Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Lokal nivć - Sida 14 av 73

Keramik i bildÀmnet : En undersökning om lera som material i undervisningen för form

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

Visa att vi lÀrare ocksÄ Àr medmÀnskliga : En kvalitativ studie om lÀrares arbete mot normbrytande beteende av elever pÄ grundskolor

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att söka reda pÄ huruvida keramiklera anvÀnds som material för undervisningen i formgivning i högstadie- och gymnasieskolan, varför eller varför inte materialet anvÀnds samt att se pÄ lÀrares instÀllningar till materialet. Metoden har varit en enkÀtundersökning bestÄende av frÄgor till högstadie- och gymnasielÀrare rörande olika aspekter vad gÀller materialet keramiklera och lÀrarnas instÀllning till materialet. De svar enkÀtundersökningen gett visar pÄ att keramiklera inte Àr vanligt förekommande i undervisningen för formgivning. Resultaten visar Àven att lÀrarna i brist pÄ passande lokal, brÀnnugn och tid vÀljer in andra material i sin undervisning som skulle kunna ersÀtta keramikleran..

"Vi ses i Kalmar" : -En kvalitativ studie i destinationsprofilering

Arbetet har för avsikt att utreda möjligheter och hinder som finns vad gÀller profilering i Kalmar stad, samt vilka faktorer som pÄverkar och vad det kan ha för konsekvenser. Undersökning och kartlÀggning av profilering har gjorts för att avgöra hur Kalmar arbetar aktivt med stadens image, evenemang och varumÀrke. Huvudfokus i arbetet kretsar kring nyckelord som profilering, destinationsutveckling, image och evenemang som alla binds samman för att utmynna i arbetets syfte.Arbetet grundas i en deduktiv ansats med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Appliceringen av tidigare forskning pÄ lokal nivÄ med Kalmar som huvudfokus har genom betydande respondenter inom Àmnet möjliggjort prövningen mot tidigare forskning för att uppnÄ ett resultat som ligger linje med arbetets syfte..

Konsten att bygga upp ett starkt varumÀrke i en smÄstad : En fallstudie av Selvage och Kompaniet

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en lokal detaljist kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke i dagens konkurrens.Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. PrimÀrdata samlats in genom tvÄ intervjuer med Àgarna till tvÄ lokala butiker och tvÄ fokusgrupper bestÄende av sju personer i vardera, en grupp bestÄende av kvinnor och en grupp bestÄende av mÀn. FortsÀttningsvis har detta resultatunderlag hjÀlpt oss att komma fram till vÄra slutsatser.Vi har under arbetets gÄng kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har Àven fÄtt förstÄelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvÀrdering och egna rekommendationer för de bÄda detaljisterna.

Teknikundervisning : Är det möjligt i Ă„r 1-3?

Syftet med detta examensarbete Àr att studera i vilken utstrÀckning teknikundervisning sker under tidiga Är, med sÀrskild betoning pÄ hur den organiseras och lÀrarens instÀllning till Àmnet. Arbetet vill Àven belysa hur mÄlen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ ovanstÄende frÄgor var att intervjua lÀrare som undervisar pÄ de tidiga Ären, samt att jÀmföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var Àmnet teknik dÄligt representerat och att lÀrarens instÀllning till Àmnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna fÄr under de tidiga Ären. I diskussionsavsnittet funderar vi pÄ om lÀraren tillhandahÄlls de rÀtta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra Àmnet teknik lÀttare att undervisa i..

En vÄt filt pÄ demokratin? - Hur enpartistyre pÄverkar det politiska samtalet

LÄngvarigt styre av ett och samma parti Àr skadligt för det politiska samtalet, Àven pÄ en mycket lokal nivÄ. Den slutsatsen kan dras efter en jÀmförelse av den politiska diskussionen i tre skÄnska kommuner, Vellinge, Lomma och Osby. I sÄvÀl en kvantitativ textanalys av lokaltidningarna, tidsmÀtningar av kommunfullmÀktigemötena och intervjuer med fritidspolitiker framtrÀder samma mönster, dÀr Osby kommun (med skiftande majoritet i de senaste fem valen) har ett mer livaktigt politiskt samtal, medan det moderatdominerade Vellinge haft betydligt mindre diskussion.Slutsatsen stÀrks ytterligare av att resultaten inte upprepas nÀr samma mÀtningar görs 1985, dÄ de tre kommunerna haft likartade majoritetsstÀllningar i föregÄende val..

Samförvaltning av Tyresta nationalpark och naturreservat? : En undersökning av förvaltningsmodellenoch lokalt deltagande

Lokalt inflytande och delaktighet i naturresursförvaltning och naturvÄrd Àr nÄgot som fÄtt alltmer uppmÀrksamhet under de senaste decennierna, vilket speglas i internationella konventioner och i initiativ för lokal delaktighet i naturvÄrden. Utvecklingen av lokalt förankrade förvaltningsformer i skyddade omrÄden kan ses som en del av en reaktion mot en expertorienterad naturvÄrd som kÀnnetecknats av centralstyrning och strikt bevarande av ?ursprunglig? natur. Samförvaltning Àr ett exempel pÄ en mer deltagarorienterad styrform som innebÀr olika typer av partnerskap mellan statliga, regionala och lokala aktörer. Hur sÄdana lokala förvaltningsformer fungerar i praktiken Àr dock omdiskuterat.

Radical Hotel : En affÀrsplan

Vi Äsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affÀrsplan undersöka marknaden och upptÀcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.FrÄgestÀllning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt?Vi har gjort en kvalitativ fallstudie pÄ tre hotellföretag och anvÀnts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer pÄ de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska kÀllor.Vi har visat pÄ att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsÀttningar; att vi fÄr tag i en lokal som passar vÄra behov samt att vi fÄr en omsÀttningsbaserad hyra sÄ vi slipper tunga investeringskostnader..

LuleÄ vs VÀxjö: en studie om regionalt företagsklimat

Synen pÄ företagande har under senare Är förÀndrats. Storföretagen som traditionellt sett haft en mycket stor roll i lÀnders utveckling och tillvÀxt spelar idag en mindre roll i sammanhanget. IstÀllet har lokal ekonomi och regioners tillvÀxt hamnat i fokus. SmÄ och medelstora företag fÄr dÀrmed en viktigare roll och faktorer sÄsom entreprenörskap, sociala nÀtverk, innovation och faktorflexibilitet blir allt mer centrala i diskussionen gÀllande hur tillvÀxt skapas. För att skapa tillvÀxt i regioner krÀvs en nÀringspolitik som stimulerar till nyföretagande och utveckling av existerande företag.

Öbor i öp-processen

Hur medborgarna kan pĂ„verka sin nĂ€rmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen stĂ„r i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts pĂ„ tre öar utan broförbindelse i den svenska skĂ€rgĂ„rden. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i UmeĂ„ kommun skiljs Ă„t, till viss del, vad gĂ€ller befolkningasantal, yta och avstĂ„nd till fastlandet medan likheten bestĂ„r av beroendet av fĂ€rjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrĂ„gor. Med hjĂ€lp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information frĂ„n respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen frĂ„n vison till genomförande.

Miljöpraxis inom hotell : Möjligheter och begrÀnsningar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrÄgor idag, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nÀtverk för hÄllbar turism, utifrÄn fyra fokuspunkter: noll slöseri, hÄllbara material, lokal och hÄllbar mat samt hÄllbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfÄng, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begrÀnsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet Àr bland annat engagemang, ansvarskÀnsla, samt den lokala omgivningen..

InternprissÀttning i ett tillverkande företag

I mÄnga svenska koncerner har beslut tagits om att bilda sjÀlvstÀndiga enheter med lokal beslutsrÀtt. Ett internprissystem Àr nödvÀndigt nÀr de enskilda enheterna utför internprestationer Ät varandra. BerÀkning och faststÀllande av internpriset sker med hjÀlp av olika metoder. De metoder som företaget har att vÀlja mellan Àr frÀmst kostnadsbaserad-, marknadsbaserad eller förhandlingsbaserad metod. Beroende pÄ vilket syfte företaget vill uppnÄ med internprissystemet styr valet av metod.

Snytbaggeskador pÄ Conniflex-behandlade plantor : en studie av tre olika markberedningsmetoder ett Är efter plantering pÄ fÀrska hyggen

I dagens svenska skogsbruk Àr snytbaggeskador pÄ planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillvÀxtsÀsongen utvÀrdera snytbaggeskador och planttillvÀxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder dÀr plantorna behandlats med Conniflex. FÀltundersökningen skedde pÄ fÀrska hyggen belÀgna i norra Uppland och södra GÀstrikland. MedelvÀrdet för andelen snytbaggeskadade plantor lÄg pÄ drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejÀlt dÄ planteringspunkten Àr i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

Lagen om kassaregister( lagen 2007:592) : En studie om effekterna av lagen om kassaregister och dess inverkan pÄ nÄgra krögare

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..

Ringar pÄ vattnet. En studie av interorganisatoriskt nÀtverksarbete och lÀrande för en hÄllbar utveckling.

I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hÄllbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hÄllbarhetsdebatten kommit att framhÀvas som centrala för omvandlingen av begreppet hÄllbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgÄngspunkt Àr syftet med denna studie att nÄ fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förvÀntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nÀtverksarbete för hÄllbar utveckling pÄ lokal nivÄ. Det interorganisatoriska nÀtverket ? hÀr exemplifierat med AlingsÄs miljönÀtverk ? ses som ett potentiellt sÀtt att möjliggöra lokalt hÄllbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->