Utifrån den existerande lagstiftningen är det krav på att alla aktiebolag ska ha en revisor. På revisionsmarknaden föreligger en speciell marknadssituation då 99% av alla revisionsbolag har mindre än tio anställda men samtidigt så har de små revisionsbyråerna en minoritet avmarknadsandelen. Detta gör att en stor mängd företag konkurrerar om en relativt sett litenmarknad. Den rådande marknadssituationen gör det intressant att undersöka hur smårevisionsbyråer använder marknadsföring för att skaffa nya kunder. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur små revisionsbolag använder sig avmarknadsföring för att rekrytera nya kunder. I studien används ett hermeneutiskt synsätt ochen undersökningsmetod bestående av tre kvalitativa intervjuer används för datainsamling.

Då konsumenterna får allt högre inverkan på marknaden måste företagen kämpa hårdare för att hitta unika delar för att kunna få Lojala kunder, då det kostar mer att skapa nya kundrelat-ioner än att behålla sina nuvarande. Eftersom konkurrensen hårdnar och det blir allt fler aktö-rer på marknaden måste företagen strida om kundernas lojalitet, här kommer lojalitetsprogram och dess betydelse in. Målet med uppsatsen är att se hur viktigt ett lojalitetsprogram kan vara för ett företag samt jämföra kundernas uppfattning med företagets egen uppfattning. Vi har valt att göra en kvali-tativ undersökning i form utav en intervju med kundklubbsansvarig på företaget, samt en kvantitativ undersökning i form utav en enkätundersökning till kundklubbsmedlemmar, detta för att få bästa resultat samt kunna jämföra men också sätta dessa två emot varandra. Då svarsfrekvensen på enkätundersökningen var väldigt låg ger detta undersökningen en låg till-förlitlighet och därmed bör man även ifrågasätta medlemmarnas engagemang till klubben.

Ett sätt för banker att behålla kunder i den allt hårdare konkurrensen på den svenska bankmarknaden är att skapa en starkare relation med sina kunder. Ett sätt att skapa en starkare relation är att erbjuda kunder värdefulla ickefinansiella tjänster. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka ickefinansiella tjänster som små- och medelstora företag värdesätter vid en expansion till Baltikum. En fallstudie har gjorts av Swedbank för att undersöka hur en bank idag arbetar med ickefinansiella tjänster och relationsbyggande. Fyra små och medelstora svenska företag med verksamhet i Baltikum har intervjuats för att undersöka vilka tjänster de värdesätter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns byteskostnader på den svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader på olika marknader. Shys modell kommer att användas för att estimera byteskostnaderna på den svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader än nischbankerna. Resultatet är rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebära högre priser för deras kunder.

I Sverige råder det hög konkurrens och låg kundrörlighet på bankmarknaden samtidigt som många banker har dålig kunskap om vad de ska erbjuda för att locka till sig nya kunder. Ett specifikt segment som Swedbank är intresserade av att locka till sig är universitetsstudenter. I dagsläget erbjuder Sveriges stora banker enbart klassiskt finansiella mervärden till dessa studenter. Detta innebär att bankerna inte särskiljer sig, vilket i sin tur gör att studenterna inte lockas till att byta bank eftersom samma mervärden redan erbjuds hos deras nuvarande banker. Därmed finns det en möjlighet att utforska nya mervärden som en student kan tänka sig att byta bank för.

Relationsmarknadsföring består av att antingen skapa, upprätthålla eller avsluta relationer gentemot företagets kunder. Betydelsen av att upprätthålla relationer med befintliga kunder har ökat under de senaste åren, mestadels på grund av en ökad global konkurrens. Frågan är då hur ett företag upprätthåller relationen med kunden, när det väljer eller tvingas avveckla en distributionskanal vilket begränsar möjligheten till fysisk närvaro gentemot kunden. Denna uppsats syftar därmed till att utreda hur ett företag kan bibehålla kundrelationen när den fysiska kontakten gentemot kunden begränsas. I syfte att undersöka detta utfördes två fallstudier på Scandinavian Airlines System, SAS och Zytt.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur fastighetsmäklare arbetar med sina kundrelationer. Uppsatsen tar upp olika arbetssätt som fastighetsmäklare använder när de bygger och vårdar relationen till deras kunder. Vi har valt att utföra en fallstudie med HusmanHagberg och Husaffären där intervjuer har utförts för att samla in relevanta data. Resultaten som är presenterade visar att fastighetsmäklarna lägger stor fokus på vårdandet av relationer för att på så sätt bygga nya relationer. För att kunna bygga nya relationer lägger fastighetsmäklare därför stor vikt vid att få så nöjda kunder som möjligt för att därigenom bli rekommenderade vidare..

ForskningsfrågorPå vilka sätt visar företag inom detaljhandeln tillit eller brist på tillit till sina kunder i servicelandskap?På vilka sätt upplever kunder att företags visade tillit eller brist på tillit i servicelandskap påverkar deras relationer med företagen?SyfteSyftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för hur kunders relationer med företag inom detaljhandeln påverkas av om företag visar tillit eller brist på tillit i servicelandskap. Det kommer att uppnås genom att analysera servicelandskaps utformning samt kunders upplevelser av hur företag visar eller inte visar förtroende för sina kunder i servicelandskap.MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och präglas av en abduktiv ansats. Eftersom syftet berör de tre huvudbegreppen servicelandskap, tillit och relationer har respektive begrepp behandlats under enskilda kapitel. I varje kapitel som behandlar respektive begrepp presenteras teori och en analys av empirin som har samlats in med stöd av fokusgrupper samt semi-strukturerade intervjuer.SlutsatsFöretag inom detaljhandeln visar brist på tillit till sina kunder i servicelandskapen främst genom inlåsta varor, övervakningskameror samt att låta personalen övervaka kunderna.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjänsteföretag. Teori: Teorin baserar sig på lojalitet och är hämtad från Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin är flerdimensionellt begrepp av lojalitet. Vår teoretiska modell är fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har använts under denna undersökning. Det har samlats in data från personal och kunder genom elektroniska enkäter.

Syftet med denna uppsats har varit att öka förståelsen för kunders perception av företags miljödesign och hur detta påverkar deras uppfattning om företags image. Uppsatsen grundar sig på ett fallföretag, SEB i Lund. Den emiriska analysen har sin grund i kalitativa djupintervjuer gjorda med SEB och med SEBs kunder. Att kunder reflekterar över miljödesign är något som framkommer i studien. Studien indikerar att de krav kunderna har på en bank framförallt är helhetskänslan, som skall vara inbjudande och intressant.

Öppen källkod i kommersiellt syfte blir allt vanligare. Öppen och sluten källkod medför olika förutsättningar då ett företag som utvecklar öppen källkod inte kan ta betalt för användandet av en produkt på samma sätt som ett företag som utvecklar sluten källkod. Vad finns det för samband mellan dessa olika strategiska förutsättningar och valet av källkodslicens hos ett företag som utvecklar öppen källkod jämfört med ett som utvecklar sluten källkod?Ett företag som utvecklar öppen källkod måste leverera ett mervärde till sina kunder i form av goda kundrelationer eller överlägsen produkt på grund av att de inte kan binda sina kunder i samma utsträckning som ett företag som utvecklar sluten källkod. Ett företag som utvecklar sluten källkod har även valet att erbjuda sina kunder en standardiserad produkt som medför en låg totalkostnad förkunden..

Det totalt kundorienterade företaget finns med största sannolikhet inte i verkligheten. Kanske finns det totalt kundorienterade företaget inte ens i teorin då det är svårt att veta exakt hur alla kunder värderar olika kundorienterade satsningar.Även om man söker kriterierna för det totalt kundorienterade företaget ser man olika behov och önskemål beroende på var man letar och vilken typ av kund man undersöker. En kund reagerar positivt på delar som andra kunder kan reagera negativt på..

Syftet med vår uppsats är att redogöra för om företag idag kan få förtroendet från sina kunder att tillta genom att de inför en kvalitetscertifiering t.ex. en ISO 9000-standard. Vi har även försökt att tolka vad som mer kan ha påverkan vid en kunds förtroendebedömning av företag. Resultatet vi har kommit fram till är att företag måste arbeta mer gentemot sina kunder än att enbart verka utifrån en kvalitetscertifiering för att erhålla förtroende..

?One-to-one marketing? är en marknadsföringsidé där relationen mellan kund och leverantör står i fokus. Den kunskap om en specifik kund som leverantören får via relationen kan användas för att utforma erbjudanden anpassade för just den kunden. Erbjudandena är ämnade att påverka relationen positivt och göra kunden lojal till leverantören. Nya tekniska hjälpmedel har medfört att information om kundens preferenser kan lagras och bearbetas för att därefter användas till att utforma dessaerbjudanden.

: E-handeln i Sverige ökar kraftigt och har så gjort de senaste åren. Allt fler företag väljer att etablera sig online, vilket har lett till hård konkurrens på marknaden och svårigheter att differentiera sig. Att skapa ett värde för kunden i traditionell fysisk butik har länge varit självklart inom modebranschen, genom exempelvis god kundservice och lojalitetsprogram. Värde är något som företagen behöver erbjuda sina kunder även i onlinemiljö, men är här mycket mer komplext att skapa, vilket har lett till ett ökat intresse för motiv- och kundbeteende online bland modeföretagen. Förståelsen för dessa aspekter förväntas vara en möjlighet att möta konsumentens behov och uppfylla dennes mål, därigenom skapa tillfredställelse, vilket främjar återkommande besök och köp.