Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands.BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den processdÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer ÄsidosÀtter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förvÀntningar hos expatriater ochrepatriater pÄ SKF Göteborg.

I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). PĂ„ senare Ă„r har tillgĂ„ng pĂ„ naturgrus blivit starkt begrĂ€nsade i vissa regioner och man vill av miljöskĂ€l minska förbrukningen av det som Ă„terstĂ„r. Återvinnig av material som kan ersĂ€tta detta Ă€r bĂ„de bra av miljöaspekt samt öppnar vĂ€g för produktion av betong med nya egenskaper.Med lĂ€ttballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis bestĂ„r av nĂ„gon typ av lĂ€ttballast som har en partikeldensitet som Ă€r markant mindre Ă€n vad som Ă€r normalt för normala bergartsmaterial sĂ„som granit, gnejs eller kalksten. LĂ€ttballast Ă€r porös, dvs innehĂ„ller hĂ„lrum, och fĂ„r dĂ€rför lĂ€gre hĂ„llfasthet Ă€n normalballast. I lĂ€ttballastbetong bestĂ€mmer lĂ€ttballastpartiklarna mĂ„nga av betongens egenskaper, sĂ„som hĂ„llfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del Ă€r en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lĂ€ttballastbetong i allmĂ€nhet, bĂ„de i fĂ€rsk och hĂ„rdnade tillstĂ„nd, samt dess bestĂ„ndsdelar med fokus pĂ„ skumglas som lĂ€ttballast.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

Enron, WorldCom och Skandia, mygel och bÄg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat vÀg för en ny syn pÄ företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att ÄterstÀlla förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbÀttra styrningen av bolagen. För att uppnÄ trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivÄ ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsomrÄde. AktieÀgarna har till sin hjÀlp de externa revisorerna, verkstÀllande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. NÀr girighet och vinstmaximering stÄr över all hÀnsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en vÀl fungerande bolagsstyrning.

SjÀlva produkten eller tjÀnsten skall vara unik i sitt slag och gynna konsumenten som inte nÄgot pÄ marknaden redan gör. DÀrigenom kommer produkten eller tjÀnsten om den hÄller mÄttet att sjÀlv skapa en Word of Mouth genom konsumenters och frÀmst opinionsledares rekommendationer. Företagen mÄste strÀva efter att hitta och samarbeta med dessa mÀnniskor som kan pÄverka deras varumÀrke, leda opinionen och fÄ dem att sprida Word of Mouth. PÄ sÄ sÀtt Àr Buzz marketing ett mer strategiskt kommunikationsverktyg jÀmfört med den traditionella marknadsföringen. GÀllande traditionell marknadsföring anvÀnder man sig av ett eller ett antal verktyg och vÀnder sig mot folkmassan och inte mot den enskilda opinionsledaren.

Expatriering Àr nÀr en organisation tillfÀlligt placerar en medarbetare utomlands.BenÀmningen pÄ medarbetaren under detta utlandsuppdrag Àr expatriat. Ett kritiskt momentvid expatriering Àr expatriatens anpassning till det nya vÀrdlandet. Detta moment finnsmycket forskning och studier kring och organisationen lÀgger ofta mycket resurser pÄ dennaanpassning. Ett annat kritiskt moment Àr repatrieringen vilket Àr benÀmningen för den processdÄ expatriaten skall Äteranpassas till hemorganisationen och hemlandet. Denna process finnsdet inte lika mycket forskning om och studier kring och organisationer ÄsidosÀtter ofta dennaprocess.Genom en kvantitativ studie undersöktes upplevelser och förvÀntningar hos expatriater ochrepatriater pÄ SKF Göteborg.

BostadsrÀttsföreningarnas val mellan K2- och K3-regelverket har fÄtt stor uppmÀrksamhet i media. DÀr beskrivs det som att bostadsrÀttsföreningarna hamnat i klÀm pÄ grund av att varken K2- eller K3-regelverket Àr anpassat för just bostadsrÀttsföreningar. BostadsrÀttsorganisationerna stÄr inför ett stort beslut dÄ dessa ger sina medlemsföreningar rekommendationer i frÄgan.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för bostadsrÀttsorganisationers beslutsprocess vid rekommendation av K-regelverk till bostadsrÀttsföreningarna. FörstÄelsen kan ökas genom att identifiera centrala aktiviteter, organisatoriska och kognitiva mekanismer samt de kritiska faktorer som pÄverkat beslutsprocessen och rekommendationerna. Vidare utvecklas en analysmodell för bostadsrÀttsorganisationernas beslutsprocess vid utformning av rekommendationerna.

Under det senaste Ärtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer frÄn kusten, frÀmst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun Àr en av Stockholms förorter. Kommunen har under Ären köpt loss tomter i ett kustnÀra omrÄde vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har pÄ uppdrag av kommunen gjort bedömningar av omrÄdets naturvÀrden sÄvÀl som rekreativa vÀrden. Bedömningarna Àr tÀnkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering sÄvÀl som byggnationer i omrÄdet.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Denna rapport bestÄr av tre delar. Den första delen sammanfattar en bakgrundsstudie avmedicintekniska regelverk. Den andra delen redogör för en intervjuserie med personer somarbetar regelbundet med medicinteknik. I den sista delen har erfarenheterna frÄn de tidigaredelarna tillÀmpats för att lÀmna rekommendationer om vidareutvecklingen av en prototyp föratt mÀta spasticitet hos patienter med neurologiska skador.Bakgrundsstudien har haft som syfte att för lÀsaren ge en överblick över hur medicintekniskaregelverk Àr uppbyggda med fokus pÄ generella lagar och standarder för marknaderna inomEU och USA. Som kÀllor till den regulatoriska översikten har huvudsakligen direktiv ochinformation frÄn myndigheter anvÀnts.Intervjuserien Àr till för att vidareutveckla bakgrundsstudien genom att undersöka hur man ipraktiken betraktar och arbetar med regelverken i olika medicintekniska företag i Sverige.Intervjuerna har haft som mÄl att överföra kunskap och erfarenhet snarare Àn att ge nÄgotstatistiskt underlag.

Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden. Syftet med detta kandidatarbete Àr att utvÀrdera analysmetoder för bedömning av orter i stationsnÀra lÀgen som kan appliceras pÄ Herrljunga tÀtort, genom att studera tre handböcker frÄn andra delar av Sverige.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn litteratur, lagar, rekommendationer samt en undersökning av revisorer komma fram till vad som Àr en bra revision i teorin respektive praktiken. Vidare Àr syftet att undersökningen skall leda fram till vilka faktorer som har en pÄverkan pÄ revisionens kvalitet. Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn den hermeneuitiska ansatsen. Informationsinsamlingen Àr kvalitativ till sin karaktÀr och bestÄr av litteraturstudier och en kompromiss mellan fallstudie och surveystudie. Fallstudien bygger pÄ besöksintervjuer med revisorer medan surveystudien bygger pÄ en enkÀtundersökning av ett större antal revisorer.