RönnskÀrsverken Àr ett smÀltverk som fokuserar pÄ kopparframstÀllning. Vid framstÀllningen av koppar uppstÄr en slagg som frÀmst bestÄr av jÀrn och kisel. Slaggen bearbetas och granuleras till ett svart grovkornigt material, som sedan sÀljs under namnet jÀrnsand. JÀrnsandens tekniska egenskaper gör att den Àr lÀmplig att anvÀnda som vÀgfyllnadsmaterial. Eftersom jÀrnsanden uppstÄr som en biprodukt till följd av kopparframstÀllningen vid RönnskÀr sÄ rÀknas jÀrnsanden som en restprodukt.

Att det Àr av stor vikt att kunna mÀta och följa upp ett företags utveckling rÄder det ingen tvekan om. Det gÄr i litteraturen att finna mÀngder av bÄde finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan anvÀnda sig av. Balanced Scorcard Àr ett verktyg som inte bara fokuserar pÄ det finansiella utfallet i förtaget, utan Àven andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard Àr att det inte finns nÄgonting skrivet om, eller nÄgon som har problematiserat kring anvÀndandet av verktyget utifrÄn olika strategiska utgÄngspunkter..

Syftet med den Àr undersökningen har varit att skapa en förstÄelse för att kunna förklara de problem som uppstÄr vid en lagerflytt mellan produktion och distribution inom ett affÀrssystem. För att kunna uppnÄ syftet identifierades de teorier som skulle komma att behövas. Teorierna jÀmfördes med en nulÀgesbeskrivning pÄ företaget för att se hur det fungerade i affÀrssystemet. Analyseringen utav teorierna och nulÀget bidrog till att pÄpeka var problem kunde uppstÄ eller om de redan fanns inom systemet. Tack vare den analyserade informationen kunde slutligen slutsatser om rekommendationer pÄpekas för hur problemen skulle kunna motverkas, om inte motarbetas..

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Syftet med denna uppsats har varit att identifiera och beskriva hur smÄ svenska innovationstunga företag hanterar utgifter av immateriell karaktÀr i Ärsredovisningen. Delsyftet var att jÀmföra BokföringsnÀmndens och RedovisningsrÄdets rekommendationer mot varandra och se om de Àr till hjÀlp för företagen. Undersökningen visar att de flesta kostnadsför sina utgifter löpande under Äret och det Àr först vid bokslutet som en eventuell aktivering av utgiften diskuteras. Det har ocksÄ visat sig att mÄnga företag har bristande kunskaper dÄ det gÀller hanteringen av utgifter med immateriell karaktÀr. DÄ det gÀller vÄrt delsyfte visar det sig att utifrÄn de smÄ företagens perspektiv Àr det inte nÄgra större skillnader i rekommendationerna förutom att redovisningsrÄdets rekommendation (RR15) krÀver mycket mer tillÀggsupplysningar..

Detta examensarbete Àr utfört vid Volvo Cars Torslanda i Göteborg. I Torslandafabriken produceras fyra olika bilmodeller, S80, V70, XC70 och XC90, vid ett och samma monteringsflöde. DÄ monteringsarbetet sker vid en driven line upplever de anstÀllda att produktionstakten Àr hög. Dessutom innebÀr de olika modellerna ett stort antal arbetsmoment. Problemet för Volvo Àr att nÄ uppsatta kvalitetsmÄl dÄ det höga arbetstempot och det stora antalet arbetsmoment begrÀnsar montörernas möjlighet till att snabbt komma upp i nödvÀndigt arbetstempo.

Uppsatsen syftar till att belysa det svÄra samtalet mellan chef och medarbetare i arbetslivet. Att hÄlla i svÄra samtal Àr en chefsuppgift som författarna anser bör uppmÀrksammas. Undersökningen som gjorts Àr en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie dÀr fem chefer och fem personalchefer deltagit och delgivigt sina tankar och funderingar kring hur de arbetar med svÄra samtal. Resultatet visar att det finns olika samtalskategorier som anses vara svÄra. Det samtal som respondenterna ansÄg var svÄrast att hÄlla var det att framföra kritik till medarbetare, dÀrefter kom missbrukarsamtal.

För att uppfylla kraven pÄ kvalitetssÀkring samt evidensbaserad praktik mÄste hörapparatanpassning utvÀrderas objektivt. Syftet med studien Àr att redovisa nya forskningsresultat gÀllande objektiv utvÀrdering av hörapparater med hjÀlp av hörselgÄngsmÀtning, samt att beskriva en modern, evidensbaserad och kliniskt anvÀndbar metod för de vanligaste typerna av elektro-akustiska hörapparater med olika typer av insats. Studien bestÄr av en allmÀn litteraturstudie som beskriver tidigare rekommendationer samt en systematisk litteraturstudie dÀr nya rön gÀllande metodiken vid hörselgÄngsmÀtning presenteras. UtifrÄn hörselgÄngsmÀtningens olika delmoment undersöker studien vilka konsekvenser de nya rönen har för utförandet vid hörselgÄngsmÀtning. I slutsatsen presenteras en metod för objektiv utvÀrdering av moderna hörapparater..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera gÀllande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar Àven till att övergripande beskriva och analysera gÀllande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer Àven uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: FramstÀllningen utgÄr frÄn en bred litteraturstudie av Àmnesrelevanta kÀllor. Analysen baseras frÀmst pÄ denna litteratur.Slutsatser: GÀllande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument Àr komplicerade dÄ det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

I denna studie har jag undersökt hur barnen förstÄr den verksamhet pedagogerna pÄ en förskola erbjuder inom hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd pÄ en förskola med profileringen grön flagg. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och genom detta kommit fram till resultatet som visar att barnen som studerats vid denna förskola framförallt kan redogöra för normer som relaterar till hÄllbar utveckling. I viss mÄn kan de Àven redogöra faktakunskaper. De har dock svÄrt att förklara orsaker och samband.

MÄnga mÀnniskor har svÄrt att etablera goda matvanor trots ett stÀndigt informationsflöde om hur ohÀlsosam kost pÄverkar hÀlsan negativt. SmÄ barn befinner sig i en beroendestÀllning till de vuxna som finns runt dem. Det innebÀr att förÀldrarnas kostvanor Àven blir barnens. De vuxna bestÀmmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt smÄbarnsfamiljers kostvanor med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mÀttat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjÀlp av validerade frÄgor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos förÀldrar och barn.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningSyftet med denna studie var att studera hur olika nivĂ„er av fysisk aktivitet och maximal syreupptagning (VO2max) förhĂ„ller sig till olika riskfaktorer för förtida död i hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom (CVD). DĂ€rutöver var syftet att, om möjligt, utifrĂ„n erhĂ„llna resultat sammanstĂ€lla rekommendationer för fysisk aktivitet och VO2max för att erhĂ„lla reducerad risk för de studerade riskfaktorerna för CVD.Är det VO2max-vĂ€rdet i sig, som bĂ„de kan vara genetiskt-, trĂ€nings- och sjukdomsbetingat, eller Ă€r det den fysiska aktiviteten bakom ett visst VO2max-vĂ€rde som Ă€r av större betydelse för olika riskfaktorer för CVD?MetodStudien baserades pĂ„ 1851 svenska kvinnor och mĂ€n i Ă„ldrarna 20-65 Ă„r utvalda frĂ„n ett redan insamlat datamaterial frĂ„n tre tidigare vetenskapliga studier; LIV90, LIV2000 och Vasaloppsstudien. Den fysiska aktiviteten bestĂ€mdes genom en enkĂ€tfrĂ„ga i respektive studie och delades in i tre nivĂ„er. VO2max berĂ€knades via ett submaximalt cykeltest eller mĂ€ttes via ett maximalt löptest.

Rapporten behandlar upprÀttandet av rollbeskrivningar för STOMT-T, SAS Technical Services avdelning för planering av ?Line Maintenance? (underhÄll som utförs under nattstopp, för att erhÄlla flygvÀrdighet).Arbetet syftar till att effektivisera verksamheten inom STOMT-T. Rollbeskrivningarna Àr Àven tilltÀnkta som hjÀlpmedel dÄ ett nytt datasystem tas i bruk.Under arbetets gÄng har intervjuer med personalen pÄ STOMT-T genomförts. Materialet har sedan analyserats i samarbete med ledningen och legat som grund för framtagna rollbeskrivningar.Arbetet resulterade i upprÀttade befattningsbeskrivningar för samtliga roller inom STOMT-T. För att möjliggöra mÀtning av effektivitet och prestation har nyckeltal inkluderats.

Det finns olika strategier och mÄnga olika metoder inom strategierna för att tidsuppskatta ett IT-projekt. Dessa strategier och metoder skiljer sig mer eller mindre Ät och mÄnga gÄnger har företag egna metoder för tidsuppskattning. Dessa strategier och metoder har samma syfte, vilket Àr att göra sÄ noggranna tidsuppskattningar som möjligt för att undvika försenade projekt. Examensarbetets syfte Àr att visa pÄ hur LexiConsult AB kan förbÀttra sina tidsuppskattningar av inkommande IT-projekt genom att följa studiens rekommendationer, vilket leder till bÀttre tidsuppskattningar och nöjdare kunder. Undersökningen har utförts genom en litteraturstudie, dÀr genomgÄng av de olika delarna inom IT-projekt skett.

Examensarbetet tar upp frÄgor som handlar om konsumentens inköpsbeteende pÄ konsumentmarknader och vad som pÄverkar hennes beslut. Syftet Àr att undersöka hur stor betydelse de faktorer som nÀmns i teorin faktiskt har pÄ konsuments inköpsbeteende. Med hjÀlp av dessa visar det sig Àven vad konsumenten vÀrdesÀtter hos produkter, varumÀrken samt företagen. Metoden som anvÀndes till det Àr olika typer av sekundÀr- samt primÀrdata. För att sammanstÀlla teorin anvÀndes sekundÀrdata medan för empirin anvÀndes mest primÀrdata.