Rapporten beskriver ett projekt utfört pÄ Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte Àr att identifiera de grundorsaker till varför den frÄn början planerade monteringsplanen inte kan följas pÄ företaget. UtifrÄn det resultat som inhÀmtats genom olika metoder Àr sedan mÄlet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna anvÀnda, för att bÀttre kunna följa monteringsplanen.I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att fÄ en holistisk syn pÄ varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkÀtundersökning, observationer och dokumentgenomgÄng. Med detta upplÀgg har objektiviteten kunnat höjas avsevÀrt eftersom problemet kunde studeras pÄ avstÄnd i andra fasen.

Klustring innebÀr att flera servrar arbetar tillsammans och pÄ sÄ sÀtt klarar av en uppgift som en ensam server inte skulle klara. Klustring kan ocksÄ anvÀndas för att sÀkra drift med hjÀlp av en eller ett flertal servrar som vÀntar i startgropen om den aktiva servern som tillhandahÄller tjÀnsten gÄr ner. Detta examensarbete utfördes genom att först undersöka vilka kluster­lösningar som fanns tillgÀngliga. DÀrefter utfördes intervjuer med företag som anvÀnde sig av olika typer av klustring. Laborationer gjordes för vidare undersökning av nÄgra av de mjukvaror som de intervjuade företagen anvÀnde. Det upptÀcktes att variationen av lösningar hos de intervjuade företagen inte var sÄ stor som förvÀntat innan arbetet pÄbörjades. Efter genomförd litteraturstudien och intervjumaterialet, för att sedan ge rekommendationer pÄ vilka lösningar som bör vÀljas av exempelföretag utifrÄn vilka krav och kriterier som finns hos dessa..

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Kostnaden för sĂ€rskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge Ă„r 2004. Östra Göinge var alltsĂ„ hela tre gĂ„nger dyrare Ă€n Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen Ă€r att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet Ă€r Ă€ven att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jĂ€mförbar bild.För att svara pĂ„ syftet anvĂ€nde vi en fallstudie som metod.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur företrÀdare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hÀlsa, till exempel om de kÀnner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur skolorna bidrar till att förbÀttra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkÀt pÄ tre olika skolor frÄn olika omrÄden i en sydsvensk stad. PÄ varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och tvÄ klasser, en Ärskurs fem och en Ärskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen. Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hÀlsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hÀlsa.

För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Postoperativa infektioner Àr en del av de vÄrdrelaterade infektioner som drabbar patienter inom vÄrden. Kostnaderna för postoperativa infektioner uppgÄr till minst 500 miljoner kronor Ärligen. Syftet med studien var att beskriva förebyggande omvÄrdnadsÄtgÀrder för postoperativa infektioner. Arbetet inriktar sig pÄ kirurgiska patienter. Det Àr en litteraturstudie dÀr en databassökning har gjorts för att finna vetenskapligt material.

Syftet med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför Àmnet idrott och hÀlsa. Vi valde att anvÀnda oss av en kvantitativ metod, dÀr enkÀter var den undersökningsform som tillÀmpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och dÀrför anser vi att den kvantitativa metoden passade bÀst för den hÀr studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrÄgades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda.

Passivhus Àr en vidareutveckling av ett energisnÄlt hus, dÀr man genom extra tjock isolering,hög kvalitet pÄ dörrar och fönster samt husets planlösning minimerar beroende att köpa energiför uppvÀrmning. Passivhus har krav pÄ uppvÀrmningsbehovet samtprimÀrenergiförbrukningen. En princip för passivhus Àr att de inte ska vara krÄngligare ellerobekvÀmare att bo i Àn vanliga hus.LindÄs Park Àr ett bostadsomrÄde som bestÄr av 20 st. radhus som ligger en bit utanförGöteborg. Radhuset klarar kraven för ett passivhus, det enda vÀrmesystem som Àr installeratÀr en eftervÀrmare till FTX-systemet pÄ 900 W.De passiva hus som byggts i Sverige har gemensamt Àr att de ligger i södra delen av Sverigeeller nÀra kusten, dvs.

Denna uppsats Àr en utvÀrdering av en befintlig introduktionsutbildning för förÀldrar till barn med autismspektrumstörning som givits i tre varianter ? en lÀngre, en kortare respektive en intensiv ? i regi av Autismcenter för smÄ barn i Stockholms lÀn. UtvÀrderingen inkluderar förÀldrar till 70 barn och bygger pÄ tidigare insamlade frÄgeformulÀr, samt kvalitativa intervjuer med förÀldrarna till tio av barnen. FrÄgeformulÀren har analyserats statistiskt och intervjuerna tematiskt. Resultaten visar att förÀldrarna huvudsakligen var nöjda med utbildningen och kÀnde sig vÀl omhÀndertagna.

Rapporten Àr skriven pÄ svenska. För att utveckla anvÀndarvÀnliga system finns ett flertal riktlinjer angÄende hur man ska designa systemet. Rapporten tar huvudsakligen upp de designprinciper som Professor Donald Norman utvecklade, och som behandlar varje omrÄde i ett informationssystem. Det finns Àven andra riktlinjer som beskriver anvÀndarprinciper och universal design, och som med fördel kan följas vid design av ett informationssystem. En grupp pÄ North Carolina State University i USA Àr en av mÄnga som har utvecklat sju principer för att behandla anvÀndarvÀnlighet[1].

En stor del av genomförandet vid ett förvÀrv handlar om tillvÀgagÄngssÀttet för att fÄ igenom processen. Vi har i denna undersökning framför allt tittat pÄ skillnader och likheter mellan förvÀrvsprocessen dÄ det lÀggs ett offentligt bud och förvÀrvsprocessen för ett icke-publikt förvÀrv. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att konkretisera dessa skillnader och likheter med en analys utifrÄn teorin och anknyta den till empirin som vi har hÀmtat frÄn marknaden. Detta i syfte att undersöka hur olika förvÀrvsprocesser kan se ut beroende pÄ om ett bolag Àr noterat pÄ Stockholmsbörsen eller inte. Vidare framstÀlls de olika problem som kan uppkomma dÄ den information som ges ut mÄste vara offentlig och de lagar, regler och rekommendationer som reglerar detta.

Uppsatsen syfte var att belysa hur riktlinjer för lek- och lÀrspel bör utformas till barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. Detta i bakgrund av lÀrare och specialpedagogers rekommendationer och önskningar. Uppsatsen Àr Àmnad för att behandla anvÀndargrÀnssnitt, interaktion, struktur och navigation och motivation. Med dessa som utgÄngspunkt framstÀlla hur lek- och lÀrspel ska kunna konstrueras till det bÀttre för barn med lÀs och inlÀrningssvÄrigheter. För att kunna uppnÄ vÄrt syfte genomfördes en kvalitativ undersökning, i form av strukturerade och halvstrukturerade intervjuer samt observationer.

En av de svÄraste utmaningarna som ett företag stÄr inför Àr jÀmvikten mellan anvÀndbarhet och sÀkerhet, sÄ att ingen av dessa vÀger över och pÄ sÄ vis pÄverkar organisationen negativt. UtifrÄn intervjuer med anstÀllda har anvÀndbarheten undersökts, Àven samtal med ansvariga inom IT-sÀkerhet har givit förstÄelse för företagets arbete inom omrÄdet. I det undersökta företaget kan man se att stor tyngd lÀggs pÄ sÀkerheten, vilket kan pÄverkar anvÀndbarheten för anvÀndarna. Eftersom det i nulÀget saknas en utredning och ett riktigt beslutsunderlag av vilka anvÀndare som skall ha vilka behörigheter pÄ sina datorer, ges i slutet av arbetet rekommendationer till företaget gÀllande anvÀndartypernas fördelning utifrÄn sÀkerhetsperspektiv och ur anvÀndarnas egen anvÀndbarhetsuppfattning..

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.