanfattas i en teori som behandlar motiv till anvÀndandet av sociala medier, en teori kring motiven till musiklyssnande samt en teori som rör det eventuella brus som kan uppstÄ i Facebookflödet.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->