Sök:

Sökresultat:

1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 21 av 73

Synen pÄ det svenska samhÀllet utifrÄn skribenter i Röda röster mellan Ären 1919-1921

Detta Àr en uppsats som har fÄtt sin utgÄngspunkt frÄn rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsomrÄden? frÄn Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten frÄn 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsomrÄden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsomrÄdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rÄdde i Halmstad. DÄ omrÄdet byggdes enligt normer frÄn just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur vÀl detta bostadsomrÄde stÀmde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Polisens brottsförebyggande arbete och framtiden

Rapportens syfte Àr att översiktligt redogöra för vilka övergripande nationellapolisiÀra strategier som kan bidra till ett utvecklat polisiÀrt brottsförebyggandearbete inom omrÄdena lokal förankring och Äterkoppling till medborgarna.Utredningen SOU 2007:39 Framtidens polis presenterar en bild av den förmodadesamhÀllsutvecklingen och dess drivkrafter, samt hur denna genom ett antalspecificerade kravstÀllare genererar krav pÄ polisverksamheten i Sverige.Rapporten Àr en litteraturstudie och tar sin utgÄngspunkt i den statliga utredningenSOU 2007:39. Den redogör för hur de framtida krav som dÀr presenterasangÄende polisens brottsförebyggande arbete möts av nationella strategier som debeskrivs i för Àmnet relevanta styrdokument frÄn Rikspolisstyrelsen. Rapportenvisar hur de nationella polisiÀra strategierna svarar mot de krav som uttrycks iSOU 2007:39 och behandlar problemomrÄden och utmaningar somutvecklingsarbetet pÄ det brottsförebyggande omrÄdet och implementeringen avde nationella strategierna medför. Polisens underrÀttelsemodell (PUM) samtsamverkan mellan polis och kommun behandlas. Vidare diskuterar rapporten hurde nationella strategierna förhÄller sig till tankarna bakom nÀrpolisreformen ochproblemorienterat polisarbete..

Studiependling i MÀlardalen : En resa utan slut med oÀndliga förutsÀttningar att förbÀttra studiependlingens möjligheter

Denna magisteruppsats Ă€mnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav pĂ„ studiependling sĂ„ vĂ€l som resmönster i MĂ€lardalsregionen i Sverige. Detta görs genom anvĂ€ndandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade pĂ„ en intervjuguidesmetod samt kartor genererade frĂ„n statistisk data av inpendling. Den geografiska avgrĂ€nsningen Ă€r satt till studenter som reser till nĂ„gon högre utbildning vid, MĂ€lardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras pĂ„ Ă€r studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH Ă€r mer lokal till sin karaktĂ€r, UU Ă€r nĂ€rmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktĂ€ren.

Munkarna pÄ heden : Cistercienserna i Herrevad

År 1144 anlĂ€nde abbot Robert, elva konverser och nio lekmĂ€n frĂ„n cisterciensklostret i Citeaux till Herrevad, dĂ€r Ă€rkebiskop Eskil upplĂ„tit mark till dem för att bygga upp ett cistercienserkloster pĂ„ dĂ„ dansk mark. I 400 Ă„r tronade klostret pĂ„ heden och blev ett maktcentrum i regionen. Klostermedlemmarna som vigt sitt liv Ă„t att hedra och tjĂ€na Gud blev dĂ€rmed ett inslag i bygden som satt spĂ„r lĂ„ngt in i vĂ„r tid. Hantverk som klosterorden tog med sig och sedermera utvecklade blev ocksĂ„ en del av bygdens. En bygd som med sin placering gav mycket tillbaka till dem som brukade den, det var perfekta förhĂ„llanden att driva ett sjĂ€lvhushĂ„llande kloster i.Syftet med uppsatsen Ă€r att klargöra vilken denna klosterorden var för att pĂ„ sĂ„ vis kunna vĂ€cka ett nytt intresse för nĂ„got som fallit i glömska inte bara pĂ„ lokal nivĂ„ utan ocksĂ„ som en del av SkĂ„nes historia.

Extra! Extra! Read all about it!

Titel Extra! Extra! Read all about it!Författare Ida ErikssonUppdragsgivare Extra ÖstergötlandKurs Examensarbete i Medie- och KommunikationsvetenskapTermin VĂ„rterminen 2011Handledare Ingela WadbringSidantal 52 sidor inklusive referenser och bilagorAntal ord 19 986 ordSyfte Att undersöka en lokal daglig gratistidnings stĂ€llning i sittspridningsomrĂ„de. Extra Östergötland Ă€r mitt case iundersökningen.Metod Kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer samtredan utförda kvantitativa undersökningar.Material Intervjuer med 10 av Extra Östergötlands lĂ€sare samtbearbetning av redan utförda kvantitativa undersökningar.Huvudresultat Det Ă€r frĂ€mst ungdomar och medelĂ„lders personer som lĂ€serExtra Östergötland. De frĂ€msta anledningarna till varför manlĂ€ser Extra Östergötland Ă€r för att den Ă€r gratis och för att denĂ€r ett tidsfördriv. De unga lĂ€ser den antingen för att den finnstillgĂ€nglig eller för att den, för dem, Ă€r det endanyhetsalternativet. De Ă€ldre lĂ€ser tidningen för att det Ă€r envana, eller för att de mest Ă€r intresserade av tidsfördriv och för attden rĂ„kar finnas dĂ€r.

Hur kan erfarenheter frÄn olycksundersökningar nyttiggöras pÄ lokal nivÄ samhÀllet? - utifrÄn ett MTO-R (MÀnniska, teknik, organisation och riskhantering) perspektiv

The theme in this report has been how to benefit experience from accident investigations. The demand on the municipality to perform accidet investigations is relatively new, and maybe they aren?t clear what the demands means. This causes that there might be a problem to benefit experience from accident investigations, for improving the overall safety in the municipality. The main purpose of this report has been to clarify how experience from accident investigations, can be of benefit to society on a local level.

Internationalisering av forskning och utveckling : En studie av Sveriges största internationella industrikoncerner

Internationella företag vÀrlden över vÀljer att i allt större utstrÀckning förlÀgga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige Àr det land dÀr utvecklingen gÄr snabbast. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder pÄ att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion Àr de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar Àn ersÀtter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhÄller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga pÄ utlÀndska marknader.

IT och lokal demokrati - en studie av e-kommunikation pÄ kommunnivÄ

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Lokal tillvÀxt - möjligheter och begrÀnsningar i en global vÀrld. Fallet Dals-Ed

When discussing local development attention is often given to the problems involved. Factors like decreasing population and inadequate infrastructure are two examples. Local politics has, however, lately been argued to have possibilities to affect its own development and its chances to achieve growth. Some of the most important factors from this debate are to make a community attractive for people and companies, committed leadership, the local business world with entrepreneurialism and a good business climate. These factors serve as a starting point for this discussion where focus is on the possibilities to achieve growth on the local level and the politics that is used for this purpose.To illustrate the chances to affect local growth I apply the theoretical perspective of regime theory and thereby examine the governing coalitions "power to" govern and not "power over" as the earlier theoretical perspectives in the area.

Mobila verksamhetslokaler : En studie om marknadsvÀrderingar

Mobila verksamhetslokaler erbjuder flexibel lokalförsörjning som alternativ till permanent utbyggnad, eller under tiden som befintliga lokaler renoveras eller byggs om. Denna flexibla möjlighet anvÀnds dock i en ganska liten omfattning pÄ marknaden. För att öka lokalernas anvÀndning finns det dÀrför ett behov av en marknadsundersökning som identifierar de faktorer som kunden vÀrderar.Utredningen syftar till att fÄ fram vad kunden vÀrderar dÄ han eller hon hyr och/eller anvÀnder en temporÀr lokal, och möjligen identifiera nya element som inte finns i marknadens utbud.För att fÄ fram vÀrderingsfaktorer har en litteraturundersökning implementerats och samtidigt har 13 personliga intervjuer genomförts. Intervjuer skedde med personer som anvÀnder dessa lokaler och parallellt de som tecknat kontrakt för att hyra dessa lokaler. Studieobjekt Àr kontor, skola och förskola..

PÄ systrars initiativ : Dalarnes sjuksköterskeförening 1920-1933

Denna uppsats dokumenterar uppkomst, frontpersoner och verksamhet för Dalarnes sjuksköterskeförening (DSF) mellan Ären 1920-1933, vilket Àr en lokal sjuksköterskeförening som senare blev underavdelning till riksföreningen Svensk sjuksköterskeförening (SSF). DSF var den första lokala sjuksköterskeföreningen och startades 1920 av sjuksköterskor kring omrÄdet Falun/BorlÀnge. Det var inte en elitförening likt SSF som i sin professionalisering enbart ville avskÀrma sig frÄn de underordnade som bitrÀden och kÀmpa för status och kalltanken. DSF var en förening som ville stÀrka kÄrandan men Àven arbeta för löne- och arbetsförhÄllandefrÄgor, vilket pÄ den tiden egentligen hörde samman med socialistiska föreningar. I sin verksamhet ville de Àven fÄ till stÄnd en platsbyrÄ för föreningens medlemmar.

NÀrproducerade livsmedel pÄ restauranger i centrala Göteborg

VÀstra Götaland, SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och NaturvÄrdsverket vill, genom att sÀtta frÄgor om lokal mat i fokus, stödja framvÀxten av ett nytt system för livsmedelsförsörjningen.Syftet med denna undersökning var att undersöka kökschefers kÀnnedom om nÀrproducerade livsmedel och producenter av nÀrodlat som finns i VÀstra Götalandsregionen.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes enskilda intervjuer med kökscheferna pÄ sju restauranger i centrala Göteborg. FrÄgorna behandlade bland annat deras instÀllning till nÀrproducerat.Det var intressant att se att de flesta av de restauranger jag intervjuade anvÀnder nÀrproducerat, Àven om det inte Àr i stora kvantiteter. Dessutom var nÀstan alla genuint intresserade av att sjÀlva anvÀnda mer nÀrproducerat samt önskar att fler restauranger borde engagera sig i frÄgan.Ett förslag som har kommit fram Àr ett nÀtverk för producenter och restauranger. Man skulle Àven kunna ha sÀrskilda dagar för att underlÀtta skapandet av kontakter mellan producent och restaurang. Etablerandet av ett nÀtverk skulle syfta till att alla lÀr kÀnna varandra och skapande av kontakter..

Lokal konservering av bok med mögelskador FörstÀrkning med KlucelŸ G

The aim of this paper is to make a plan for local treatment with KlucelÂź G of a book with moulddamage. The biggest problem concerned handling the book without loosing fragments and tohandle pages that were stuck together. In some places as many as six pages where stuck togetherand it was not possible to separate them without loosing material or breaking them. The otherproblem concerned the use of waterbased adhesives that might cause tidelines and paperdistortions as seen in another volume. The use of KlucelÂź G dissolved in ethylalcohol functionedvery well as strengtheners and also as an adhesive for lamination.

Utgör miljöförekomsten av diklofenak och ibuprofen en risk för vattenlevande organismer?

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Hur vÀljer reportrar intervjuperson, kunskap eller personlighet?

Mitt examensarbete gÄr ut pÄ att ta reda pÄ mer hur en videoreporter pÄ en lokal tv-kanal i Norrbotten funderar kring intervjupersoner och vad de vÀrdesÀtter mest hos en bra intervjuperson. Den centrala forskningsfrÄgan har varit: Hur vÀljer man intervjuperson, efter kunskap eller personlighet? Jag har genomfört tvÄ semistrukturerade intervjuer med tvÄ kvinnliga videoreportrar som arbetar pÄ tv-kanalen 24 Norrbotten. Jag har Àven tittat nÀrmare pÄ en veckas nyhetsinslag som de tvÄ har gjort för att sedan frÄga dem om hur de gjorde nÀr de arbetade med inslagen, samt om inslagens intervjupersoner stÀmmer överens med den allmÀnna uppfattningen om att det mest Àr svenska medelÄldersmÀn som förekommer i nyheterna. Det jag har kommit fram till Àr bland annat att det stÀmmer att det Àr mest mÀn som kommer till tals i nyheterna, men ocksÄ att det beror pÄ att sÄ fÄ kvinnor vill stÀlla upp pÄ intervjuer.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->