Sökresultat:
1822 Uppsatser om Lokal pćverkan - Sida 27 av 122
Det lokala brottsförebyggande rÄdet och möjligheten för polisen
Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.
Design och implementation av webbenkÀter : kvalitet, svarsfrekvens och underhÄll
En webbapplikation för analys och administration av webbenkÀter har designats och implementerats. Dess syfte Àr att maximera svarskvalitet och svarsfrekvens samt att vara underhÄllbar. Uppdragsgivaren Ericsson Linköping har utfÀrdat kravspecifikationen för applikationen. HÀnsyn har tagits till aspekterna webbenkÀtdesign och under-hÄllbarhet av mjukvara. UnderhÄllbarhetsmodeller för mjukvara med tillhörande metriker, samt designmodeller och rekommendationer för webbenkÀter har studerats.
Kommunernas hantering av vindkraftens pÄverkan pÄ landskapsbild och ljudnivÄ - En jÀmförelse mellan tre kommuner
Denna uppsats Àr en upptÀcktsstyrd fallstudie av jÀmförande typ inom vilken tre
kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet Àr att studera
kommunernas hantering och stÀllningstaganden kring vindkraftens visuella
pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄerna. Arbetet har genomförts med hjÀlp av
en fallstudie dÀr de tre utvalda kommunernas hantering och stÀllningstaganden
kring vindkraftens pÄverkan pÄ landskapet samt ljudnivÄn har analyserats för
att sedan jÀmföras med varandra. Analysen har genomförts med hjÀlp av en
kvalitativ innehÄllsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrÄn
energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.
UnderhÄllstjÀnst i förÀndring
Logistikfunktionen spelar en viktig roll i de stridande förbandens förmÄga att uppnÄ verkan och genom en vÀl fungerande underhÄllskedja kan förbandens kapacitet att lösa uppgifter under en lÄng tid avsevÀrt förbÀttras.Den hÀr avhandlingen redovisar hur logistiken kan kopplas till de uppgifter som Försvarsmakten har fÄtt frÄn regeringen, hur underhÄllstjÀnsten bedrevs under invasionsförsvaret och hur underhÄllstjÀnsten bedrivs i dagens grund- och insatsorganisation. AvgrÀnsningar i avhandlingen har gjorts sÄ att exempel och trender pÄ pluton- och kompaninivÄ Àr hÀmtade frÄn Ledningsregementet i Enköping.Avhandlingen konstaterar att det finns skillnader inom logistiken jÀmfört med tidigare och att det idag inte finns nÄgra konkreta typförband utan att förbandet sÀtts upp efter kravspecifikationer frÄn de klienter som de skall understödja.Vidare forskning inom omrÄdet skulle kunna vara hur denna förÀndring Äterspeglats i utbildningen av de vÀrnpliktiga samt hur de mer komplexa materielsystemen pÄverkar de vÀrnpliktigas förmÄga att verka i sin befattning inom logistiken..
Orientering i skolan : Hur bedrivs undervisningen i skolan och hur upplever lÀrarna vad eleverna tycker?
Syfte och frÄgestÀllningarSyfte: Hur lÀgger idrottslÀrare upp orienteringsundervisningen i skolan?1. Vad har lÀrarna för bakgrund till sitt orienteringskunnande? 2. Varierar undervisningstiden frÄn skola till skola och vart undervisas den? 3.
Lokalhistoria i Historia A: den lilla och stora historien i samverkan
Genom min uppsats vill jag svara pÄ frÄgan huruvida lokalhistoria gÄr att integrera med grundkursen Historia A utan att detta extra stoff ska urholka kursen, eller störa dess kronologi. Jag vill visa att detta kan Ästadkommas genom noggrann planering och med reflexioner över hur jag som lÀrare kan disponera de antal timmar som tilldelats Historia A. Jag vill visa pÄ betydelsen av att global, nationell, regional och lokal historia samverkar i undervisningen och hur de olika omrÄdena förstÀrker varandra, samt visa att lokalhistoria kan vara ett utmÀrkt redskap för att göra historieundervisningen levande för eleverna. Slutligen vill jag ocksÄ visa de mÄnga fördelarna med att arbeta efter den struktur jag i uppsatsen rekommenderar att anvÀnda till kursen Historia A..
LÀgg beslag pÄ kommunikationen! : Vikten av intern kommunikation i förvÀrvsorganisationer
Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero pÄ och hur en organisation kan gÄ tillvÀga för att lösa problem som uppstÄr pÄ grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvÀrvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och pÄ sÄ sÀtt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrÄn en deduktiv forskningsprocess anvÀndes genom att stÀlla upp pÄstÄenden utifrÄn teorin som prövades pÄ empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀt.Slutsats: Brister som uppstÄr i kommunikationen har en verkan pÄ hela organisationens finansiella och prestationsmÀssiga resultat. Genom att lÀgga beslag pÄ kommunikationen kan en förvÀrvsorganisation bli mer framgÄngsrik..
FörsÀkringsvillkorens överensstÀmmelse med NFAL
En stor del av Sveriges befolkning omfattas av en hem? eller villahemförsÀkring. Antalettecknade försÀkringar uppgick den 31 mars 2006 till 4 529 894 stycken. Vid samma tidpunktfanns det 6 395 972 försÀkrade fordon. Reglerna pÄ försÀkringsomrÄdet och försÀkringensomfattning pÄverkar sÄledes mÄnga.
Utbildningsinsats mot arbetsplatsvĂ„ld : Ăr all kunskap bra kunskap?
ArbetsplatsvÄld Àr ett vanligt fenomen i Sverige idag, ÀndÄ finns det en stor kunskapslucka i hur förebyggande sÀkerhetsÄtgÀrder och strategierhar avsedd verkan dÄ det handlar om att utbilda anstÀllda i att motverka och hantera situationer som innefattar hot och vÄld pÄ arbetsplatsen. I denna studie har det genomförts en utvÀrdering av en utbildningsinsats vid ett av Sveriges universitet. MÄlet med utbildningen var att öka de medverkandes sÀkerhet och upplevda trygghet vid arbetsplatsen. Syftet med utvÀrderingen var att undersöka om utbildningsmÄlet uppnÄddes,och förstÄ vad resultatet berodde pÄ. För att samla in data till studien, har det genomförts kvalitativa intervjuer med fem respondenter.
FörÀndringar utförda av konsulter : En studie om hur LotsŸ utför organisatoriska förÀndringar
FörÀndringar i organisationer Àr komplexa processer. Ofta tasutomstÄende konsulter in för att hjÀlpa till att utföra förÀndringar.I detta arbete har konsultföretaget LotscentersŸ hantering av demotstÄnd som uppstÄr vid organisatorisk förÀndring studeratsoch Àven vilka motstÄnd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som frÀmst bygger pÄ Kotters ochSchlesingersŸ teorier har anvÀnts. Den empiriska informationenhar hÀmtats frÄn intervjuer med konsulter frÄn LotsŸ och Àvenmed en person frÄn Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen trÀnar LotsŸ ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförÀndringen. De inför ocksÄ mÄlstyrning som system iorganisationen. TrÀningen och mÄlstyrningen har en indirektverkan pÄ motstÄnden.
Lokal journalistik i det nya medielandskapet : En kvalitativ onlinestudie av radiokanalen P4 VĂ€stmanland
Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka varför mÀnniskor i Älderskategorin 35-49 Är inte lyssnar pÄ radiokanalen P4 VÀstmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats Àr, varför P4 VÀstmanlands publik lyssnar pÄ kanalen. Med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i tvÄ fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för bÄda grupperna Àr radiolyssnande som intresse och Älderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlÀgg, som utgör grundmaterialet till denna studie.
En fallstudie om hushÄllens kÀllsortering i Augustenborg (A Case Study on Waste Management in Augustenborg)
HÄllbar utveckling Àr en vision som hela vÀrlden efterstrÀvar att uppnÄ. HushÄllsavfallshanter-ing Àr ett sÀtt för att uppnÄ en hÄllbar samhÀllsutveckling. Bra kunskap, information och sam-verkan mellan olika aktörer Àr ytterst nödvÀndigt för att kunna uppnÄ en hÄllbar samhÀllsut-veckling. Syftet med fallstudiet Àr att kartlÀgga en del av stadsdelen Augustenborg i Malmö för att se över hur hushÄllsavfallshantering fortskrider. Det Àr Àven vÄrt syfte att identifiera möjligheter och hinder för en ökad kÀllsortering i omrÄdet.
Effekter av översvÀmningar : Exempel frÄn Köpings kommun
I och med de klimatförĂ€ndringar som sker vĂ€rlden över ökar ocksĂ„ frekvensen av naturolyckor. ĂversvĂ€mningar Ă€r en av de naturolyckstyper som drabbar nĂ€stan alla delar av vĂ€rlden och kan leda till förödande konsekvenser. ĂversvĂ€mningar i Sverige leder oftast bara till ekonomiska förluster medan det i fattiga lĂ€nder handlar om sociala konsekvenser. KlimatfrĂ„gan och dess konsekvenser har satts i centrum för bĂ„de FN, EU och regeringar runt om i vĂ€rlden och fĂ„tt högsta prioritet. Dessutom har översvĂ€mningar antagits som en egen del av klimatkonsekvenserna och behandlas specifikt av till exempel EU och Sveriges Regering.
Nej, tack! Varför vissa ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol : En litteraturstudie.
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlÀgga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar vÀljer att inte dricka alkohol. Metoden som anvÀndes för studien var en litteraturstudie som byggde pÄ tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framtrÀdande faktorerna för att ungdomar ska avstÄ frÄn alkohol Àr de har en bra kontakt med förÀldrarna och nÀtverk med vÀnner som ocksÄ tar avstÄnd frÄn alkohol. Dessutom visar sig lÀgre socioekonomiska förhÄllanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lÀgre alkoholkonsumtion.
Hur lantbrukare i Uppland pÄverkas av att producera lokalt och ekologiskt kött : en fallstudie om Upplandsbondens
Marknaden för lokal och ekologisk mat har vuxit och det finns idag flera olika försÀljningskanaler för produkter som produceras inom lantbruket. Denna uppsats syftar till att undersöka hur lokala och ekologiska köttbönder i en förening i Uppland pÄverkas av sin valda produktionsinriktning och försÀljningskanal, samt hur de bedömer sin resiliens. Studien grundar sig huvudsakligen pÄ djupintervjuer. Det visade sig att lantbrukarna var nöjda med sÄvÀl att producera lokalt och ekologiskt, samt med den ekonomiska föreningen Upplandsbondens de var medlemmar i.
Ekonomi, omsorg om djuren och gemenskap var tre av orsakerna till att de valde att gÄ med i föreningen och att producera lokalt och ekologiskt. Lantbrukarnas sjÀlvuppskattande resiliens hade överlag ett högt vÀrde..