Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) Àr en lÄgkolhydratskost som fÄtt stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket Àr oroliga för hur denna utveckling kommer att pÄverka folkhÀlsan, framförallt dÄ kolesterolnivÄerna i landet under samma period ökat. FöresprÄkarna av kosthÄllningen stÀller sig dÀremot frÄgande till rÄdande rekommendationer och menar att det Àr dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data pÄ hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlÀgga hur en LCHF-kost ser ut gÀllande livsmedelsval och nÀringsintag och utifrÄn det diskutera kosthÄllningen ur ett folkhÀlsoperspektiv.Metod 14 individer som ansÄg sig Àta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vÀgd kostregistrering under tre dagar.

Vi har i den hÀr studien valt att undersöka problematiken mindre och medelstora företag upplever med en indirekt marknadskontakt. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetod och en flerfallstudie har vi intervjuat fyra företag och pÄ sÄ sÀtt granskat hur relationerna mellan företagen ser ut med syfte att undersöka företagens möjlighet att sÀkerstÀlla sin identitet i en piggybackingprocess. Vidare har vi granskat möjligheten till att uppnÄ ett balanserat beroendeförhÄllande, förutsÀttningarna att skapa egna kundrelationer och stÀrka företagets varumÀrke, detta för att vidare kunna ge rekommendationer för framtida samarbetens utformande.I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss pÄ etableringsstrategin indirekt export med inriktning pÄ piggybacking. Vidare belyser vi internationaliseringsteorier, kundrelationer samt varumÀrken. DÀrefter har vi integrerat samtliga teorier i en teoretisk syntes som legat till grund för vÄr analys.

Fler företag vÀljer att ISO-certifiera sig inom kvalitets- och miljöledning vilket medför krav pÄ stora mÀngder dokumentation. Det krÀver en metodisk och strukturerad hantering för att kunna leta fram rÀtt dokument i rÀtt version, annars gÄr vÀrdefull arbetstid Ät till att leta. Som hjÀlpmedel finns dokumenthanteringssystem och det finns mÄnga tidigare utförda studier kring omrÄdet. Studier med fokus pÄ hantering av ISO9001- och ISO14001-dokumentation med hjÀlp av dokumenthanteringssystem Àr dÀremot av begrÀnsad omfattning. DÀrför har syftet med den hÀr studien varit att undersöka vilka krav ISO-certifierade verksamheter stÀller pÄ ett dokumenthanteringssystem.

För att företag ska fortsÀtta vara konkurrenskraftiga i dagens turbulenta samhÀlle krÀvs att de utvecklar bÄde sina produkter och deras organisation.NÄgot som har fÄtt större och större fokus pÄ senare Är Àr att fokusera pÄ att kvalitetssÀkra bÄde processer och produkter för att minska kostnader.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar tillförlitligheten av processen för avvikelsehantering inom producerande företag.Projektet genomfördes pÄ BAE Systems HÀgglunds, ett företag med stor kundanpassning, för att förbÀttra kvaliteten pÄ deras process för avvikelsehantering i monteringen.I ett första skede i projektet kartlades hur BAE arbetar i dagslÀget.Detta gjordes med hjÀlp av att intervjua personer som dagligen anvÀnder processen samt en workshop för att ta fram en processkarta.Genom att studera befintlig litteratur inom omrÄdet skapades bÀttre kunskap om vilka faktorer som Àr viktiga vid kvalitetsarbete och avvikelsehantering.I analysen jÀmfördes litteraturen med hur företag arbetar för att identifiera förbÀttringsomrÄden.Rekommendationerna som delgavs företag rör frÀmst att införa gemensamma rutiner över hela företaget för hur avvikelser registreras i deras affÀrssystem.En sÄdan rutin var att införa ett klassificeringssystem för alla avdelningar istÀllet för de tre klassificeringssystemen som finns i dagslÀget.En annan var att standardisera vilka informationsfÀlt som skulle fyllas i för att kvaliteten pÄ avvikelserna skulle bli tillförlitlig. Det togs Àven fram tre nyckeltal för att mÀta processen i framtiden för att se om den förbÀttrats. LÄngsiktiga rekommendationer blev att se över ansvarsfördelningen för respektive avdelning.Detta för att eventuellt kunna avskaffa roller som Àr överflödiga och att ge personalen mer ansvar för Àrenden de registrerar.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Inledning: Strukturerade professionella riskbedömningar för vÄld, vilka inom polisen benÀmns som riskanalyser, Àr numera ett krav och en viktig del i det brottsförebyggande arbetet inom polisen i Sverige. Polisen anvÀnder i huvudsak tre checklistor för att bedöma risk: SARA: SV, SAM samt PATRIARK, vilka generellt upplevs som praktiskt anvÀndbara. Dock Àr det fÄ polismyndigheter som arbetar aktivt och ÀndamÄlsenligt med dessa. Inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn arbetar personsÀkerhetsenheten för att frÀmja tillÀmpningen av riskanalyserna och vi önskar bidra till att utveckla detta arbete. Syfte: UtifrÄn polisers upplevelser undersöka förutsÀttningar för och begrÀnsningar av de strukturerade riskanalysernas tillÀmpning inom Polismyndigheten i GÀvleborgs lÀn.

BAKGRUND: Stress och psykosomatiska besvĂ€r Ă€r ett av de allvarligaste folkhĂ€lsoproblemen i Sverige. Psykisk ohĂ€lsa omfattar cirka 20% av sjukdomsbördan i Sverige. Även ungdomar uppvisar ökad grad av stress och psykosomatiska besvĂ€r.SYFTE: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sjĂ€lvupplevd stress och psykosomatiska besvĂ€r hos gymnasieelever pĂ„ en svensk gymnasieskola.MATERIAL OCH METOD: En enkĂ€t delades ut pĂ„ skolan. 970 elever besvarade enkĂ€ten (75%). EnkĂ€ten innehöll 16 frĂ„gor rörande sjĂ€lvupplevd stress och psykosomatiska besvĂ€r.

Majoriteten av vÀrldens lÀnder undertecknade Är 1992 Kyotoprotokollet dÀr de enades om att kraftigt minska utslÀppen av i första hand koldioxid. Europaparlamentet och Europeiska Unionens RÄd beslutade att införa ett handelssystem med utslÀppsrÀtter inom EU-omrÄdet som 2005 inleddes med en treÄrig försöksperiod. IASBs akutgrupp IFRIC publicerade inför handelssystemets början ett förslag till hur företagen skulle redovisa sina utslÀppsrÀtter, dÄ det inte fanns nÄgon rekommendation att följa. I juni 2005 drog emellertid IASB efter pÄtryckningar tillbaka förslaget, med följden att det idag inte finns nÄgra specifika regler för redovisningen. Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur företag valt att hantera situationen i sina Ärsredovisningar för Är 2005 samt hur redovisningen bör se ut i framtiden.

FrĂ„n och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag pĂ„ Stockholmsbörsen upprĂ€tta sin Ă„rsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad frĂ„n det tidigare tillĂ€mpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket Ă€r att IFRS/IAS tillĂ„ter i vissa fall och krĂ€ver i andra fall vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde, vilket innebĂ€r att tillgĂ„ngen vĂ€rderas till balansdagens marknadsvĂ€rde.I denna studie Ă€r syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen frĂ„n RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och hur företagen har redovisat denna omstĂ€llning i sina noter.För att besvara studiens Ă€ndamĂ„l genomfördes ett stratifierat urval frĂ„n samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar frĂ„n företagen undersöktes för att se i vilken omfattning vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde har anvĂ€nts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har pĂ„verkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att sĂ€kerstĂ€lla slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gĂ„ng.I studien framkom det att jĂ€mförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sĂ€tt har ökat. I de fallen dĂ€r vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde anvĂ€nds innebĂ€r det att företagets resultat och balansrĂ€kning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer.

SAMMANFATTNINGTitel: Musikbolags kommunikationsprocess via social mediaFörfattare: Sabrina Bengtsson, Angelica Wass Granquist och Cecilia WiklundHandledare: Joachim TimlonKurs: Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music &Event Management, Linnéuniversitetet, Hösttermin 2013-2014.ForskningsfrÄgaHur kommunicerar svenska musikbolag med sina kunder genom social media?SyfteSyftet med uppsatsen Àr att beskriva hur kommunikationsprocessen ser ut via socialmedia, analysera hur svenska musikbolag kommunicerar via sociala medier samt gerekommendationer till hur de pÄ bÀsta sÀtt kan kommunicera med kunderna via desociala medierna.MetodI uppsatsen har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med en abduktivforskningsansats. Detta gjorde vi dÄ vÄrt mÄl har varit att komma sÄ nÀra vÄrtproblemomrÄde som möjligt och gÄ pÄ djupet istÀllet för bredden. Den empiriskastudien bygger pÄ fem intervjuer med personer som har en koppling till kommunikationoch musikindustrin.SlutsatserVi har genom analysen kommit fram till att musikbolagen inte marknadsför sig sjÀlvautan sina artister. NÄgot av det bÀsta ett musikbolag kan göra Àr att anpassa sig efter sinmÄlgrupp.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP Àr standarden om rörelseförvÀrv av bolag. Enligt regelverket fÄr inte goodwillposten innehÄlla identifierbara materiella eller immateriella tillgÄngar och den ska endast utgöra en minoritet i förvÀrvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstÄr skillnader mellan förvÀrv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket gÄr emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jÀmföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvÀrv i amerikanska bolag under Är 2013.

Exir (Wuxi) Technology Co. Ltd. har ett avtal med ett svenskt industriföretag, Kunden,omfattande tillverkning och leverans av industridammsugare för den globala marknaden.MÄnga av de dammsugare som levereras till Kunden Àr utrustade med ett patenteratsÀcksystem, en dammsugarpÄse. Detta Àr huvudprodukten hos ett svenskt tillverkandeföretag, Leverantören. Inom en snar framtid kommer detta att vara den enda del av helaprodukten som Exir inte Àr leverantör av, en situation som de vill Àndra pÄ.

Sammanfattning ? ?Hur uppnÄs framgÄng pÄ lÄng sikt med varumÀrkesutvidgningar??FrÄgestÀllning: - Hur kan Hennes & Mauritz's varumÀrkesutvidgning studeras och beskrivas för att ett företag inom klÀdbranschen ska kunna ta del av denna information och lyckas utvidga framgÄngsrikt pÄ lÄng sikt?- Hur stÀller sig konsumenter mot utökningar av ett varumÀrke?Syfte:         Syftet med denna uppsats Àr att studera varumÀrkesutvidgning ur ett lÄngsiktigt perspektiv genom att analysera företaget Hennes & Mauritz. Detta genom att undersöka skillnader mellan det företaget vill förmedla med sina varumÀrkesutvidgningar och hur konsumenterna upplever det. Dessutom Àr syftet att ge rekommendationer till vad företag inom klÀdbranschen bör tÀnka pÄ vid planer pÄ vidareutvidgningar, samt att ge förslag pÄ hur Àven H&M kan stÀrka sina vidareutvidgningar.Metod:         Uppsatsen Àr en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie    dÀr all empirisk material har arbetats samman med teoretiskt ramverk. Teorin behandlar varumÀrken och hur den Àr uppbyggd, samt varumÀrkesutvidgning med ett fokus pÄ framgÄngsfaktorer.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.

Kusoffsky, Magnus (2010) SpĂ„rvĂ€g eller trĂ„dbuss ? IdĂ©studie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivĂ„ Masteruppsats för masterexamen i SamhĂ€llsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell SprĂ„k: SvenskaDen hĂ€r uppsatsen handlar om samhĂ€llsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte Ă€r att presentera en vision för en lĂ„ngsiktigt hĂ„llbar Örebroregion, med ett hĂ„llbart transportsystem dĂ€r kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i tvĂ„ scenarier, som bygger pĂ„ tvĂ„ olika trafiksystem, nĂ€mligen spĂ„rvĂ€g och duospĂ„rvĂ€g, respektive prioriterad busstrafik med trĂ„dbuss. BĂ„da scenarierna bygger pĂ„ det nuvarande busslinjenĂ€tet i Örebro, och bĂ„da innehĂ„ller en direkt anslutning frĂ„n Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som anvĂ€nds i uppsatsen Ă€r scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehĂ„ller en litteraturstudie, som bygger pĂ„ tre mĂ„lbilder för samhĂ€llsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik.I tvĂ„ scenarierna beskrivs bland annat grundlĂ€ggande tekniska specifikationer, linjenĂ€t, tĂ€ckningsgrad, restider, kostnadsberĂ€kningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhĂ€llsplanering. Systemens för- och nackdelar jĂ€mförs, och rekommendationer lĂ€mnas för Ă„tgĂ€rder pĂ„ kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.