Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

Hur påverkas stadslandskapet av kommersiella drivkrafteroch aktörer? På vilket sätt påverkar invånarnastaden genom sina konsumtionsmönster? Och hurpåverkas det mänskliga vardagslivet i staden i sin turav de kommersiella fysiska miljöerna? Är plats ochkonsumtionsvanor de starkaste identitetsmarkörerna förmänniskor idag och på vilket sätt manifesteras och upprätthålls detta i stadsmiljön? Vilken typ av stadslandskap kan komma att behövas, eller bildas, i en framtid som kräver en mer resurssnål konsumtion?Det här arbetet diskuterar konsumtionssamhället, tronpå ekonomisk utveckling och ständigt högre materielltvälstånd som en väg till lycka, samt vad detta betyderför stadens miljöer och de som lever i dem. Diskussionenkretsar både kring vad kommersiella krafter fårför konsekvenser för stadens fysiska miljö liksom hurkonsumtionssamhället påverkar vår tids uppfattningom vad som är stad. Olika tendenser och fenomen i detnutida stadslandskapet som kan kopplas till konsumtionssamhället tas upp, exempelvis sprawl, anonymitet,icke-platser, globala intressen som ställs mot lokala,tendensen att automatiskt förknippa stadsliv medshoppingliv, liksom de privata aktörernas ökade inflytandeöver stadsutvecklingen.Olika typer av kommersiella miljöer i staden behandlas,från gågatan till gallerian, från det lokala centrumet till det externa. I arbetet reflekteras kring vikten av att försöka frigöra sig från invanda föreställningar om hur olika stadsmiljöer bör se ut och fungera för att på så sätt hitta bättre lösningar eller starta en diskussion, till exempel om det ofta bortglömda ytterstadslandskapet på gränsen mellan stad och land.En specifik kommersiellt präglad stadsmiljö studerasnärmare.

En webbaserad enkät kring behandling av klinisk mastit hos mjölkkor skickades till 741 svenska veterinärer som enligt Jordbruksverket rapporterat att man under 2012 behandlat fall av mastit. Studien gjordes med syftet att ta reda på hur klinisk mastit behandlas i Sverige 2013. Antalet svarande som inkluderades i studien var 267. Det innebar en svarsfrekvens på 36 %. Enkäten bestod delvis av allmänna frågor kring behandling samt tre fallfrågor.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvårdskonsulenter, inom Företaget X köpområden, ta fram underlag för samt utreda vilka åtgärder man kan använda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsägare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nära genomsnittet för Sverige på ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts på de olika distrikten med såväl virkesköpare på Företaget X som med skogsvårdskonsulenter på Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmässigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade själv fått styra med följd att de varierat såväl med avseende på tidsomfattning som innehåll.

Solceller har på senare tid blivit allt hetare ämne inom byggbranschen med utveckling som ger allt bättre förutsättningar för dess tillämpning både gällande effektiv användning av solinstrålning och billigare tillverkningsprocess.Höga koldioxidutsläpp och det faktum att energiresurser som vi idag är beroende av kommer ta slut ställer allt högre krav på att vi som samhälle kan hitta alternativa hållbara lösningar. Solceller har stor potential för detta då de möjliggör egen lokal elförsörjning för byggnader vilket inte bara skapar trygghet för fastighetsägaren som kan nyttja den i princip oändliga energikällan solen vilket sker utan koldioxidutsläpp förutsatt att produktion av solceller sker från en förnyelsebar energikälla, det möjliggör även elproduktion i städer och andra områden närmare elanvändningen än hur det traditionellt sker idag. Denna potential ger upphov till två viktiga frågor, hur solceller påverkar ekonomin samt hur det påverkar miljön. För att lösningen skall vara attraktiv krävs att den ger utdelning både ekonomiskt och med miljöpoäng för att bidra till företagets miljöprofil.Följande arbete studerar tillämpningen av solceller i byggbranschen med fokus på ekonomi och process. Två referensobjekt ligger till grund för arbetet, Norra 2 för bostadshus och Torsplan för kontor, som används för att ta fram en resultatkalkyl för typbyggnad kontor och bostad.Studien baseras på ekonomiska modeller som livscykelkostnad, internränta, nettonuvärde, annuitet, återbetalningstid och s.k.

Det svenska elpriset har de senaste åren stigit kraftigt och förutspås öka ytterliggare under kommande år. Huvudorsaken är avregleringen av den europeiska elmarknaden som påbörjats. Detta har medfört att svenska företag börjat intressera sig för att minska sin elanvändning och på så sätt bevara sin konkurrenskraft gentemot företag på kontinenten. Ett vanligt sätt för att spara energi är att installera en luftridå vid en dörr eller port mot angränsande lokal eller omgivning med annan temperatur. Genom att rikta plana luft¬strömmar med hög hastighet vid porten reduceras möjligheten för de olika luftvolymerna att blandas.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

Sammanfattning Styckare inom köttbranschen i Sverige ligger sedan länge i toppen av statistiken i Sverige, när det gäller yrken med de högsta relativa frekvenserna av anmälda arbetssjukdomar orsakade av belastningsfaktorer. Kniven är styckarens viktigaste verktyg och om den är slö ökar den fysiska belastningen med ökad risk för både belastningsskador och olycksfall. I denna studie på magisternivå var syftet att undersöka sambanden mellan knivens skärpa, knivens stålkvalitet, effekten av individens arbetssätt samt den fysiska ansträngningen vid styckning av nötkött. 12 personer vid två olika företag deltog i studien, under normalt arbete med styckning vid enkelbord under tre arbetsdagar. Tre olika knivstålskvaliteter utvärderades.

Syftet med studien har varit att undersöka hur lokala klädtrender uppstår, sprids och avtar bland eleverna på gymnasieskolan Östra Real i Stockholms innerstad. Vi har även velat undersöka den sociala klassens och bratskulturens inflytande över denna trendutveckling. Detta för att skapa oss en förståelse för huruvida företag kan förutspå, kontrollera och ta tillvara på lokala klädtrender bland ungdomar. Vi utgår ifrån att det finns ett antal skolor i Stockholms innerstad där en livs ? och ? klädstil som associeras till överklassen och den s.

Veterinärbesiktning sker vid alla hopptävlingar som överstiger lokal nivå. Det är just nu ett aktuellt och mycket omdiskuterat ämne, då nya regler ska träda i kraft i juli 2010. Besiktningarna idag upplevs av en del ryttare utföras på olika sätt beroende på veterinär, tävlingsplats och tillfälle.Syftet med detta arbete är att kartlägga antalet startförbud och uppkomna skador under hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 samt studera de faktorer som kan påverka frekvensen av dessa.Vår hypotes är att majoriteten av tävlingsveterinärerna inte utfärdade några startförbud vid hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008.Tävlingsveterinären, som under tävlingen är anställd av Jordbruksverket, måste efter varje tävling fylla i en tävlingsrapport för tävlingen och sedan skicka den till Länsstyrelsen. I studien har alla inskickade rapporter från hopptävlingar i Skåne under 2007 och 2008 på regional och nationell nivå studerats. Utöver detta har intervjuer gjorts med fyra tävlingsveterinärer.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 av tre lokala företag i Kiruna med affärsidén att tillverka och underhålla malmvagnar. Under våren 2005 slöts ett avtal mellan LKAB, Kiruna Wagon och K-industrier om att påbörja tillverkningen av 30+ vagnen. Avtalet innefattade en provserie om 70 vagnar som skulle färdigställas under våren 2006. En lokal konstruktionsfirma stod för utveckling av malmvagnskorgen i samråd med LKAB och Kiruna Wagon. K- industrier i Malmö stod för tillverkning av chassi och Kiruna Wagon stod för tillverkning av vagnkorg samt slutmontage av hela vagnen. Då denna provserie genomfördes upplevde Kiruna Wagon att tillverkningen inte fungerade tillfredställande.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling.