Slutet av 1990-talet var början till slutet för mÄnga IT-företag nÀr den sÄ kallade IT-bubblan började spricka. Gemensam nÀmnare för de företag som överlevde var att de hade en genomtÀnkt strategi med en stabil Àgarstruktur, god ledning, trogna kunder och stabil omsÀttning. Sedan december 2007 har tendenser visats att Sverige Àr pÄ vÀg in i en lÄgkonjunktur som kommer att hÄlla i sig under 2008 och 2009. Med lÄgkonjunkturen följer Àven en minskad vilja att konsumera vilket leder till svÄrare tider för företag. Mot denna bakgrund, samt ett befintligt intresse för strategiarbete i smÄ företag, inleddes studien med följande problemformulering: Hur bör smÄ företag i en tillvÀxt arbeta för att förebygga strategisk drift? Syftet för studien var att förstÄ hur smÄ företag i tillvÀxt arbetar med kontinuerliga strategifrÄgor samt att presentera rekommendationer för att motverka strategisk drift till de undersökta företagen.

Varför ser bÄde din kropp och tröjan som du hittade i butiken annorlunda ut iprovrummet? Belysning i provrum Àr ett Äterkommande problem.Belysningsbranschens blomstrande framfart borde ha löst denna angelÀgenhet förflera Är sedan. I denna studie utreds problematiken ur tre olika intressenterssynvinklar för att kunna redogöra för rekommendationer som behandlarbelysningen i provrum. Följande frÄgestÀllningar formulerades:1. Vilka kriterier definierar god belysning i provrum?2.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare Är ökat i omsÀttning. Att investera i prospekteringsbolag Àr ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget Àr vÀrt att investera i bestÄr av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka regler och rekommendationer som anvÀnds i prospekteringsbolagen i frÄga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som pÄverkar extern vÀrdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten pÄbörjas.VÄr studie Àr en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktÀr som tar sin utgÄngspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera vÀrderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras pÄ intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare frÄn Catella Kapitalförvaltning AB.En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstÄnd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förstÄelse var redovisnings- och vÀrderingsproblematik kan uppstÄ i prospekteringsbolagen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

??I ett systemutvecklingsprojekt Àr kravspecifikation en av de frÀmsta nyckelfaktorerna för att Ästadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer kÀnner sig tillfredsstÀllda med. Teorin innehÄller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjÀlpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  NÀr ett system vÀl har implementerats och sats i drift Àr vidareutveckling, anpassning samt underhÄll av stor betydelse för hur vÀl systemet kommer att fungera i framtiden, som prÀglas av förÀndring. Trots detta förekommer det betydligt fÀrre rekommendationer angÄende hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnÄs. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och pÄvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.

Antalet mÀnniskor med diabetes i vÀrlden ökar, vilket anses bero pÄ den ökadebefolkningsmÀngden, att befolkningen blir Àldre, urbaniseringen samt att allt fler rör sigmindre och Àr överviktiga. Diabetes typ 2 Àr den vanligaste formen av diabetes i Sverigeidag och Àr kopplad till vÄr livsstil. DÀrför Àr kost och motion grundlÀggande ibehandlingen. Det Àr ett problem att individer inte vet vilka rekommendationer om kost deska följa och att de inte fÄr tillrÀckligt med riktlinjer och utbildning om nutrition. Syftetmed litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv identifiera faktorer som Àr av betydelseför valet av kost hos individer med diabetes typ 2.

Detta examensarbete Àr en manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmÄga. Arbetet Àr gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall anvÀndas som hjÀlpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen Àr att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. DÀrefter Àr varje kapitel i manualen indelad i regler, rÄd och rekommendationer.

Revision har funnits lÀnge men intern kontroll Àr nÄgot som har blivit mer uppmÀrksammat pÄ senare tid i och med ett antal bolagsskandaler i USA. Intern kontroll Àr nÄgot som alla bolag bör ha och variationen Àr stor mellan bolagen. I svensk lagstiftning Àr den reglerad i 8 kap 4§ Aktiebolagslagen, men den Àr inte uttömmande. Det finns dock rekommendationer för större aktiebolag att tillÀmpa som exempelvis Svensk kod för bolagsstyrning.I mindre bolag som har ett fÄtal Àgare vilka Àven Àr aktiva i bolaget kan problem uppstÄ. Om inte en god intern kontroll finns inom bolaget mÄste intressenterna förlita sig mer pÄ att revisorn upptÀcker vÀsentliga fel vid revisionen.

Syftet med denna undersökning var att undersöka vad som motiverar tunneltÄgförare hos Veolia Transport AB. FrÄgestÀllningarna var: Vilka faktorer frÀmjar respektive motverkar tunneltÄgförares trivsel? Vilka egenskaper kÀnnetecknar arbetet som tunneltÄgförare? Vilka stressorer upplevs i arbetet som tunneltÄgförare? Vad motiverar tunneltÄgförare att stanna kvar i arbetet. Metoder som anvÀndes var intervjuer samt ett skattningsformulÀr. Resultaten visade att arbetet kunde kategoriseras som ett högpress arbete med höga krav och medelmÄttig kontroll.

Detta examensarbete Ă€r en förstudie dĂ€r vĂ€l lyssningsanpassade rum har undersökts bĂ„de objektivt och subjektivt med syftet att kunna identifiera och tolka allmĂ€nna akustiska fenomen som uppstĂ„r, och upplevs, samt upplysa lĂ€saren om dessa. Rapporten behandlar ljudfysik sĂ„ som akustik och vĂ„glĂ€ra, ljudteknikerns roll, psykoakustik, kontrollrum och teknisk utrustning. De mĂ€tningar och lyssningstest som utförts har alla utgĂ„tt ifrĂ„n den tĂ€nka lyssningspositionen som sedan stĂ€llts mot specifika krav och rekommendationer frĂ„n AMS (Audio Measurement Standards) och EBU (European Brodcasting Union). Lyssningstesten har gjorts efter EBU-standard. Även intervjustudier har genomförts med erfarna ljudtekniker.

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnĂ€mnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det sĂ„ kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av mĂ„nga som komplicerat och svĂ„rt att sĂ€tta sig in i, dĂ„ man kunde hĂ€mta rĂ„d och rekommendationer frĂ„n olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk dĂ€r alla rĂ„d och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det Ă€r först efter den 31 december 2008 som regelverket fĂ„r upprĂ€ttas pĂ„ Ă„rsredovisningarna.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

I denna rapport predikteras livslÀngden, med avseende pÄ utmattning, för en hjullastarskopa. TvÄ av de mest kritiska svetsarna utvÀrderas enligt IIW:s (International Institute of Welding) rekommendationer genom nominella spÀnningsmetoden, hot spot-metoden och effective notch-metoden. BerÀkningarna utförs med hjÀlp av finita elementmetoden. Genom att utföra töjningsmÀtningar pÄ hjullastarskopan i drift erhÄlls spÀnningsdiagram. Dessa uppmÀtta spÀnningsdiagram analyseras med rain-flow count-metoden.

NÀr sociala nÀtverk blir en del av mÀnniskors vardag öppnar sig mÄnga möjligheter till interaktion med vÀnner, kollegor och bekanta pÄ nÀtet. Medan sociala nÀtverk erbjuder en uppsÀttning av verktyg och forum för att dela med sig av vardagen kan de ocksÄ utsÀtta anvÀndaren för risk gÀllande den personliga integriteten och sÀkerheten. Denna uppsats behandlar hur anvÀndare kan vidta försiktighetsÄtgÀrder för att skydda sin personliga integritet och sÀkerhet pÄ sociala nÀtverk. Med detta i Ätanke genomfördes en kartlÀggning av tre sociala nÀtverk för att identifiera vilka risker som en anvÀndare kan utsÀttas för. Dessutom genomfördes en onlineundersökning dÀr anvÀndare svarade pÄ hur deras Äsikter angÄende instÀllning, medvetenhet och beteende ter sig i givna situationer.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ olika svÄrigheter/styrkor som pÄverkar elevers prestation gÀllande matematiska textuppgifter. Vi studerar hur textuppgifter hanteras i undervisningen i tvÄ klasser i Ärskurs tre i ljuset av resultat och rekommendationer frÄn tidigare forskning. Den hÀr undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer och ett elevprov. VÄr undersökning visar att eleverna har olika prestationsnivÄer. En problemuppgift för en elev kan alltsÄ vara en rutinuppgift för en annan.