För att uppnå ett hållbart transportsystem på väg krävs åtgärder att bryta dagens beroende av fossila, ändliga bränslen. En övergång till alternativa, förnybara drivmedel är angeläget och en uppgift som involverar hela samhället, tar mycket lång tid och kräver hårt arbete.Denna studie har som målsättning att med hjälp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret från bränsleframställning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn på möjligheterna till och strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn på väg.Markant i politiska dokument och strategier är att de ansatser som gjorts främst behandlat personbilssidan snarare än vägtransportsektorn som helhet. Oroande är också avsaknaden av strategier för en övergång till förnybara drivmedel inom de tunga vägtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad målsättning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrågas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osäkerhet och ogynnsamma konkurrensförhållanden på marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsställande av flera aktörer som istället vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt är att ett livscykelperspektiv tillämpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gällande drivmedel inom Europa.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en applikation som tar emot en ström av positionsdata som sedan behandlas och renderas ut på skärmen i realtid. Det sätt som applikationen får strömmen av data kan vara från olika källor, exempelvis från en annan dator, en lokal fil eller tangentbordsinmatning från samma dator. Rapporten börjar med bakgrund till arbetet, sedan presenteras designen med förklaringar av de mest relevanta delarna. Slutligen diskuteras resultatet och en implementation för uppspelning av fotbollsmatcher presenteras..

Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida MERCOSUR är en aktör på den internationella arenan och om dess tilltagande utveckling kommer kunna bidra till ett ökat interregionalt samarbete. Uppsatsen ska uppnå syftet genom att svara på två frågeställningar: 1) Kan MERCOSUR definieras som en aktör på den internationella arenan? 2) Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala samarbeten?Uppsatsen går igenom nya regionala blockens uppkomst och vad som skiljer dem åt från andra frihandels avtal. Uppsatsen är en komparativ analys som använder sig av två modeller för att svara på frågeställningarna. Den ena är Björn Hettnes dynamiska modell som beskriver en förändringsprocess.

Det finns fyra huvudsakliga orsaker till genusskillnader. Jag har valt att främst undersöka hur dessa påverkar utbildning, hälsa och arbetskraft i Ghana. Genom att samla statistik över dessa tre indikatorer för både män och kvinnor vid olika årtal har jag gjort observationer..

Bakgrunden till denna undersökning är den eskalerande ohälsan bland barn och ungdomar. Syftet är att visa skolans möjligheter att förebygga hälsoproblem.Resultat: På de skolor som vi undersökte fattades det en lokal arbetsplan gällande hälsa. Trots detta var rektorerna väl medvetna om hälsans betydelse i skolan. Ett ökat hälsoarbete i skolorna leder till att eleverna har lättare för att koncentrera sig. Detta leder i sin tur till ett bättre resultat i undervisningen..

Under senare år har vi fått allt större problem med antibiotikaresistens bland bakterier. Dessa problem är delvis en oundviklig följd av användandet av antibiotika. De förvärras dock kraftigt av det faktum att vi använder antibiotika i en långt större omfattning än vad som kan anses nödvändigt. Detta överanvändande beror till stor del på det faktum att behandling med antibiotika i många fall är en förmånlig lösning för den enskilde patienten, som erbjuder ett snabbt tillfrisknande till en låg kostnad. Vi har följaktligen ett klassiskt fall av externa effekter, där det som är rationellt för den enskilde skiljer sig från det som är rationellt för samhället som helhet.

Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser.

Hotet mot Sveriges säkerhet ser idag annorlunda ut än för 20 år sedan. Därför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt på frivillighet. De närmsta åren behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjänstgörande och 4 650 tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort ställde sig till möjligheten att söka anställning som soldat i Försvarsmakten, både inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tänka sig en soldatanställning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefär hur många man kunde tänkas rekrytera inom kommunen samt för att underlätta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.

Vänster-högerskalan har alltid varit nära knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det är också ur dessa som våra egna svenska partier är sprungna. Svensk politik har kännetecknats av konflikter mellan vänster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat ägande. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de av våra riksdagspartier som bäst kan beskrivas med begreppet vänster. Moderaterna och Kristdemokraterna är de av dessa som uttrycket höger bäst passar in på.

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dåvarande Sunne landskommun, Västra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter två konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gäller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen är utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar från läns- och lokaltidningen. Metoden är att gå igenom materialet utifrån en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.

Titel: Länge leve lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sinlokaltidningFörfattare: Maria MjälgårdUppdragsgivare: Ulricehamns TidningKurs: Examensarbete i media-och kommunikationsvetenskap 15 hpTermin: VT 2012Handledare: Mathias A FärdighSidantal/ord: 44/ 16 850Syfte: Att göra en läsarundersökning bland Ulricehamns Tidnings prenumeranter för att sevilka uppfattningar som råder kring tidningen som helhet och dess specifika innehåll. Studienska också ge en prognos över hur efterfrågan på lokala nyheter kommer att se ut i framtiden.Metod: Kvantitativ undersökning i form av postenkäterMaterial: 125 respondenter vilka slumpmässigt valts ut från Ulricehamns TidningsprenumerantregisterHuvudresultat: Undersökningen visar att Ulricehamns Tidning i första hand spelar en viktigroll som lokal informationskälla. En knapp majoritet visar att tidningen blir bärare av denlokala identiteten, men ju högre samhörighet man känner med ortsborna i desto störreutsträckning ser man tidningen som bärare av den lokala identiteten. Familjerelaterade ämnenoch denna typ av ?lätta nyheter? är populära vilket till stor del beror på att man känner, elleråtminstone är bekant med människorna som blir föremål för nyhetsinslagen.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats på är Swedbank och Nordea där studien belyser kommunikation av CSR från central nivå till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utsträckning än tidigare granskade inom områdena samhällsarbete och hållbarhetsfrågor. Swedbank och Nordea är två stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt påverkan än direkt, och verkar för att samhället ska fungera genom in- och utlåning.Den externa kommunikationen från organisationerna bygger på att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas på hemsidor, CSR-rapporter, hållbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda på central, regional och lokal nivå inom de både organisationerna.

Projektet är en ombyggnation. En förvaringslada från 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter återanvänds:Bärande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lättbetong.Insidan blåses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga väggar: glas.Rörliga väggar: tygFasta ickebärande innerväggar: trä.Bjälklag: trä..