The aim of this essay is to study the development of democracy in the Halland province, with focus on participating measures. First and foremost to test earlier research about the causes of the development of democracy, which says that the work takes place with obvious variation between the municipalities and that it is caused by economic resources and experienced problems in the democracy. The purpose is also to conduct a general discussion about the conditions and effects of the development.Thus the method can be characterised as theory consuming because I as far as possible assume the method that has been used in earlier research. Still, my study is limited to the six municipalities of the Halland province and is therefore a study of few cases. One person in each municipality has been interviewed in order to collect a list of all the measures that have been carried out.

En arbetsmiljö påverkar alla anställda samtidigt som människor påverkar arbetsplatsen. Man är en del av den samtidigt som man också kan förändra den. Allt det här bidrar till att arbetsmiljö blir ett komplext ämne, kunskaperna men också uppmärksamheten kring arbetsmiljöfrågor har ökat. De senaste årens debatter och diskussioner ledde oss till att skriva den här studien om arbetsmiljön på Högskolan i Borås. Syftet med studien är att beskriva och identifiera hur arbetsmiljöarbetet på Högskolan i Borås är organiserat, kommunicerat samt hur lärarkåren upplever arbetsmiljön.

Jämställdhet är ett vitt begrepp vilket kan göra det svårt att tillämpa inom fysisk planering. Det kompliceras ytterligare när detta vida begrepp ska ge konkret vägledning i den direkta fysiska planeringen, alltså när det ställs krav på något som är så brett och öppet för tolkningar men samtidigt ska vara greppbart. Särskilt när det inte heller explicit finns något stöd i plan- och bygglagen. Utifrån detta är det intressant att undersöka hur kommuner använder begreppet jämställdhet i sina översiktsplaner, samt hur det brukas och förstås inom den fysiska planeringen.Syftet med uppsatsen är att studera om och hur begreppet jämställdhet används i kommunala översiktsplaner. Vidare är syftet att undersöka om det går att finna diskurser om jämställdhet i översiktsplanerna, vilket ska bidra till en utveckling och kritisk diskussion om fysisk planering och jämställdhet.Frågeställningarna som uppsatsen utgår från och ska besvara är följande:Hur används jämställdhet i de kommunala översiktsplanerna?I vilka sammanhang används jämställdhet? Inom vilka ämnen anser kommunerna att det är relevant att lyfta jämställdhetsperspektivet?Vilka föreställningar om jämställdhet förekommer? Hur förstås begreppet?För att besvara frågeställningarna har en diskursanalys genomförts.

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever vid tre olika gymnasieprogram värderar sina kunskaper i ?hälsa? utifrån en lokal tolkning av betygskriterier för kursen Idrott och hälsa A. En kvantitativ undersökning gjordes med hjälp av en enkätstudie och det insamlade datamaterialet behandlades sedan statistiskt via PASW (SPSS). Eleverna ansåg sig ha relativt mycket kunskap inom sju utvalda moment i hälsa, dock indikerades skillnader i kunskapsnivån mellan de olika gymnasieprogrammen. Elevernas uppskattade hälsokunskap stämde väl överens med elevernas uppskattade slutbetyg.

Studiens syfte är att belysa teknikens mångfald samt att analysera hur man kan väcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlärningstillfällen i förskolan. Undersökningen bygger på en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har påverkan på barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgå ifrån vid planering av förskoleverksamheten i teknik.

Bakgrund Svenska hushålls matsvinn uppskattades 2011 till 56 kg/person och år. Matsvinn påverkar miljön i form av ökad växthusgasbildning. Matsvinn medför också ekonomiska förluster, som i Sverige uppskattats till mellan 3600-5300 kr/år per hushåll.Syfte Syftet med studien var att, mot utvalda bakgrundsfaktorer, undersöka inställningen till matsvinn hos personer över 18 år, samt vad de anser att de själva gör för att minska sitt matsvinn. Vidare belysa vilka åtgärder de anser skulle kunna vidtas för att minska matsvinn i framtiden.Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av webbenkät. Data analyserades i programvaran SPSS 21.0 och signifikansnivån sattes till P = <0,05.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärprojektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Deliberative politics offers a new and exiting way of overcoming the problems that the western democracy of today is facing. A lot of research in the most recent years have had the goal to replace the representative democracy with a decision-making frame built on decentralization and deliberation. The goal for this essay is to create a framework for local decision-making, based on deliberativ norms, that could work as a complement to the representative democracy instead of replacing it.During the recent years the so-called "brukarråd"; councils for the most common users of one special public service, has been a new way for the local government to get in direct contact with those who are most affected by changes and developments in the specific area of the public administration. In this essay I argue for that these councils should be designed so that they could house deliberative processes.After creating a model for the possible way of designing the "brukarråd" I compare the framework with the system that exists today. In this way there is a possibility to point out if there is a way to deepen the democracy within the already existing system..

SammanfattningSyfte och frågeställning: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt idrottslärare som arbetar på fristående gymnasieskolor vilka saknar tillgång till en egen gymnastiksal upplever att idrottsundervisningen samt deras arbetsmiljö påverkas. Syftet bröts ner till tre frågeställningar: Finns det något eller några moment eller kursmål i undervisningen som idrottslärarna upplever gynnas eller missgynnas på grund av begränsad lokal- och materialtillgång? På vilket sätt anser idrottslärarna att lokal- och materialtillgången påverkar deras möjligheter att erbjuda eleverna en komplett utbildning i ämnet Idrott och hälsa? Hur upplever idrottslärarna att avsaknaden av en egen gymnastiksal påverkar deras arbetsmiljö?Metod: Sex stycken idrottslärare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Kriterierna för deltagande i studien var att lärarna skulle arbeta på en fristående gymnasieskola i Stockholmsområdet samt sakna tillgång till gymnastiksal. Sammantaget intervjuades tre män med 3, 5 och 8 års erfarenhet av arbete i skolan och tre kvinnor med 1.5, 3 och 5 års erfarenhet av arbete i skolan.

Fokus i detta arbete har varit att redogöra för olika aktörs medverkan i planprocessen samt utrymmet att påverka markanvändningen och den slutgiltiga bebyggda miljön i förhållande till ursprunglig vision från initiativtagaren. Vidare har kommunens möjligheter att med PBL:s regelverk inverka på och styra planprocessen samt länsstyrelsens och andra överordnande myndigheters roll studerats. Undersökningen har genomförts genom fallstudie av tre stadsomvandlingsprojekt av konfliktfylld karaktär i Linköping, Västervik och Göteborg. Med en teoretisk utgångspunkt i plankontroverser (konflikter som inte förutsätter en lösning) samt dessas uppkomst, utveckling och avslutning har planprocessens komplexitet och utrymmet för medborgarmedverkan och reellt inflytande benats ut. På så vis har orsaksförklarande faktorer till att plankontroverser uppstår, hur de kommit till uttryck och hur de påverkar det slutgiltiga resultatet och genomförandet belysts. Sammantaget går det att dra slutsatsen att plankontroverser är svåra att undvika i sin helhet. Kontroversernas huvudfrågor har i de studerade fallen kantats av bland annat värderingar och viljeyttringar utifrån olika aktörers preferenser, intressen och bakomliggande motiv.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

 Jönköpings styrkelyftarklubb är en liten organisation som behöver ett snabbare sätt att hantera sin bokföring.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklingen av ett Internetbaserat ekonomiprogram för användning av utvalda i en liten organisation samt utreda vilka metoder och verktyg som är lämpligast för uppgiften utifrån de krav som finns.OOS/UML-modellen som delar in utvecklingsprocessen i 4 steg används. Bara de 3 första stegen behandlas i denna rapport: planering, prototyputveckling och konstruktion. Det teoretiska ramverket berör flera relevanta ämnen för detta projekt. Den första delen innehåller information om öppen källkod och avslutas med en beskrivning av det valda skriptspråket: php. Den andra delen fokuserar på databaser, och går från generella designteorier till användningen av MySQL och säkerhetsproblem.

Syftet med arbetet är att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostäder, och på vilket sätt detta påverkar samhällsstrukturen. Arbetet syftar även till att åskådliggöra de regleringar och historiska händelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser även att ta upp olika tillvägagångssätt att närma sig funktionsintegreringen på och innehåller även ett exempel från Danmark där de försökt ta ett steg närmare blandstaden..