Sök:

Sökresultat:

1108 Uppsatser om Lokal förvaltning - Sida 10 av 74

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Återuppspelning av sportspel i 3D i realtid

Denna rapport beskriver utvecklingen av en applikation som tar emot en ström av positionsdata som sedan behandlas och renderas ut pÄ skÀrmen i realtid. Det sÀtt som applikationen fÄr strömmen av data kan vara frÄn olika kÀllor, exempelvis frÄn en annan dator, en lokal fil eller tangentbordsinmatning frÄn samma dator. Rapporten börjar med bakgrund till arbetet, sedan presenteras designen med förklaringar av de mest relevanta delarna. Slutligen diskuteras resultatet och en implementation för uppspelning av fotbollsmatcher presenteras..

HÀlsa till eleverna - skolans betydelse för elevernas hÀlsa

Bakgrunden till denna undersökning Àr den eskalerande ohÀlsan bland barn och ungdomar. Syftet Àr att visa skolans möjligheter att förebygga hÀlsoproblem.Resultat: PÄ de skolor som vi undersökte fattades det en lokal arbetsplan gÀllande hÀlsa. Trots detta var rektorerna vÀl medvetna om hÀlsans betydelse i skolan. Ett ökat hÀlsoarbete i skolorna leder till att eleverna har lÀttare för att koncentrera sig. Detta leder i sin tur till ett bÀttre resultat i undervisningen..

Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning

Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences and knowledge of how they make their composting work.

Intresset för soldatanstÀllning lokalt : En studie pÄ gymnasieungdomar boende i en garnisonsort

Hotet mot Sveriges sÀkerhet ser idag annorlunda ut Àn för 20 Är sedan. DÀrför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt pÄ frivillighet. De nÀrmsta Ären behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjÀnstgörande och 4 650 tidvis tjÀnstgörande gruppbefÀl, soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort stÀllde sig till möjligheten att söka anstÀllning som soldat i Försvarsmakten, bÄde inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tÀnka sig en soldatanstÀllning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefÀr hur mÄnga man kunde tÀnkas rekrytera inom kommunen samt för att underlÀtta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskÀrningar i vÀlfÀrd och service, inte minst pÄ Sveriges landsbygd, kommer allt tÀtare. Allt fler bygder vÀljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med sÀrskild vinstutdelningsbegrÀnsning (svb). I denna kandidatuppsats inom Àmnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstÄs i förhÄllande till det senmoderna samhÀllet. FrÄgan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmlÀndska Stavsjö dÀr engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell trÀff för sÄ kallade svb-bolag.

Organisering & samordning f?r klimatanpassning - En j?mf?relse av samordningskapacitet mellan avsektoriserade och traditionella kommuner

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

?En del lÀr sig inte bemötande hur mycket utbildning de Àn har fÄtt" : ? En enkÀtundersökning om effekterna av demensutbildning I Nybro kommun.

SyfteVÄrt syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nÄ fram med sin identitet till en lokal marknad. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder pÄ en lokal marknad?3.

Storkommunreformen 1952 i Sunne : utifrÄn perspektiven makt, konflikt, konsensus och lokal identitet

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka hur storkommunreformen 1952 genomfördes i dĂ„varande Sunne landskommun, VĂ€stra Ämtervik, Östra Ämtervik och Sunne köping. Sammanslagningen undersöks utefter tvĂ„ konfliktlinjer som uppstod under 1947-1951. Den ena konfliktlinjen gĂ€ller relationen mellan de tre kommunerna och köpingen. Den andra konfliktlinjen belyser kommunernas process gentemot staten.Undersökningen Ă€r utformad som textanalys av kommunala handlingar och tidningsartiklar frĂ„n lĂ€ns- och lokaltidningen. Metoden Ă€r att gĂ„ igenom materialet utifrĂ„n en induktiv process och i den slutgiltiga analysen följa en deduktiv process gentemot hypoteser mot materialet.

LĂ€nge leve lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sin lokaltidning

Titel: LÀnge leve lokaltidningen? En studie om ulricehamnarnas uppfattning av sinlokaltidningFörfattare: Maria MjÀlgÄrdUppdragsgivare: Ulricehamns TidningKurs: Examensarbete i media-och kommunikationsvetenskap 15 hpTermin: VT 2012Handledare: Mathias A FÀrdighSidantal/ord: 44/ 16 850Syfte: Att göra en lÀsarundersökning bland Ulricehamns Tidnings prenumeranter för att sevilka uppfattningar som rÄder kring tidningen som helhet och dess specifika innehÄll. Studienska ocksÄ ge en prognos över hur efterfrÄgan pÄ lokala nyheter kommer att se ut i framtiden.Metod: Kvantitativ undersökning i form av postenkÀterMaterial: 125 respondenter vilka slumpmÀssigt valts ut frÄn Ulricehamns TidningsprenumerantregisterHuvudresultat: Undersökningen visar att Ulricehamns Tidning i första hand spelar en viktigroll som lokal informationskÀlla. En knapp majoritet visar att tidningen blir bÀrare av denlokala identiteten, men ju högre samhörighet man kÀnner med ortsborna i desto störreutstrÀckning ser man tidningen som bÀrare av den lokala identiteten. Familjerelaterade Àmnenoch denna typ av ?lÀtta nyheter? Àr populÀra vilket till stor del beror pÄ att man kÀnner, ellerÄtminstone Àr bekant med mÀnniskorna som blir föremÄl för nyhetsinslagen.

Ord till handling! : En fallstudie av hur tvÄ organisationer inom finanssektorn internt kommunicerar och arbetar med CSR

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Cirkushallen i Alby : Cirkushall

Projektet Àr en ombyggnation. En förvaringslada frÄn 70-talet konverterad till ett kreativitetshus, nu vidare omarbetat till en lokal för endast Cirkus Cirkör, deras huvudkontor.Följande byggkomponenter ÄteranvÀnds:BÀrande stomme: betong.Tak: betong.Stabiliserande element: lÀttbetong.Insidan blÄses ut och förnyas till ett stort rum, uppdelat efter behov och funktion.Rörliga vÀggar: glas.Rörliga vÀggar: tygFasta ickebÀrande innervÀggar: trÀ.BjÀlklag: trÀ..

FörestÀllningar om och anvÀndning av det balanserade styrkortet ur ett lokalt perspektiv: en fallstudie inom ett verksamhetsomrÄde i LuleÄ kommun

Den offentliga sektorn i Sverige har prÀglats av förÀndring och turbulens sedan slutet av 1980-talet dÀr rationaliseringar och omstruktureringar har skett i stort sett all slags offentlig verksamhet. Den offentliga sektorn började under slutet av 80-talet anamma olika styrformer och styrmodeller som visat sig vara framgÄngsrika inom den privata sektorn. Det balanserade styrkoret Àr en modell som anammats och det rÄder delade meningar kring modellen och dess anvÀndande inom den offentliga verksamheten. Vissa kritiker till det balanserade styrkoret menar att det Àr en modell som kommer uppifrÄn i organisationen dÀr de anstÀllda har liten pÄverkan. Arbetssituationen mellan olika nivÄer inom organisationen skiljer sig och varje individ har sin egen referensram som ligger till grund för individens handlande.

Utformning av Framtidsmuseet i Dalarna

Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.

Baptiströrelsen i PiteÄ : En studie av baptismens framvÀxt och utbildning mellan 1850 och 1910

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka baptismens framvÀxt, genombrott och utveckling under perioden 1850-1910. I anslutning till detta har jag Àven studerat baptismens etablering pÄ nationell nivÄ. De frÄgestÀllningar som har utformats i anknytning till syftet har varit; NÀr, varför och genom vilka uppkom baptismen i PiteÄ? Vilka mÀnniskor kom att ansluta sig till baptismen i PiteÄ? Vilka orsaker fanns till baptismens förÀndring och utveckling pÄ lokal nivÄ? Den metod som anvÀnts för att undersöka dessa aspekter har varit i huvudsak kvalitativ, dÀr studiet av material i form av medlemsmatriklar, församlingsprotokoll, minnes- och Ärsskrifter samt relevant litteratur och avhandlingar anvÀnts. Resultatet av studien visar att den svenska baptiströrelsen har sin bakgrund i Amerika, England och Tyskland, och att den spreds till vÄrt land dÀrifrÄn.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->